I slutet av november samlade Pandox representanter för hotellnäringen, fastighetsbranschen, investerare och andra närliggande aktörer till sin årliga hotellmarknadsdag. Här berättar man om vad som hänt i det egna företaget och på marknaden under året som varit och spanar in den egna framtiden och den i omvärlden.

En flexibel specialist på hotellfastigheter

Förra året var temat urbanisering men i år var det hållbarhet. Pandox som beskriver sig själva som en ”flexibel specialist”, ett företag vars kärnverksamhet är att äga hotellfastigheter och leasa ut dem till starka hotelloperatörer (och i vissa fall själva sköta den operativa driften) är följaktligen också snabba att anpassa sin verksamhet i hållbarhetssammanhang. Här ligger man i framkant och stöder bland annat utvecklingen av innovativ ny teknik. Man menar också att hotellindustrin (eller hospitality som ju även omfattar andra boendeformer) har goda förutsättningar att bidra genom att det är en snabbt växande näring som står för tio procent av BNP globalt och antalet jobb ökar med ett var tredje sekund. Självklart finns det många stora utmaningar men man skall titta på allt som redan görs menade Pandox VD, Anders Nissen i sitt inledningsanförande. Samtidigt måste förändringstakten öka och här har Pandox en hög ambition liksom man har i alla sammanhang. Det man gör på ett hotell tar man med sig erfarenheterna av till nästa och drar nytta av där. Intressant är också att det går att göra på ett lönsamt sätt! Ett bra exempel på det är matsvinnet som ger både effekter på klimatet och lönsamheten när man minskar det.

Bas i Sverige men paneuropeiskt fokus

Anders Nissen berättade sedan att Pandox har sin bas i Sverige och många hotellfastigheter i Norden men huvuddelen av dem finns ute i Europa och det är också där man expanderar. Där ser man de största expansionsmöjligheterna och just nu är det främst i Storbritannien och Irland man satsar. I Tyskland, Belgien och Holland är man väl etablerade och man har 25 starka partners i kedjor som Scandic, Hilton, Radisson, Nordic Choice, NH Hotels och Elite Hotels. Tack vare ett diversifierat bestånd har man stor resiliens och kombinationen av nätverk, storlek, geografi och expertis är affärsdrivande. Totalt har man 149 hotellfastigheter med totalt mer än 33.000 rum och med ett värde av 61 miljarder kronor.

När det gäller trenderna för 2020 så ser man en positiv underliggande efterfrågan men på en del marknader ökar utbudet vilket pressar lönsamheten (RevPAR) där. Onlinedistributionen genomgår en förändring med en mer professionell uthyrningsmarknad, fler OTA-segment och hotellkedjor(-varumärken), men också ökat samarbete mellan OTAer och hotellkedjor.

Anders Wijkman gav helikopterperspektiv på hållbarhet

När det sedan var dags för dagens huvudtalare blev fokus ganska naturligt hållbarhet, klimat och miljö. Det var nämligen Anders Wijkman, opinionsbildare och författare med bakgrund som generalsekreterare i både Svenska Röda Korset och Naturskyddsföreningen, riksdagsman, EU-parlamentariker och höga positioner i FN. Han gav oss lite av ett helikopterperspektiv på ämnet och började med att peka på att vi har gått från en ”tom planet” med tre miljarder människor för 40 år sedan till en ”full planet” med 8 miljarder människor som har ökat resursutnyttjandet i en enorm skala. Ett exempel vi fick se var att om man tar vikten på alla däggdjur (ryggradsdjur) på jorden så utgör de vilda djuren en försvinnande liten del, medan våra ”husdjur” (inklusive kor, får, grisar och getter) står för huvuddelen. Mer vi människor. Antalet insekter minskar också dramatiskt vilket är kritiskt för allt liv på jorden. De är både vitala för pollinering men också som mat för många fåglar och andra djur.

