Förra veckan hade Nätverket för hållbar besöksnäring bjudit in till BarCamp2019 på konferensanläggningen Sigtunahöjden i Sigtuna.

BarCamp, vad är det?

Vad är då en BarCamp? Jo, det är en så kallad ”unconference” där det inte finns ett förutbestämt program utan man kommer tillsammans fram till agendan. Alla deltagare fick i förväg komma in med ett par frågor/rubriker man ville ta upp. Vi gick igenom dessa och slog ihop frågor som var likartade och placerade tillsammans in dem i en agenda för de två dagarna. Vissa ämnen var så många intresserade av att alla var med, medan andra togs upp i parallella smågrupper. Alla är också med i de diskussioner som uppstår och ingen skall vara utomstående iakttagare. Hela upplägget präglades av öppenhet, generositet och en vilja att dela kunskap och hitta konstruktiva slutsatser.

Alla diskussioner handlade om någon aspekt på hållbarhet men också i ett lite vidare perspektiv än i den allmänna debatten. Eftersom diskussionerna var fria och av karaktären brainstorming blir inte detta ett exakt referat av vad som avhandlades utan mer lösryckta inlägg och tankar som kanske kan inspirera er läsare lika mycket som det inspirerade oss som var med.

Hållbarhet är omtanke

När ämnet var utveckling av upplevelser konstaterade vi att hållbarhet är affärskritiskt idag och också ekonomiskt långsiktigt smart. Vi måste också tänka på klyftorna i samhället. Vi ser att det går att tjäna pengar, ofta i de segment där kunden betalar bra, men vi måste få upp volym för att få vinst i det. Om man börjar i det ekonomiska perspektivet och sen går över till det miljömässiga. Framtidens konsumenter är mer miljömedvetna.

Det någon sa att ”hållbarhet är omtanke” väckte onekligen tankar hos många av oss. Man måste komma ihåg att det är besökarna som marknadsför destinationen numera och då känns ju omtanke om gästerna väldigt naturligt. Lägger man sedan till omtanke om personalen och klimatet så är det plötsligt hållbarhet. Det togs också upp att Sverige har ett imageförsprång när det gäller klimat- och hållbarhetsfrågor och det gäller att dra nytta av detta ”Window of opportunity”.

Hur skall man nå ut med sitt hållbara erbjudande?

Att hållbarhet börjar bli, eller redan är, en hygienfaktor var alla överens om men det gäller att kommunicera det och göra det på ett kul sätt. Här berättade Sigtunahöjden om något som de har gjort, nämligen att personalens uniformer, både klänningar och skjortor, är gjorda av återvunnet tyg. Något som har blivit en tydlig hållbarhetssignal och även något man säljer till gästerna (kläder i återvunnet tyg från samma småskaliga leverantör). Alla måste ”hitta sin klänning”! Det handlar lite om att ”gräva där man står”, fundera lite på vad man har lokalt hos sig och göra något av det. Som en av deltagarna sa – ”Bara vi rotar i våra platser, händer magi!”

Vi konstaterade också att det behövs fler incomingbyråer. Alla aktörer mäktar inte med att, utöver att göra sitt, också paketera och kommunicera det till rätt marknad. Det handlar också om att konceptualisera och hitta sin målgrupp, att fokusera så att man inte erbjuder ”allt till alla”, för det är den sämsta affärsidén. En brist i Sverige är att det är lättare att köpa en charterresa. Marknadsföringen saknas. Det behövs! De stora kongresserna och gästerna där ger mycket pengar till det lokala samhället. Som anläggning vill man förmedla upplevelser till sina kongressgäster och där behöver man hjälp. Man måste förstå att man inte kan tvinga kunderna, men vi ska alltid föreslå hållbara alternativ.

Social hållbarhet

I en av grupperna pratade vi om social hållbarhet och vilken potential det finns i de personer som står långt från arbetsmarknaden (nyanlända, de som varit långtidssjukskrivna eller personer med funktionsvariationer till exempel). Det kräver dock bra matchning och coachning och det kan man få från Arbetsförmedlingen men det är lite avhängigt att man får en bra kontakt där. En idé som kom upp var att ta kontakt med en daglig verksamhet på orten och se om det finns resurser där som kan vara till hjälp med vissa sysslor. Då blir det verkligen win-win.

Certifiering – En fördel, men hur har man råd?

I en annan grupp pratade man om certifiering och nyttan av den, men också svårigheterna med att välja rätt certifiering och att ha råd med den. Många små anläggningar har svårt att se tillräcklig nytta i relation till den stora kostnaden. En certifiering som nämndes och som skulle kunna vara ett alternativ i sådana lägen är ISO 2012 som enligt uppgift är anpassningsbar till anläggningens storlek. Svensk Miljöbas var en annan som nämndes som skulle kunna passa för mindre anläggningar och verksamheter. Det finns också olika utvecklingsfonder och bidrag som mindre aktörer skulle kunna använda till just sådant, men det måste bli enklare.

Utbildning – Viktigt, men med många utmaningar

Utbildning var en annan fråga som var på agendan och här är en av de stora frågorna hur vi skall attrahera unga och få dem att satsa på den här branschen. Sedan är det också viktigt att få dem som ”jobbar på golvet” att vidareutbilda sig. Det är också viktigt att företagen i branschen tydligt signalerar att de behöver och vill ha den kompetensen så att studenterna vågar satsa på en utbildning.  Återuppliva Swedish Welcome – Utbildning är viktigt.

