Del 2 – Vi fortsätter där vi slutade, förmiddagen på konferensens andra dag på Stenegård

Nordiskt samarbete

Rubriken på nästa programpunkt var ”Hur skapar vi Nordiskt samarbete?” och inleddes med att Sigríður Dögg Guðmundsdóttir från Island berättade om hur landet gått från ett litet turistland (där turismen bara utgjorde en liten del) med väldigt säsongsbetonad turism till en året-runt-destination där turismen är landets största exportnäring. Man har också involverat alla delar av landet och har fokus på hållbart resande och bredare samverkan. Till sin hjälp för att nå dit hade Island hade Island tagit in Kairos Future. Destination Iceland har också tagit fram ett ”löfte” att vara en ansvarsfull turist – The Icelandic Pledge – som besökare inbjuds att skriva på när de kommer till Island. För att lära upp dem om hållbarhet (bland annat) helt enkelt.

För att lyfta fram hur rent det är på Island tog man också fram en kampanjfilm ämnad att få besökarna att dricka kranvatten istället för flaskvatten. Mycket underhållande och rolig.

Island vill vara ledande inom hållbar utveckling med devisen – Lönsam och konkurrenskraftig turism i harmoni med naturen och landet.

Därefter fick vi höra Signe Jungersted från Group NAO prata om Nordiskt samarbete ur olika aspekter. Hon illustrerade det som ett ”Museum of shared trouble” och hon efterlyste en gemensam ”road map” och att vi pushar varandra lite mer för att komma framåt.

Turismens roll i den globala biologiska mångfalden

Efter en spännande lunch med en rad smakprov på lokalproducerad mat, var det dags att ta upp frågan om turismens roll i den globala biologiska mångfalden.

Jens Larsson, VD för Vildriket och värd för programpunkten, inledde med att konstatera att turismen är en bra möjlighet att nå ut till allmänheten med hållbarhetsfrågor och kunskap. Därefter lämnade han över till Torbjörn Ebenhart från SLU som konstaterade att kollapsen av den biologiska mångfalden är ett ännu större hot än klimatförändringarna (mycket tydligt visualiserat av bilden till del 1 av denna artikel).

Han lyfte frågan om vikten av biodiversitet/biologisk mångfald. Vi skulle helt enkelt inte överleva utan den, vi är helt beroende av den. Han illustrerade blad annat med hur skev fördelningen av biomassan på jorden som består av däggdjur, är. De vilda däggdjuren står bara för 4% och vi människor 36%, resten (60%) är vår boskap!

Förlusten av mångfald, i form av arter som dör ut, ökar i snabb takt och är dramatisk i vissa delar av världen. Han poängterade dock att vi fortfarande kan stoppa massutrotningen. Det är inte för sent! Han tryckte också på att det är en fråga som berör hela samhället och borde engagera alla. Vi presenterades för 23 mål som måste uppnås före 2030 för att vi ska kunna bromsa utvecklingen och det finns många redskap att använda för att nå dit.

I den efterföljande panelen där, utöver Torbjörn Ebenhart och Jens Larsson, även Erik Brandsma VD Sveaskog och Pim Bendt från Naturskyddsföreningen deltog var man ganska eniga om vikten av, och brådskan med, att jobba aktivt med frågan men kanske inte helt överens om hur och var.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är viktigt att omfamna komplexiteten, det brådskar att ta tag i den biologiska mångfalden och att det är viktigt att företagen inser att tiden rinner iväg. Ett problem är att fortfarande har den hållbarhetsansvarige i företagen ofta inte mandat att fatta beslut i de frågorna. Inte heller har den som är ansvarig för långsiktighet fokus på hållbarhet. Ofta har man inte det breda perspektivet och just en holistisk förståelse är viktigt.

En eftermiddag hos djuren

Resten av andra dagens eftermiddag fick vi tillbringa i Vildriket (som fram till nyligen hette JärvZoo) där vi fick uppleva många av våra vilda nordiska djur i sina naturliga habitat. Det var vargar, björnar, ugglor, renar, rävar, myskoxar med flera. Mest underhållande var kanske de två ekorrar som likt Piff och Puff jagade varandra runt och upp och ned i tallarna. Det var också intressant att få höra om de olika bevarandeprojekt, utbildningsinsatser och forskning som Vildriket är engagerade i.