Den snabba utvecklingen i utvecklingsländerna påverkar klimatet väldigt negativt genom att den kräver enorma mängder material, material som stål, betong, aluminium och plast vilka bidrar kraftigt till CO2-utsläppen men också den kraftiga försämringen av den biologiska mångfalden. Indien har till exempel en enorm infrastrukturexpansion och Kina använde mer betong 2011-2013 än USA gjorde på hela 1900-talet. Det finns dock ett viss hopp i den tekniska utvecklingen. Exempelvis är priset på solenergi snart lägre än för energi från kol.

Turismens roll i klimatförändringarna

Turismen har givetvis en stor roll i klimatförändringarna. Den är världens största industri och står för en tiondel av den ekonomiska omsättningen i världen och antalet turistankomster som var 1.180 miljoner globalt 2016 beräknas bli 1.800 miljoner 2030. Till det kommer fyra till fem miljarder inhemska turister. Nu är 50 procent av dem Hotell och hotellfastigheter står för den största delen av belastningen om man tar med byggnadernas avtryck när de byggs, renoveras och rivs. Det innebär ett stort ansvar för ett företag som Pandox men också stora möjligheter att göra skillnad.

Man kan inte lösa problemen med nuvarande tänk, man måste tänka om och tänka rätt

Vi måste sluta tänka på ekonomisk expansion och tänka kvalitet istället för kvantitet. Tänka bortom förbrukning och ”slit-och-släng”, framför allt när det gäller material. Även när det gäller ägande finns det mycket att göra med nya (eller andra) affärsmodeller, leasing till exempel eller delningstjänster. Från att ”sälja saker” till att ”erbjuda tjänster”. Använda det som redan är producerat på ett bättre sätt, ”Recycle, Reuse, Remanufacture, Repair” vilket också skapar fler arbetstillfällen. Förlänga produkternas ”liv” och tillverka dem så att de blir lättare att återvinna, detta gäller i väldigt hög grad bygg- och fastighetsindustrin. Tänka mer cirkulärt. Företag måste tänka bortom kortsiktiga vinster och se hur de kan bidra till samhället och världen istället. Man måste omvärdera själva syftet med företaget och ha ett inkluderande ledarskap. Inom finanssektorn måste man förhålla sig mer till klimatrisker och gå över till att investera i hållbara projekt.

Även indikatorer och mätverktyg som BNP måste revideras så att man inte bara värdesätter tillväxt. Vi behöver hitta nya indikatorer som mäter välbefinnande och välfärd istället för produktionsökningar och ekonomisk tillväxt, avslutade Anders Wijkman

Flygplanet viktigaste komponenten i SAS hållbarhetsarbete

Hans Andersson Resare från SAS berättade hur de jobbar med hållbarhet och han berättade bland annat att själva flygplanet är den viktigaste komponenten. Det är här man kan göra förbättringar som bidrar till minskad bränsleförbrukning. Man kan också minska förbrukningen av värdefulla metaller genom återanvändning. Globalt är dock trycket att minska buller större än på att minska utsläppen. SAS expanderar inte sin flotta utan optimerar den genom att byta till plan som passar linjestrukturen bättre och kan därigenom öka beläggningen. Detta minskar bränsleförbrukningen per passagerare vilket i sin tur minskar utsläppen. SAS jobbar också ”i det lilla” genom att mäta och optimera en stor mängd små delar av verksamheten.

Vi fick också veta att optimering av luftrummet är ett viktigt sätt att minska utsläppen, men står ofta utanför flygbolagens kontroll. Biobränsle används idag i liten skala beroende på begränsad tillgång och höga kostnader, men här pågår en intensiv utveckling och 2024 har Preem en produktionsanläggning för bioflygbränsle klar i Sverige. När det gäller elflyg fokuserar SAS huvudsakligen på samarbetet med Airbus som skall leda fram till ett hybridplan som kan använda elektrisk framdrivning för en del av flygningen. Man jobbar också på att koppla ihop sig med tåget, här är det nya affärsmodeller på gång. Hans sa också att det är ett hårt tryck på SAS som bolag inom hållbarhet och man tar det på allvar och ser det som en affärskritisk fråga där man vill ta ledartröjan.

