Att bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö kommer att bli en dyr affär för Sverige, det visar en ny rapport gjord av Trafikverket.

Kostnaderna beräknas ligga på mellan 190 och 320 miljarder kronor, att jämföra med tidigare beräkningar då summan låg på 170 miljarder kronor. Några av orsakerna till kostnadsökningen är att det är dyrare att uppnå kraven på sättning av spåren, bullerskydd och att bygget blir dyrare då sträckningen till större del måste gå på bro eller genom tunnlar på grund av markens förutsättningar.

Trafikverket föreslår två alternativa utbyggnadsstrategier. Gemensamt för dem är att sträckorna Järna-Linköping och Mölnlycke-Bollebygd genomförs först och att sträckan Jönköping-Hässleholm genomförs sist. Det ena alternativet innebär att sträckorna Linköping-Gripenberg och Hässleholm-Lund prioriteras före återstående delar av sträckningen Stockholm-Jönköping-Göteborg. Det andra alternativet innebär att sträckan Göteborg-Borås färdigställs först och därefter återstående delar av sträckningen Stockholm-Jönköping-Göteborg och sträckan Hässleholm-Lund.

Trots de höga kostnaderna ses höghastighetsbanor som en bra investering för Sverige, speciellt för förstorade arbetsmarknadsregioner, bättre förutsättningar för ökat bostadsbyggande och ett mer hållbart transportsystem.

Diskussionerna om hur man skall finansiera höghastighetsjärnvägen fortsätter. Staten kommer att stå för den större delen men man tittar på lösningar om medfinansiering från de berörda kommunernas sida.

Trafikverkets rapport har lämnats över till Sverigeförhandlingen.

Källa: Trafikverket

• Text: Maria Lindqvist
• Foto: Trafikverket