Andra dagen avslutades med en utsökt middag på Hotell Järvsöbaden där vi också fick höra häftig lokal musik! Vi fick även höra Sponsorerna Northvolt och Jubel (som också var arrangerande eventföretag) berätta om den batteridrivna festivalen Republic of Woodland som skulle gå av stapeln de följande två dagarna. Festivalen är helt ”off-grid” vilket innebär att den inte får ström från elnätet till ljus-, ljud- och annan utrustning utan drivs av stora kraftfulla batterier från just Northvolt (batterierna som tillsammans är ca 2x2x1 meter ger effekt motsvarande förbrukningen för 70 villor). Ofta stärker man upp med dieselgeneratorer som drar tusentals liter diesel i samband med större festivaler. Fortfarande är batterierna en dyrare lösning men målsättningen är att det ska vara det självklara valet i samband med både festivaler och konserter, både mindre och de riktigt stora!

Tredje dagen – Inkluderande samhällen

Tredje och sista dagen var temat hur man bygger inkluderande samhällen – social hållbarhet och först ut på scenen var Solène Prince från Linnéuniversitetet i Kalmar. Hon lyfte fram att lokalsamhället måste gynnas av turismen annars växer motståndet mot turismen och ilskan, det blir överturism. ”Kostnaden” blir för hög. Istället behöver vi hitta och skapa fler fördelar med turismen än nackdelar, menar hon.

Att man gör plats för besökare är vad som gör platsen attraktiv. Det kan vara för yrkesverksamma och konstnärer, det kan också skapa möten, nätverkande eller affärsrelationer

Det kan finnas synergier mellan vad invånare och besökare har som mål – olika möten. Sedan är inte heller alla lokalsamhällen homogena. Vilka mål man har ser olika ut.

Frågor man måste ställa sig är: Vilken sorts möten vill vi skapa förutsättningar för på vår destination? Vad menar vi med social hållbarhet? Vilka principer ska styra och vägleda turismutveckling som gynnar lokalsamhällen?

Liveability och Sincerity

Livability – Hur organiserar sig invånarna? Det kan vara aktivister som är motståndare men också hantverkare som organiserar sig för att möta besökare/kunder på bästa möjliga sätt, som vill visa att platsen är trevlig att leva och verka på.

Sincerity – Autentisk är inte alltid att visa upp en genuin bild. Det är också möten och perspektiv. Exempelvis guidade turer som visar London från de hemlösas/uteliggarnas perspektiv. Nya Zeeland -Visa imperialismens negativa sidor. Skapa solidaritet, dialog.

Panel – Vill vi ha fler besökare?

Programpunkten avslutades med en paneldiskussion om social hållbarhet där de medverkande var Susanna Heldt Cassel från Dalana University, Mats Leivig Hela Sverige ska leva, Po Tidholm, My Fransson lokal entreprenör och Amanda Sandahl VD för Destination Järvsö.

Innan diskussionen inleddes fick publiken en fråga: Vill vi ha fler besökare? 50% ville ha fler. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på ”tipping pointen” – plötsligt blir det för många.

Po menade att det är bättre att satsa på kvalitet än kvantitet

My lyfte fram att det är viktigt att lokalbefolkningen är inkluderad och att det offentliga skapar möjligheter och exempelvis boende.

Po: – När man skapar en destination får man inte glömma lokalbefolkningen. Han gav ett lite tillspetsat cykelexempel från Järvsö – lokalbefolkningen kan inte cykla i byn för det finns inte cykelbana men man har gjort det extremt enkelt för besökaren som kommer i sin Audi Q7 att bara lyfta av sin kolfibercykel och cykla downhill.
Amanda försvarade sig lite: Har varit inblandad i cykelprojektet och har tänkt på det men det är det offentliga som inte har hängt med i att skapa förutsättningarna

Susanna pekade på att boende till rimliga kostnader är en nyckel så att personalen kan bo på orten och inte behöver pendla.
Amanda berättade att de bearbetar regeringen för att få till bostadslösningar för dem som jobbar i branschen lösningar som inte följer marknadspriserna.