Skanska jobbar med hela värdekedjan i klimatarbetet

Nästa talare var Lena Hök, hållbarhetschef på Skanska, som berättade att Skanska jobbar hårt för att minska klimatavtrycken när de bygger, i synnerhet när det gäller hotell, eftersom byggnader står för 40 procent av det energirelaterade CO2-fotavtrycket (om man tar med alla delar och faktorer från bygge till rivning och allt användande däremellan). Hotell är dessutom ofta landmärken och förebilder. Man måste se till hela värdekedjan är involverade och ta med alla intressenter. Målet är att vara klimatneutrala (carbon neutral) till hundra procent 2045 och till 50% 2030 i hela värdekedjan. Man måste få marknaden att förstå vad man gör och se till att kunderna värdesätter det och vill betala för det. Därför mäter man också på ”gröna KPIer”.

Innovation viktigt för att nå målen och det krävs helt andra kompetenser för det. Man har därför tagit fram uttrycket sustainovation som innebär att man tar in andra externa aktörer.

Digitalt verktyg för att jämföra olika materials klimatavtryck

Transparens väldigt viktigt och därför tittar man inte bara på ”operativa avtryck” utan även det som är inbyggt i byggnader. För det har man tillsammans med Microsoft tagit fram ett digitalt open-source-verktyg som kan mäta och ta fram ett värde på en byggnads klimatavtryck. Man kan där genom att lägga in allt material som används och testa olika material se hur avtrycket förändras.

Man tittar på hur man kan minska användandet av betong genom att ”dryga ut den” och använda andra blandningar, bland annat. Man tittar på hur man kan använda trä som byggmaterial istället. Man tittar också på formen på byggnader. En rund eller oval byggnad kräver till exempel mindre material att bygga och mindre kylning.

Det handlar om att vara modig nog att (både som företag och privatperson) ligga i framkant och ändra på hur man gör saker.

Maräng gjord på bönor och bakverk gjorda på kaffesump

Paul Svensson gav oss sedan lite exempel på att mat ofta är användbar mycket längre än vi tror. Vi fick bland annat smaka på olika ”finger foods” som var gjorda på gammal mjölk (och jämföra med sådant gjort på färsk mjölk), maräng gjord på bönor, bakverk gjorda på kaffesump och ytterligare ett antal exempel på hur man minska svinn och göra maten mer hållbar. Vi fick veta att en tomat som har varit i kylen är förstörd för kylen förstör smaken. Bananer har som mest smak och mest näring när den är brun. Gurka äter vi när den är omogen och betalar dyrt för men vi slänger den när den är som bäst. Vi slänger mat när den är som bäst bara för att den ”ser dålig ut”. Här handlar det inte så mycket om recycling utan ”upcycling”. Vi fick också tips på hur vi kan använda det som är överblivet på ett smart sätt. Som att använda en halv portion överbliven potatisgratäng till att dryga ut/smaksätta pannkakorna nästa dag!

Trender inom Food tech

Hur ser då trenderna inom mat och mer specifikt food tech ut? Om det fick vi en genomgång i högt tempo av Nadia El Hadery, en av världens ledande experter på området. Food tech kan vara många olika saker men ett exempel är nya typer av produktion såsom odling inomhus, hydroponisk odling, eller produkter baserade på odlade alger som det svenska företaget Simris gör. Andra exempel är fisk som odlas långt ute till havs på 70 meters djup och protein gjord med stamcellsteknologi (justMAYO heter den) eller laboratorieframställt kött.

Inom hälsa och personalisering märks alla de alkoholfria produkter som kommer . Drycken Stryyk som sägs ha smaken men inte alkoholen (All the spirit – none of the alcohol) förpackat i flaska med tydliga drag av en stor svensk exportvara. I Irland hittar man The Virgin Mary, en permanent alkoholfri bar. DNAfit erbjuder ett DNA-test för hemmabruk som visar hur gener påverkar fitness och hälsa. Personaliserad snabbmat finns redan att få hos VitaMojo och senare i år öppnar Sushi Singularity i Tokyo som erbjuder DNA-anpassad 3D-skapad sushi – Completely personalized dining experience (se filmen som visar hur det går till här – https://www.youtube.com/watch?v=zNcfQrzMVTc)

