Anslagen för friluftsliv och friluftsmiljön har halverats under de fyra senaste åren. Alla 21 län har påverkats kraftigt. Störst nedskärningar har gjorts i Stockholms län och Jönköpings län med 59 respektive 57 procent. Det visar Svenska Turistföreningen och Friluftsfrämjandets granskning av regeringens friluftsbudget under mandatperioden.

Friluftsliv och naturturism bidrar till ekonomin

Mot denna bakgrund föreslår Naturvårdsverket inför 2027 en fördubbling av anslaget till det organiserade friluftslivet. Samt ett tillskott på en miljard kronor för åtgärder i statliga naturreservat och nationalparker.

”Det här är en tillgänglighetsfråga och det är alla som vill uppleva den svenska naturen som riskerar att drabbas om vindskydd, vandringsleder, dass och grillplatser i svenska nationalparker och naturreservat tillåts förfalla. Det här drabbar särskilt de som är naturovana och som vill ta sig ut i naturen på ett tryggt sätt. Men också barnfamiljer som ofta söker sig till den här typen av lättillgängliga naturområden.” Säger Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare, Svenska Turistföreningen.

Friluftsliv och naturturism bidrar med 191 miljarder kronor årligen till svensk ekonomi. Det ger 167 000 arbetstillfällen i landet. Dessutom anser 94 procent av svenskar att vistelse i naturen påverkar hälsa och välmående positivt.

Anslagsposterna har halverats sedan 2022

Regeringen har i år tillfört 130 miljoner kronor för vandringsleder och åtgärder i naturreservat och nationalparker. Till det kommer en satsning på renare stränder, friluftsliv i utanförskapsområden, för äldre och för psykisk hälsa på sammanlagt 39 miljoner kr.

Men i jämförelse med de kraftiga nedskärningarna i början av mandatperioden har anslagsposterna som skapar förutsättningarna för friluftslivet halverats sedan 2022, med hänsyn tagen till inflation.

”När fyra av fem barn rör sig för lite och regeringen vill se en nationell kraftsamling för ökad rörelse, är en fördubbling av anslaget till det organiserade friluftslivet en strategisk insats. Det underfinansierade friluftslivet kan snabbt skala upp sin verksamhet och bidra till mycket mer rörelse, gemenskap och välmående.” Säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

De tillfälliga förstärkningarna har inneburit att anslaget till det organiserade friluftslivet ökat med drygt sex miljoner kronor under mandatperioden. Anledningen till att anslaget inte ökat mer är att basfinansieringen med hänsyn till inflation minskat med nästan 13 miljoner kronor under samma period.

Anslagen per naturreservat fortsätter att minska

Anslagen beräknat per skyddat naturområde har minskat med 38 procent sedan år 2017. Konsekvenserna av detta kan man läsa om i Riksrevisionens granskning Förvaltningen av skyddad natur. I den framgår att länsstyrelserna saknar resurser för att bibehålla naturvärdena och i stor utsträckning göra de skyddade områdena tillgängliga för besökare.

Den parlamentariska Miljömålsberedningen ansåg ifjol att 1,6 miljarder kronor behöver tillföras årligen för att Sverige ska klara av skötseln av sin mest värdefulla natur. 150 miljoner kronor per år bedömer Miljömålsberedningen behövs för att finansiera friluftsinfrastrukturen i skyddade områden.

Resurser att finansiera nya lokala naturvårdsprojekt

Positivt i år är att Naturvårdsverket för första gången under mandatperioden har resurser att finansiera nya lokala naturvårdsprojekt (LONA) som inbegriper infrastruktur för friluftsliv. Kommuner kan nu söka stöd för upprustning av lokala vandringsleder och få upp till 50 procent av kostnaden finansierad av staten.

Under 2010-talet genomförde nästan alla svenska kommuner minst ett LONA-projekt. En extern utvärdering visar att bidragen ”i hög grad gynnar friluftslivet” och ”varit avgörande” för att även mindre kommuner ska bedriva naturvård och utveckla friluftslivet.

Här hittar ni budgettabeller.

Läs mer om Svenska Turistföreningen på Turismnytt här.

• Text: Svenska Turistföreningen
• Foto: Cajsa Rannar/Friluftsfrämjandet