I veckan lyssnade jag på Linda Staafs och Linda Vismers webbinar där de ”nystar i” Turism året runt om att vi kan, inte bara förlänga säsonger (inte alltid en hit att försöka övertyga gästen om att det fortfarande är sommar i september eller skidsäsong när backen mest består av grus…) utan kanske mer skapa nya. Ni kan ta del av det här (men skynda på för det är bara tillgängligt några dagar till!) – https://youtu.be/SBbjjOSwCS4 Där var en ”take” att man ska utgå ifrån platsen (absolut ingen nyhet, jag vet, men de hade en hel del bra aspekter på det). Är det då inte lite häftigt att årets adventskalender handlar om just det, att utgå ifrån platsen och vad man kan göra av den och som i det fallet ”kapitalisera” på tidsperspektivet. Kan det förresten vara så att det till och med blir en adventskalender som får våra rikspolitiker att inse hur viktig besöksnäringen är och vad den kan göra för en plats (nu vet vi i och för sig inte hur kalendern slutar men det brukar ju sällan landa i en katastrof på julafton)?

Spinna på en företeelse

Ett annat sätt att utgå ifrån platsen är att ”spinna på” en företeelse eller något som nästan blivit större än platsen/landet det kommer ifrån. Visit Sweden har gjort det med Fika, men nu är nästa företeelse vurmen för svenskt godis i kanske främst USA men också andra delar av världen. I veckan fick jag veta att det finns utländska turister som tar med sig tiotals kilo svenskt lösgodis i resväskorna till hemlandet! Vad är då inte mer spot on än att vi nu har fått den första BUBS-konceptbutiken för dessa och många fler utländska (och för all del också svenska) besökare att vallfärda till! Det blir spännande att se vem som först tar fram den första paketresan till ”lösgodisets Mecka”… Eller varför inte specialchartrade flyg från New York till Stockholm för godisälskande amerikaner?

Ta vara på värdet i stadskärnan

Platsen kan också vara staden, och då menar jag stadens centrum, det genuina, det ursprungliga och gemytliga som de små unika restaurangerna och butikerna (ibland i lyckad kombination med kedjebutiker och franchiserestauranger) som attraherar folk som gör det trevligare och därmed drar till sig ännu mer folk. Nästan alla mindre och medelstora städer har, eller har åtminstone haft, förutsättningar för det men varför lyckas vissa bättre än andra? Jag var nyligen i Halmstad som är Årets stadskärna 2025 och tyckte verkligen att de levde upp till titeln, men var i helgen i en annan stad i ungefär samma storlek (vi låter den vara så anonym det går) där det nästan inte var en enda människa på gator, torg och i butiker mitt i julhandeln! Lite sorgligt, i synnerhet som jag vid besöket en timme senare i stadens externhandelscentrum knappt kunde ta mig fram i trängseln. Som sagt, ta vara på platsen och det den har.

Evenemangens kraft

Ytterligare ett sätt att ta vara på platsen är att attrahera, generera eller skapa förutsättningar för evenemang som Stockholm gör. I veckan presenterade Stockholm Business Region, Svenska Ishockeyförbundet/VM-bolaget och Stockholm Live resultaten från Ishockey-VM 2025 och lyfte stora evenemang som tillväxtmotor. Det kan vara stora idrottsevenemang eller konserter med världsartister, men alla bidrar de till Stockholms tillväxt, attraktionskraft och affärsmöjligheter. Här handlar det om att trycka på alla olika komponenter, och kanske inte minst summan av dem, som gör att arrangörerna/producenterna väljer just Stockholm eller en specifik arena där för mästerskapet, turneringen, konserten eller turnéstarten. Då kan det handla om att man har staden i ryggen, snabba tydliga beslutsvägar och flexibel hantering av tillstånd och logistiska och kan skapa en bra stämning och bra förutsättningar i alla avseenden (för ett stort mästerskap) eller en arena med unika förutsättningar och som man kan frigöra för en veckas repetitioner vid de exakt rätta datumen inför världsturnén (när det handlar om världsartisten).

Alltså, var kreativa och gräv där ni står, i företeelser, i historien, i det som skapar känsla och gemenskap, i evenemangens möjligheter eller bara något taget i luften utanför boxen.

• Text: Jakob Norrby
• Foto: SBR/Jakob Norrby