Snart har vi dynamisk prissättning även på mat

Återvinning och minskat spill fick vi exempel på tidigare och här fyllde Nadia på med förpackningar gjorda på avocadokärnor, kaffesump som blir biobränsle och mikroalger som blir ätbara genomskinliga plastliknande vattenförpackningar. Här menade hon att dynamisk prissättning på mat kommer snart och varför inte i realtid som flygbiljetter och hotellrum. Även inom transparens och leverans går utvecklingen snabbt. Här är det appar som ger information om varans väg från producent till konsument, VR-utbildning för kökspersonal (tidsbesparande, mindre risker och bättre resultat) och handscanning för att undvika att bakterier kommer in i restaurangköket den vägen. Vi fick dock veta att det finns en hel del utmaningar på vägen såsom att det är svårt att få finansiering/förståelse från finansiärer och att skala upp produktion (kräver mycket pengar snabbt).

Hur MAX Hamburgare blev MAX Burgers (och varför)

Kaj Török från MAX Burgers berättade om hur de jobbat med hållbarhet länge och at det varit en framgångsfaktor. De bestämde tidigt att de inte skulle göra mest pengar utan göra det ansvarsfullt och gå från att var en dela problemet till att bli en del av lösningen. Redan 2008 var de som första snabbmatskedja i världen hundra procent klimatneutrala. Från att för fyra år sedan vara två procent av försäljningen är nu icke köttbaserade burgare 22%. Det åstadkom man genom att öka antalet ”gröna val” från ett till fyra och att man bestämde att de vegetariska alternativen måste smaka bättre. Man bytte också namn från MAX Hamburgers till MAX Burgers. Ett par veckor senare åkte, som ni kanske såg, Kaj till Madridmötet för att ta emot en FN-utmärkelse och lansera sin klimatpositivt-certifiering som världsstandard.

Hållbara framtidsspaningar

Dagen avslutades med att Chris Sanderson från The Future Laboratory gav sin bild av och sina spaningar om framtiden. Den första var att skall man fortfarande vara ”in buiness” i framtiden så måste man ha hållbarheten i fokus. Den är en nödvändighet helt enkelt. Det har Ikea insett liksom KLM med sin Fly responsably-kampanj. Man måste fundera på hur man kan göra en succé av ”färre men bättre”. Framtiden kommer nämligen handla om mer begränsade val. Hur gör man för att vända 180 grader. I vissa fall igen, som i ”Hur klarade vi oss utan en engångsflaska Ramlösa=> att inte klara sig utan en engångsflaska Ramlösa=> klara sig utan den?”. Han gav också ett bra exempel på hur fel mått BNP är som mått på framgång, BNP ökar nämligen efter en tyfon i Japan för att byggindustrin boomar på grund av återuppbyggnaden.

Är tre månaders dvala varje år nästa semestertrend?

Chris Sanderson nämnde flera exempel på turism i förändring mot mer hållbara alternativ. Ett sådant var den nederländska hotellkedjan Good Hotel som satsar på social hållbarhet. Ett annat var ett modulärt hotell i form av en trädstam som var gjort för att smälta in och samtidigt erbjuda en unik upplevelse i form av en ”off-grid eco-retreat” (ett lite osvenskt Tree Hotel? https://www.precht.at/bert/). Framtidens hotell och boenden kommer i större utsträckning smälta in i landskapet, både socialt och geografiskt. Staycation är också en hållbarhetstrend (inte helt obekant för Turismnytts läsare får man anta) och även andra varianter på att ”tänka om” när det gäller resande. Det märker man också på de yngre generationerna som inte äger utan leasar, använder delningstjänster och är mer ”foot loose and fancy free”. De reser redan i den digitala världen vilket också är något som kommer, virtuellt resande. Skall vi till och med gå i dvala tre månader om året för att minska belastningen på klimatet, som vissa föreslår/förutser. Är det det som blir vår framtida semester och virtuella resa, kanske som en dröm i dvalan?

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Jakob Norrby