Forskning

Nära frågan om utbildning ligger forskningen. Här fick vi veta att man som forskare måste hitta omvägar via andra branscher/fack för att bli tagen på allvar när man söker medel för sin forskning. Besöksnäringen anses inte tillräckligt ”på riktigt”. Samtidigt finns det mycket för företagen att hämta i forskningen. Det är när man får det att klicka mellan forskare och praktiker som det händer.

Extern kommunikation – Hur kan vi dra fördel av vårt försprång?

I en grupp togs frågan om hur vi kan dra fördel av vårt försprång upp. Svaren blev:

– Få igång chartrade tåg både inrikes och nationellt för att uppleva hållbara destinationer i Sverige.

– Vi måste sticka ut näsan och våga vara kaxiga i vår kommunikation

Hur kan man göra tågresan mer lockande?

Transporterna var självklart också uppe på den egenproducerade agendan. En diskussionspunkt var hur man kan skapa positiva incitament för att göra tågresan mer lockande. Vi fick veta att inget tågbolag är med när Visit Sweden är ute i världen och träffar turoperatörer och då är det ju inte konstigt att utländska grupper ytterst sällan använder tåg för att förflytta sig när de väl är här. De som ligger längst fram när det gäller att utveckla tåget som färdmedel har istället blivit en aktör som Facebookgruppen Tågsemester. De ansvariga bakom den har nu också skapat en sajt som skall erbjuda tågresor och man funderar till och med på att skaffa eller hyra in egna tåg för tågcharter och tågkonferenser. Tågbolagen måste alltså själva vara mer drivande för inte tappa initiativet och förlora mark till andra aktörer.

Vad skall man transportera med vilket transportmedel?

När det gällde flyget var kanske inte alla överens om huruvida man skall välja bort flyget helt eller begränsa sitt flygande, men mer transportvett tyckte nog de flesta var ett bättre fokus än flygskam. Flygskam bidrar ju inte direkt positivt till besöksnäringen.

En annan fråga var – Vad ska vi frakta med flyg och vad ska vi frakta på väg och/eller räls? Hur fördelar vi belastningen? Kan vi tänka annorlunda? Man får inte glömma att flyget fyller en funktion, nämligen att frakta exempelvis små viktiga saker (som medicin). Det är lätt att skylla på andra – ”vi står för bara 1-2% av utsläppen – rör oss inte”! Istället måste man inse att man står för 100% av sina egna utsläpp och där behöver flygbranschen hjälp. Det nämndes också att färjeindustrin går mot eldrivet.

De nationella strategierna för besöksnäringen

En viktig fråga för branschen och där hållbarhet kommer att finnas med som ett naturligt inslag är de nationella strategierna för besöksnäringen. Här fick vi veta att Svensk Turism, som skall ta fram näringens strategi, har en nära dialog med näringsdepartementet som jobbar med regeringens besöksnäringsstrategi. Det kommer alltså inte att bli alltför spretigt även om det säkert kommer att finnas olika syn på vissa frågor. Svensk Turism har också samlat till ett antal ”think tanks” för att få input från ”verkligheten därute”. När det gäller den aktuella frågan menar man att det skall vara lustfyllt att jobba smart hållbart.

Att hållbarheten har en viktig roll i strategiarbetet märktes i de tre ambitionerna man har satt upp för arbetet med strategin:

1. Besöksnäringen skall vara den mest framgångsrika näringen i Sverige inom fem år
2. Sverige skall vara en av de fem mest framgångsrika och konkurrenskraftiga destinationerna före 2030
3. Sverige skall vara den mest hållbara destinationen 2040

Men konstaterar också att hållbarhet = konkurrenskraft och att vår bransch borde utmana andra branscher i hållbarhet – och kanske kalla det omtanke.

Agenda 2030

I gruppen som avhandlade Agenda 2030 – de globala hållbarhetsmålen togs det upp att Vinnova har pengar att söka när det gäller agenda 2030. Under varje mål finns mätpunkter, 167 detaljerade mål som är mätbara. Vilka mät-KPI’er kan vi hitta här? Man kan bena ut målen enligt nedan.

• Det här har vi gjort
• Det här vill vi göra
• Det här har vi behov av för att nå dit vi vill

Vad tog vi med oss från BarCamp 2019?

Sammanfattningsvis kommer här några tankar och konstateranden som speglar ganska bra vad vi tog med oss från BarCamp 2019.

• Vi ser omställningen till en hållbar besöksnäring som en möjlighet för branschen.
• På utbildningarna finns personer som brinner för hållbarhet och besöksnäring så glöm inte potentialen som finns på skolorna!
• Gästerna blir nöjda när företagen jobbar smart hållbart.
• Det vi erbjuder sammanfaller med det som efterfrågas – vi måste utnyttja det.
• Vi är inne i ett paradigmskifte där Sverige har ett imageförsprång – det måste vi ta vara på.
• Nudging kan vara ett bra sätt att skapa medvetenhet kring hållbarhet
• Nätverket för hållbar besöksnäring kan vara en katalysator, sprida information, kanske göra en konferens i ämnet.

För mig, som har sett hållbarhet som ett ämne av många, var det något av en ögonöppnare att se att det nu faktiskt är, eller måste vara, en integrerad del i allt vi gör. Hållbarhet har blivit på riktigt.

Om ni är nyfikna på Nätverket för hållbar besöksnäring, kanske bli medlemmar och vara med på nästa BarCamp kan ni läsa mer här

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Jakob Norrby