Hur förändras våra stadskärnor?

Analys- och teknikkonsultföretaget WSP bjöd förra veckan in till en intressant frukost där man bland annat presenterade en rapport man tagit fram som visar på, och analyserar de förändringar som sker i våra stadskärnor i Sverige. Städer och stadskärnor fyller en viktig roll och funktion i våra liv men de genomgår nu en förändringens tid. Redan tidigare när många butiker flyttade ut till handelsplatser i stadens utkant utarmades många städer. Framför allt de mindre och medelstora. Det som sker nu är dock att man på många håll verkar för att skapa en attraktiv stadskärna.
Sällanköpshandeln står inför stora utmaningar med ökad e-handel, men man ska inte glömma att 90 procent av handeln fortfarande sker i fysiska butiker och det sker en snabb utveckling av nya koncept som kombinerar fysisk handel och e-handel. Något som bidrar till att göra stadskärnorna attraktiva är att antalet hotell, restauranger och caféer ökar. Detta stärker också besöksnäringen som är på frammarsch

Kartläggning av 67 svenska städer

För att ha något att utgå ifrån och för att planering och beslut skall kunna baseras på fakta har WSP tagit fram en Stadsbarometern som kartlägger 67 svenska städer med fokus på stadskärnan (de tre största städerna behandlas dock separat då förutsättningarna är lite annorlunda där). Man har tittat på stadens innehåll, hur många som vistas i staden dagtid respektive kvällstid, alltså hur många som bor, verkar och arbetar där samt hur gatuplansverksamheten ser ut för att skapa en bild av vad som skapar en attraktiv stad.
Man pekar också på att det är viktigt att inse att stadsutveckling handlar om att stärka staden i sin helhet och även stärka den omkringliggande regionen. WSP har sedan rankat stadskärnorna utifrån tio olika parametrar och skapat ett index som de kallar Stadsbarometerindex. Det visar på hur stadskärnan kommer utvecklas i ett bredare ekonomiskt perspektiv. De stadskärnor som toppar listan är Jönköping, Karlstad och Lund.

Evenemang och evenemangsarenor en vital del i det moderna livet

Donald Getz, professor emeritus från Calgary i Canada som bland annat varit gästprofessor på flera högskolor i Sverige och forskat inom destinationsutveckling och marknadsföring och är pionjär inom evenemangsturism, var inbjuden som talare vid frukosten och pratade om evenemang i framtidens städer.

Han lyfte fram att evenemang och evenemangsarenor är en vital del i det moderna livet, men det ställs allt större krav på att de skall vara hållbara. Sportevenemang ökar och deltagarsporter, alltså de som inte är elittävlingar, ökar. Inte minst tävlingar för kvinnor, personer med funktionsvariationer och unga. Fördelen med denna typ av evenemang är att det lockar besökare till stadskärnor och ofta handlar om deltagare och publik som spenderar mycket och inte nödvändigtvis är så oerhört många i antal. Det minskar alltså risken för överturismfenomen.

En destination som är attraktiv att leva i blir intressantare att besöka

Om man vill använda evenemang för att öka turismen, både regionalt och i allmänhet, så måste man få till stånd samverkan mellan det privata och det offentliga. Det måste vara tydligt vem som skall göra vad. Som exempel på privata aktörer som lyckats nämnde Donald Getz Fotografiska och ABBA-museet. Det krävs också av turist- och destinationsorganisationer att man sätter invånare och livskvalitet först för att förekomma diskussioner om överturism. Man kan se en rad förändringar i hur turismen används för att skapa ökad nytta i ett vidare perspektiv, inte minst för de som bor och lever på destinationen. Man gör dem delaktiga i evenemang, man vidgar begreppet möten och man gör staden/destinationen attraktiv att leva i, vilket i förlängningen också gör den intressantare att besöka.

Sverige måste bli bättre på kulturella evenemang

I den avslutande panelen med professor Getz, Anna Haag från Svensk Turism/Visita, Visit Stockholms Caroline Strand och Per Eriksson från City i Samverkan tog man bland annat upp att man måste ta med besöksnäringsaspekterna redan i stadsplaneringen. Arenastaden togs upp som ett exempel på hur evenemangssatsningar kommer befolkningen, i det här fallet de unga, tillgodo. Det sades också att megaevent inte alltid är det bästa. Att istället satsa på mindre evenemang spridda över året ger många positiva bieffekter som bättre livskraft för små verksamheter som affärer som kan ha öppet hela året och handel som ökar generellt. På det viset blir det en ömsesidig nytta för både invånare, besökare och företag. Den största utmaningen för branschen är tillgång på kompetens, men det är väl alla vi som verkar i branschen varse.
Till sist konstaterades att vi i Sverige är duktiga på idrottsevenemang men däremot kan vi bli mycket bättre på kulturella evenemang. Detta trots att vi är värd för en av världens allra största ”fester”, nämligen Nobelprisutdelningen/-festen. Där har man dock börjat bygga upp mer aktivitet runt just Nobel, vilket vi har sett den gångna veckan.

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Jakob Norrby