Tiden var kort mellan rapporter om överturism till larm om för lite turism. Men vad händer när viruset drar sig tillbaka och restriktionerna lättar? Ska vi som många gånger tidigare se en snabb återhämtning till det tidigare, eller kommer turismen denna gång att förändras i grunden?

Turism och besöksnäring är hårt och direkt drabbade av coronapandemin. Tusentals evenemang har ställts in och många affärs- och privatresor har avbokats. Uteblivna turister innebär uteblivna intäkter och både större och mindre företag kämpar för sin överlevnad.

Så vad händer med turismen efter corona, när antalet smittade minskar tack vare vaccin eller immunitet, och restriktioner mot sammankomster och resande tas tillbaka? Baserat på internationell turismforskning kan vi ana tre tänkbara scenarier.

1. Snart tillbaka till det tidigare

Coronaviruset avtar relativt snart och immunitet leder till att resandet återhämtar sig snabbt både nationellt och internationellt. Restriktioner för resande och sammankomster tas tillbaka och både affärs- och privatresandet återgår till samma resmönster som innan pandemin.

Liknande snabba återhämtningar för besöksnäringen har synts efter tidigare samhällsstörningar som terrorattentaten i USA 2001, SARS-epidemin 2003, tsunamin 2005 och finanskrisen 2008.

2. Ändrat resmönster en tid och sedan tillbaka till det tidigare

I detta scenario dröjer det lite längre innan coronavirusets spridning avtar. Kanske muterar viruset eller kommer tillbaka i flera vågor. Under pågående pandemi ser vi ett kraftigt minskat resande. Restriktioner gör att många håller sig hemma och i närheten av hemmet. Icke nödvändigt resande uteblir.

Vi ser en utdragen period med stort lokalt och inhemskt resande, lokal konsumtion och fokus på friluftsliv och uteaktiviteter. En utdragen pandemi kan leda till ekonomisk nedgång i många länder, kanske recession och ekonomisk depression – samtliga faktorer som skulle minska resandet.

Så snart coronavirusets spridning avtar och restriktionerna minskar kommer vi i detta scenario dock att se en återgång till det tidigare. Sannolikt tar återhämtningen längre tid än i föregående scenario eftersom många företag visat sig ha affärsmodeller som har svårt att klara uteblivna intäkter en längre tid. Efter återgången syns därför flera återstartade och nystartade verksamheter.

3. Ändrat resmönster och aldrig tillbaka till det tidigare

Det dröjer innan coronaviruset avtar och när det gör det får vi se ett paradigmskifte inom turism och besöksnäring. I detta scenario ser vi att särskilt det långväga och miljöbelastande resandet minskar drastiskt när synen på turism och resande ändras. Eftersom många vant sig vid att jobba med videomöten kommer affärsresande delvis ersättas med distansmöten. Konferenser, kryssningar och långdistansflygningar blir mer sällsynta. Aktiviteter nära hemmet ökar och fritidshusturism och friluftsliv ökar.

Coronatiden leder till ett ökat intresse för miljö och hållbarhet vilket bidrar ett mer ansvarsfullt resande. Pandemin kan också leda till en kritisk omprövning av idén om ständig ekonomisk tillväxt till förmån för allas bästa och långsiktig hållbarhet.

En mer långsiktigt hållbar näring

Det är i dagsläget svårt att bedöma vilket scenario som faktiskt kommer att gälla. Kanske blir det en blandning av flera scenarier. Samtliga alternativ kan sägas vara sannolika, men effekterna skiljer sig stort.

Forskningen konstaterar att många inom besöksnäringen hoppas på en snabb återhämtning, samtidigt som ett ändrat resande skulle vara bättre för miljön. Turismen belastar miljön, men bidrar också till upplevelser, återhämtning, ökad förståelse och kunskap.

Historiskt sett har stora samhällsstörningar på sikt ofta lett till en positiv utveckling. Spanska sjukan (1918-1920) ledde till utvecklingen av nationell hälsovård i många länder och det tidiga 30-talets stora depression sägs ha bidragit till utvecklingen av den europeiska välfärdsstaten.

Var denna pandemi slutar vet vi inte ännu, men det ligger en stor möjlighet i att utveckla en mer långsiktigt hållbar näring. Både för klimat och entreprenörer.

• Text: Robert Pettersson
• Foto: Pixabay