Turistbuss- och beställningstrafikens stora mötesplats Busstorget 2026 gav en tydlig bild av en bransch mitt i ett avgörande skede. Elektrifieringen accelererar, rekryteringsbehoven växer, regelverken förändras och de politiska besluten får allt större betydelse för investeringar och framtidstro. Samtidigt präglades konferensen av optimism: bussnäringen ser möjligheter i ny teknik, nya samarbeten och ett ökat intresse för hållbara resor.

Det mest genomgående temat under konferensen var omställningen till fossilfria persontransporter. Elbussen har på kort tid gått från framtidsvision till vardag i många städers kollektivtrafik, men diskussionerna visade också att övergången är långt mer komplex än att bara byta drivlina. Något som också återspeglas i det faktum att just turistbussar i låg utsträckning idag är elektrifierade.

Elektrifieringen går snabbt – men inte överallt

Den norska marknaden lyftes fram som ett viktigt exempel på hur politiska krav kan driva utvecklingen. I Oslo har elbussar varit ett krav när offentliga organ också beställt buss sedan 2019, dvs inte bara i offentliga upphandlingar för den allmänna kollektivtrafiken utan också för beställningar av turist- och beställningstrafik med buss. Det har tvingat fram investeringar i elektrifierade turistbussar, något som gjort att Busstorget 2026 hade Jan Wiborg från det anrika norska Oslobaserade bussbolaget HMK, H.M. Kristiansens Automobilbyrå som talare.

Han vittnade om god driftsäkerhet och körsträckor utan större problem. Låga elpriser i Norge stärker dessutom kalkylen jämfört med diesel. Samtidigt har det varit problem med tillräckligt med bagageutrymme hos de turistbussmodeller som funnits på marknaden, och mycket bagage drar också mer el. Förare har oroat sig för ifall elen skulle räcka och om inte, var ska de tanka? Den publika infrastrukturen för laddning av bussar är dåligt utbyggd och planerad.

– Från Sveriges Bussföretags sida driver vi nu tillsammans med våra systerförbund i Norden frågan om behovet av en utbyggd laddinfrastruktur också för turistbussar. Det nät som planerats på initiativ av framförallt EU-kommissionen för laddning av tunga fordon utgår framförallt för godstrafikens behov. Turistbussar som kör människor behöver ett annat upplägg – laddmöjligheter i anslutning till besöksmål och service för bussens resenärer i anslutning till dessa, kommenterar Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag och moderator för hela Busstorget.

Laddinfrastrukturen – den verkliga flaskhalsen

Om elbussen var konferensens huvudperson, så var laddinfrastrukturen dess största problem. Många deltagare beskrev en ond cirkel: det finns för få elbussar för att motivera investeringar i laddstationer, och det finns för få laddstationer för att våga köpa elbussar.

Särskilt svår är situationen för turistbussar. De behöver laddning vid hotell, besöksmål, arenor och rastplatser – platser där dagens laddsystem sällan är dimensionerade för stora fordon. En buss kan dessutom blockera flera parkeringsplatser, vilket gör dagens lösningar opraktiska.

EU:s krav på utbyggnad av snabbladdning längs större vägar ses som ett steg framåt, men flera röster menade att regelverken främst utformats för lastbilar och personbilar. Bussarnas behov ser annorlunda ut: de transporterar passagerare, behöver tillgång till serviceutbud för passagerarna och följer andra körscheman.

Budskapet från konferensen var tydligt: utan en nationell och regional plan för laddinfrastruktur riskerar elektrifieringen att stanna vid stadsbussarna.

Rekryteringskrisen skuggar tillväxten

Parallellt med teknikskiftet brottas branschen med ett växande personalbehov. Under de kommande tre åren behövs omkring 7 300 nya förare och mekaniker, enligt siffror som presenterades på konferensen. Bakgrunden är dels expansion, dels stora pensionsavgångar. Fyra av tio förare är över 61 år.

Mindre företag upplever störst problem. Många saknar resurser att konkurrera om arbetskraft, utbilda internt eller erbjuda samma trygghet som större koncerner. I vissa regioner står tjänster tomma under lång tid.

Samtidigt finns ljuspunkter. Informationskampanjer och digital rekrytering har gett resultat. Ett växande antal yrkesväxlare visar intresse för bussföraryrket, vilket öppnar nya möjligheter. Branschen ser också potential i att tydligare visa karriärvägar: från förare till trafikledare, instruktör, planerare eller ledare.

Kvinnor lämnar branschen oftare

Ett återkommande ämne var jämställdheten. Endast omkring tio procent av förarna är kvinnor, och flera talare konstaterade att kvinnor dessutom lämnar yrket i högre grad än män.

Förklaringen handlar sällan om själva arbetet, utan om villkoren runt omkring: splittrade scheman, tidiga morgnar, sena kvällar och svårigheten att kombinera arbetstider med familjeliv. För småbarnsföräldrar blir vardagspusslet ofta avgörande.

Projekt som syftar till att locka fler kvinnor – exempelvis riktade prova-på-dagar och nätverk – lyftes fram som positiva initiativ. Men slutsatsen var tydlig: om branschen menar allvar med rekryteringen måste arbetstider, arbetsmiljö och kultur utvecklas.