Mats ville fokusera på de positiva sidorna. Utmaningen är att få fler ut till landsbygden. Hur får man till livability på landsbygden? Hela Sverige ska leva undersöker det. Förändring är alltid hotfullt så det gäller att få till en process och kommunikation om vad som kommer och vad det innebär. Gäller både vindkraftverk och turism. Ju tidigare man kommer in desto lättare att få med sig lokalbefolkningen.

My höll med om att det är viktigt att engagera lokalbefolkningen och allt det andra, men hur visualiserar man det för dem så att det blir positivt?

Po tyckte att Järvsö är ett elitprojekt… En ”recreational spot for the urban elite”. Det blir ett problem att besökarna ibland förväntar sig ”överdriven genuinitet” som gör att lokalbefolkningen måste ”ta på sig en gammaldags fasad” och inte kan leva ett normalt modernt liv.

Amanda valde att vara positiv: Folk vill bo här och flytta hit men det finns utmaningar och låt oss diskutera och adressera dem och lösa det.

Amanda tryckte på att alla måste involveras. Ta på sig ägarskap och ansvar för olika frågor.

Po frågade varför man inte skapar paketerbjudanden för lokalbefolkningen. Eller ger halva priset i skidbacken? Han menade att man måste bygga en plats som är attraktiv för befolkningen själva – då blir den även attraktiv för besökare.

Amanda berättade att nu jobbar Destination Järvsö man med att skapa en vision för hur Järvsö ska se ut om 40 år och där inkluderar man lokalbefolkningen.

Finansiering och ekonomi

Nästa tema var ”Finansiering av transformativ turism”

Carl-Johan Schultz och Mikael Botnén Diamant från Diamond & Schultz pratade om ”finansiell hållbarhetisering” (Finance Sustainabilisation )

Hållbarhet är här för att stanna. När Carl-Johan och Mikael pratar med företag visar de på vad som hänt med företag som inte hängde med i digitaliseringen och visar på vikten av att hänga med/vara föregångare inom hållbarhet.

Många företag nu VILL göra det för de inser att det ger affärsmöjligheter. Det finns regelkrav, kundkrav, ägarkrav och press från media men de gör det inte för att de är tvingade.

Det är en ny spelplan – Så mycket krav, säger företagen, då ger Carl-Johan och Mikael rådet att de måste se positivt på hållbarhet, som en möjlighet. Alla inser detta men varför går det så långsamt?

Till att börja med måste man ha ett holistiskt perspektiv men hur skapar man en hållbar affärsmodell?

Man måste göra en ny affärsplan och man måste basera lösningen på det verkliga utgångsläget och man måste tänka om, och ha modet.

En ny värld – bankerna måste tänka om, säger bankmannen

Sist ut var Fredrik Nilzén från Swedbank som gav de lite större perspektiven.

Han inledde med att poängtera att det INTE kommer att återgå till ”som det var förut”, före pandemin och före invasionen av Ukraina. Det är dags att använda stora verktyg för att göra stora förändringar. Han citerade bankens ordförande Göran Persson som säger att vi är inne i en förändring som är den största sedan andra världskriget.

Banken (Swedbank) har påbörjat en transformation av organisationen ämnad att hjälpa privatpersoner och företag att hantera de stora förändringar som ligger framför oss. Man har ställt sig frågan – Hur kan banken stoppa in sin historia i att göra något bra framåt?

Fredrik uppmanade oss att utmana våra bankrådgivare. ”Dina pengar är din makt”

Nya EU-regler gör att mycket bara KOMMER att hända för att det finns krav på det. Se ditt företag som en del i den lösning som håller på att skapas. Bankerna (de andra…) är inte riktigt med på det.

Ett exempel är att inom några år kommer det att krävas att man vet energieffektiviteten på sin byggnad. Då kommer banken behöva vara med i matchen för det påverkar värdet och blir ett lagkrav.

Hans avslutande uppmaning var: Hitta er roll i det här landskapet och gå till banken.

