De senaste åren har behoven av att upprätta en krisplan för alla företag blivit allt viktigare – inte minst efter att terrorn slog till mot vår svenska huvudstad.

Men det är inte bara terror som kan utgöra behovet av en krisplan – en krisplan är också A och O vid alla typer av händelser som påverkar verksamheten.

Bränder
Vid en brand skall man Rädda- Varna- Larma- Släcka i den ordningen.

Men om en brand uppkommer på till exempel en nöjespark så kanske det blir panik bland gästerna. En del befinner sig i olika attraktioner och en del på marken. Om man då har en krisplan så kan man rädda både människoliv och materiella ting.

När en brand uppkommer på ett museum så gäller det också att rädda ovärderliga samllingar. I år brann det till exempel på Sjöhistoriska museet men på grund av en snabb insats skadades ingen människa eller museiföremål. Anledningen till utgången var att museet hade en inarbetad krisplan.

Vattenskador
Som i andra delar av samhället så finns risken att drabbas av översvämningar och/eller vattenläckor också för besöksnäringens företag. Här måste det finnas en plan för hur man omorganiserar verksamheten och hur man gör att man kan återuppta sin verksamhet fortast möjligt.

Stölder och vandalism
När mycket folk samlas på en plats så ökar risken för till exempel stölder och vandalism. Då är det nödvändigt att man har tillräckligt med personalresurser så att man kan förebygga skador.

Steg 1 – Analys – vilka risker finns i vår verksamhet?
Innan man kan upprätta en krisplan så måste man undersöka vilka risker som finns i verksamheten. Här gäller det att tänka brett och man bör fundera över om man behöver ta in extern expertis som kan leda projektarbetet. I analysen är det viktigt att titta på vilka konsekvenser som olika händelser kan få.
När risk- och sårbarhetsanalysen är klar så är det dags att gå från tänk till handling.

Steg 2 – Beslut – vad skall göras och vem gör det?
Som enskild aktör så klarar man inte av att hantera en händelse som påverkar verksamheten. Vid vattenläckor kanske brandkåren måste komma, vid vandalism folk som kan utföra saneringsarbete och så vidare. Därför är det viktigt att bygga upp samarbeten innan händelsen sker. En viktig del i det är att skapa tydliga instruktioner. Det underlättar mycket om till exempel brandmännen får en karta över en byggnad när de skall försöka rädda både fastighet och människor.

Men glöm inte att titta på vad ni har för kunskaper och erfarenheter som ni kan dra nytta av i olika typer av kriser.

Steg 3 – övning ger färdighet
När man har tagit fram krisplaner måste man öva. Gärna ofta men med så lite åverkan på sin dagliga verksamhet som möjligt. Först efter övningar kan man förbättra eventuella brister.

Så förberedda är besöksnäringen för kriser
Enligt en undersökning som Kulturnyheterna har gjort med 30 större museer i Sverige så har bara hälften utarbetade krisplaner.

För de museer som vill skapa en krisplan så är ett tips att läsa ”Handbok i katastrofberedskap och restvärdesräddning” som gavs ut av Riksantikvarieämbetet år 2009. Det är en bok som kontinuerligt uppdateras.

När det gäller händelser i form av sjukdom och olyckor anses hela besöksnäringen vara väl förberedda.

Riksantikvarieämbetet söker pilotmuseer
Riksantikvarieämbetet söker museer som vill bli piloter i att testa en vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser för museer som har getts ut av Kulturrådet i Norge. Syftet är att ta reda på om vägledningen kan appliceras på svenska museer, om den behöver att kompletteras och samla erfarenheter.

Vill ert museum vara med ring Erika Hedhammare på Riksantikvarieämbetet tel 08-51 91 83 73.

Källa: Riksantikvarieämbetet

• Text: Maria Lindqvist