Andrea Hartmann Jovell tog sig an den senaste turismforskningen på en konferens arrangerad av ETOUR och delar med sig av sina upplevelser.

Kommer jag ens begripa vad de säger, förstå vad de vill…vill de ens nåt? Kan forskare till exempel lösa gåtan om det ska tas betalt för folk i naturen? Allt på engelska dessutom. Allt detta och lite till bjuder följande text på. Spoiler alert: Plus ett tips till forsknings- och innovationsvärlden.

”Rethinking tourism for a sustainable future”

Det var en av de där kvardröjande sommarmorgnarna i september. Nattåget skakade via Ånge och Bräcke fram till Östersund. En kort promenad, uppe på Campus möttes vi av en stångbrottande Robert Pettersson, verksamhetschef för ETOUR i dagarna också konferenschef:

”Inte så strategiskt arbete men beachflaggen ska upp. Trodde att arrangera forskningskonferensen skulle innebära andra typer av uppgifter men det är ju det här det är.”

Konferensen med den vällovliga titeln ”Rethinking tourism for a sustainable future” arrangerades av The European Tourism Research Institute (ETOUR) på Mittuniversitetet.

Programpunkter i plenum varvades med parallella sessioner där forskarna fick 12 minuter att presentera ibland många år av forskning, plus sju minuters frågestund. Därefter var det dags för nästa forskare/talare. Allt modererat av initierade forskarkollegor. Presenterade mig för nestorn Professor Dieter Muller som berättade att han handlett Robert Petterssons avhandling back in the days.

Alla lyssnade, följde med och frågor ställdes

Ambiencen under denna konferens! Vänligheten, artigheten, uppmärksamheten. Bland åhörarna: ingen som flydde in i mobilerna. Alla lyssnade, följde med i presentationerna om turismforskningen, frågor ställdes.

◆ Grönland var beforskat, inte alls mycket turism här ännu. Spetsbergen likaså men massor av turism.

◆ Mänger av små fiskelotter (här var det siffror på antal lotter och kilometer strand) längs de många norska laxälvarna skulle kunna hanteras effektivare om ägarna började samarbeta. Inte säkert att de vill.

◆ Ett forskningsprojekt var om samarbetsmodeller i en fiskeby där gallerier och eventföretag flyttat in och presenterades som ett sätt att få byarna att överleva efter utfiskning och människans faibless för ”the largest species”.

◆ Och då har vi inte ens nämnt forskningen om digitala nomaders påverkan på lokalsamhället. Om det ens finns en sån påverkan.

◆ Eller second homes (en siffra jag minns) 220 000 st i Danmark varav 10 % har permanentboende vilket endast får ske av pensionärer enligt lagstiftningen. Då vatten och avlopp inte är särskilt utbyggt.

Humaniora har inte högst status i anslagsvärlden

Vad jag gillade forskningskonferensen? Sjukt intressant, inspirerande och begriplig. Men vad är detta för gäng? Inte nog med att forskaren som pratar om turismforskningen är sjukt kunniga och pålästa, åhörarna kan dessutom bete sig. Som riktigt proffsiga medarbetare i besöksnäringen.

Jörgen Eksell, forskare/biträdande prefekt och Maria Månsson forskare/lärare är experter på strategisk kommunikation och besöksnäring. De beskrev i pausen hur utmanande det är att beviljas forskningsanslag. Många gånger kommer naturvetenskaperna med tekniken före. Humaniora har inte högst status i anslagsvärlden. De har bland annat forskat på destinationsorganisationer i samarbete med SNDMO. Verkligen en ombytlig bransch berättade Maria. Av de 40 intervjuer rätt nyligen (här nämndes årtal och månader) hade väldigt många (procenttal nämndes) bytt jobb och har nya mailadresser.

Stina Algotsson, chef för BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond deltog från stora scenen. Fonden är inte statlig, det är näringslivet som själva samlar in medel med möjlighet att i viss skala finansiera olika typer av forskning.

Hur ska besöksnäringen ta del av all smartness?

Som representant för Turismnytt med uppdrag att lyfta konferensen är min mysteryshopperklassificering av denna forskningskonferens om turismforskningen fem av fem stjärnor.

Bara en fråga återstår: Hur, säger hur, ska dessa viktiga forskningsprojekt finansieras i högre utsträckning, större pengaflöden? Och hur i hela friden ska hotellägaren, säljaren, restauratören eller nöjesparken kunna ta del av all smartness? Ett tips att beforska i kommande förhoppningsvis välfinansierade projekt. (I den avslutande panelen svarade 4 av 5 ja på frågan om det kan vara läge att ta betalt av folk att vistas i naturen. Bland åhörarna svarade en majoritet nej tack.)

Läs andra blogginlägg från Andrea Hartmann Jovell här.

• Text: Andrea Hartmann Jovell
• Foto: Andrea Hartmann Jovell