Stabil marknad – men pressade villkor

Turist- och beställningstrafiken visade under 2025 en relativt stabil omsättning. Omkring hälften av företagen växte, medan en mindre andel tappade. Det tyder på en marknad som återhämtat sig efter tidigare turbulens, men där marginalerna fortsatt är pressade.

Personalbristen påverkar fortfarande kapaciteten. Färre företag tvingas tacka nej till uppdrag än tidigare, men möjligheten att hjälpa varandra mellan bolag har minskat. Konsolidering, uppköp och färre lokala aktörer gör marknaden mindre flexibel.

Det finns också en oro för att mindre företag får svårare att bära kostnaderna för ny teknik, administration och ökade regelkrav.

Nytt resegarantisystem väcker kritik

En av konferensens mest konkreta regelverksfrågor gällde det nya resegarantisystem som infördes 2025. Systemet bygger på en gemensam fond finansierad av avgifter på resans pris, i stället för individuella garantier som tidigare.

Syftet är att skapa ett enklare och mer modernt system, men kritiken var tydlig. Framför allt saknas statlig garanti i botten, vilket enligt branschföreträdare gör lösningen dyrare och mer riskfylld. Det finns också farhågor om snedvriden konkurrens när större aktörer väljer att placera garantier i andra länder.

För turistresearrangörer är frågan central: trygghetssystem måste skydda resenären utan att samtidigt slå ut svenska företag.

– Vi har i grunden fått ett mer rimligt resegarantisystem som löser de flesta problemen med det nuvarande systemet. Detta är något som branschen efterfrågat i många år, men det införs tyvärr under helt fel förutsättningar. Det är oerhört frustrerande och tragiskt att regeringen kört över den samlade resebranschen på detta sätt, kommenterar Oscar Sundås, branschutvecklare på Sveriges Bussföretag och tidigare expert i den statliga resegarantisystemutredningen.

Politikens betydelse ökar inför valet 2026

Valåret kastade sin skugga över Busstorget. Med många osäkra väljare och jämnt opinionsläge väntas transportfrågorna bli en viktig del av den bredare samhällsdebatten.

För bussnäringen handlar politiken om mer än ideologi. Beslut om drivmedelsskatter, reseavdrag, arbetsrätt, utbildningsplatser och infrastruktur påverkar lönsamheten direkt. Regionala beslut är minst lika viktiga som nationella, eftersom Sveriges 21 regioner ansvarar för kollektivtrafiken.

Branschorganisationerna betonade därför vikten av att vara relevanta oavsett regeringsskifte. Hållbarhet, beredskap, framkomlighet och kompetensförsörjning är frågor som kräver långsiktighet över blockgränserna.

Regional nivå avgör mycket

Flera talare påminde om att de mest avgörande besluten ofta fattas nära verksamheten. Kommuner ansvarar för skolskjutsar, lokala vägar och hållplatsmiljöer. Regioner styr upphandlingar, biljettmodeller och kollektivtrafikens utveckling.

För turistnäringen påverkar detta tillgången till destinationer, parkeringsmöjligheter för bussar och viljan att integrera gruppresor i besöksnäringens strategi. Därför efterfrågades tätare dialog mellan bussföretag, kommuner och regionala beslutsfattare.

Digitalisering förändrar vardagen

Utöver elektrifiering var digitalisering ett tydligt spår genom konferensen. Nya bokningsplattformar, trafikplaneringssystem, säkerhetslösningar och administrativa verktyg visades upp av utställare.

Även myndighetssidan digitaliseras. E-tjänster förenklar administration kring fordonsflottor och tillstånd, medan framtida digitalisering av färdskrivare, kör- och vilotider samt gränspassager väntas minska byråkratin.

Samtidigt väcker datafrågan nya diskussioner. Fordonstillverkare vill använda driftdata för service och optimering, medan bussföretagen vill behålla kontroll över affärskritisk information. Här väntar sannolikt nya affärsmodeller – och nya konflikter.

Samverkan som konkurrensfördel

Bland konferensens mer inspirerande exempel fanns satsningar där kulturinstitutioner, destinationer och transportföretag samarbetar för att skapa nya reseanledningar. I Halland lyftes modeller fram där museer, matupplevelser och gruppresor paketeras tillsammans.

Det illustrerar en större trend: framtidens turistbussaffär handlar inte bara om transport från A till B, utan om att vara del av hela upplevelsen.

Slutsats: Ett vägval för branschen

Busstorget 2026 visade en bransch med stark framtidstro men stora utmaningar. Elektrifieringen går snabbt, men infrastrukturen släpar efter. Efterfrågan finns, men personalen räcker inte till. Digitaliseringen öppnar möjligheter, men kräver investeringar och ny kompetens. Politiska beslut kan påskynda utvecklingen – eller bromsa den.

Den kanske tydligaste lärdomen från konferensen var att ingen aktör klarar omställningen ensam. Fordonstillverkare, operatörer, regioner, staten, utbildningsaktörer och besöksnäring måste dra åt samma håll.

Bussbranschen står inte stilla. Den rullar in i framtiden – men vägen dit kräver både laddning, ledarskap och långsiktighet.

Läs mer om buss och Sveriges Bussföretag på Turismnytt

Detta är en artikel i samarbete med Sveriges Bussföretag

• Text: Jakob Norrby med benäget stöd av AI
• Foto: Jakob Norrby