Avslutande panel om ekonomisk hållbarhet

På detta följde ännu en panel med fokus på ekonomisk hållbarhet ,med Mia Forsgren från fastighetsbolaget Diös, Fredrik Nilzén, Linda Mannerby hållbarhetschef på Visit Sweden, Ida Ryentorp från ALMI och Carl-Johan Schultz

Mia inledde med att poängtera att det viktiga för att skapa en attraktiv plats/destination är att attrahera företag. Hur connectar man med turismen, banken och andra intressenter

Linda tryckte på att turismen kan påverka och vara en viktig del av att skapa attraktionskraften. Många turismföretag, även små och medelstora, är bra på att jobba med hållbarhet men just den ekonomiska hållbarheten är man inte lika starka på.

Ida från ALMI sa att många företag är försiktiga med att ta lån och göra investeringar men Mia menade att man måste våga satsa

Linda: Hållbarhet kan vara en investering som kan gå med vinst direkt, genom att gröna investeringar kan göra att man få bättre villkor på lån etc. så det kan till och med bli lönsamt (enligt ALMI).

Carl-Johan fyllde på med det kloka rådet att man måste se den breda bilden och ha beredskap för olika scenarion. En produktionslina som havererar, Kina invaderar Taiwan osv. Så att man åtminstone har pratat om det (man måste inte ha lösningen, men vara beredd)

Linda lyfte fram innovation. Företagen gör bra saker för hållbarhetsutvecklingen.

Fredrik menade att man måste skapa sockerbiten som får alla (företag) att attraheras till orten. Som Mariestad har gjort (pappersbruket bygger ut och en batterifabrik är på gång).

Ida berättade lite kort om hur ALMI jobbar: – Agerar på en högre riskskala än banken, men det vore oansvarigt att låna ut till ett företag som inte kan klara sig. Försöker hitta möjligheter och titta på förutsättningar.

Carl-Johan pekade på att samarbete är nyckeln, det kan ge en större bild som skapar nya möjligheter.

Fredrik förstärkte med att det räcker inte med en bra ide man måste ha en bra organisation, bra folk, bra förutsättningar – det är inget hokus pokus

Ida sa avslutningsvis att om ni vill göra en hållbar investering KAN ni få lån och hjälp av ALMI och kanske även banken men vi måste ”utbilda” bankerna, de ligger efter.

Summering av konferensen

I sin summering av konferensen inledde Linnea van Wageren med att meddela att det blir en konferens nästa år, 28-30 augusti 2024.

Hon sa också att de inte ville att detta skulle bli ”bara en trevlig konferens” utan att de vill att ALLA ska återvända hem och verkligen GÖRA något.

Linnéa ställde frågan till tre spontanuppkallade deltagare – Vad kommer ni att ta med hem?

Lena från Foresting – Vill göra mer. Både utveckla företaget och jobba mer med hållbarhet.

Sirpa från Region Västerbotten – Mer samverkan. En plattform som detta är väldigt viktig.

Therese från Destination Åre – Vi måste förändra – Vi visste det förut och vet det ännu mer säkert nu.

Några fler slutsatser:

Öka modet snarare än att minimera risken – lära och jämföra (benchmarka)

Vi måste stärka platsens stolthet, ge plats och strålkastarljus till lokala hjältar, energi att staka ut vår egen väg.

Vi måste adressera hur vi ska hantera överturism och se lokalsamhället som en viktig aktör.

Ledarskap är viktigt

Every action counts

GSTC-konferensen i Stockholm i april

Som en liten stafettpinne fick Linda Mannerby från Visit Sweden och Marie Gyllenberg från Tillväxtverket berätta lite om den stora internationella GSTC-konferensen i Stockholm i april 2024 som arrangeras av dem och Visit Stockholm.

Marie vände sig till arrangörerna av Järvsö Sustainable Tourism Summit och sa att de leder vägen och konferensen i april kommer att innehålla fortsättning på detta.

Linda lyfte fram att vi gör mycket bra i Sverige som vi kan vara stolta över och det kommer vi att få möjlighet att visa i april. Så även hela Norden.

Som avslutande ord fick vi höra att vi går in i en ny era av mer meningsfullt resande och utmaningen till deltagarna var att ta med sig allt man lärt sig och GÖRA saker hemma!

Här hittar ni del 1 av denna artikel

Mer om Järvsö på Turismnytt

Här kan ni läsa ett debattinlägg i DN av Amanda Sandahl

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Jakob Norrby