Svedest samlade representanter för tre Europeiska destinationer och andra intresserade till en innehållsrik kunskapsdag i början av april under rubriken “Sustainable Tourism Perspectives from Europe.”

Utgångspunkten var det EU-projekt som de tre destinationerna medverkar i och detta var ett tillfälle för dessa att dela med sig av sina erfarenheter under projektet men också fylla på med kunskap och inspiration från några experter.

Johan Olofsson från Svedest som leder projektet lyfte vikten av att avdramatisera hållbarhet som fråga. Det är lätt att det blir ett avstånd mellan policys och det arbete som olika intressegrupper gör i verkligheten. Det avståndet gör det svårt att byta erfarenheter med varandra, menar han.

För att komma till rätta med detta behöver man uppgradera den kommunala personalens kompetens inom planering och hantering av hållbar turism och engagera alla delar av kommunen och andra intressenter, men också prata om hållbarhet på ett mer avslappnat sätt. De flesta kommuner gör redan mycket för hållbarhet men tänker inte på det.

Under dagen fick vi också lyssna till Kristina Nilsson Lindström som poängterade vikten av att minska avståndet mellan strategi och praktik i det hon valde att kalla taktiskt arbete. Alltså att skrida till handling vägledd av strategin.

Bakgrund och summering

Johan ger en bakgrund och summerar dagen såhär:

Att kunna hålla flera perspektiv kring hållbarhet är något vi är vana vid med miljömässigt, socialt och ekonomiskt men vi är sämre på att förstå att olika grupper också har olika perspektiv. Sådana tankar om regenerativ turism går också igen i platsutveckling och den stora vinsten med projektet är att det görs en massa bra arbete som det finns ett behov av att sätta ett gemensamt språk på. Med det gemensamma språket kan en kommun sedan involvera grupper på bättre sätt. Strategier och policys får bättre förutsättningar att vara bättre grundade i platsens verklighet. På det sättet blir hållbarhet något som får hög acceptans och som kommunen kan arbeta med tillsammans med andra. På konferensen tog projektmedlemmarna med representanter för sina grupper så att en Italiensk naturturismentreprenör till exempel kan byta tankar med en spansk borgmästare om mobilitetslösningar. Nya idéer föds ur de här viktiga delade perspektiven. Att höra alla dessa fina initiativ och hur mycket det betyder för alla att kunna ha stolta samtal kring hållbarhet har varit väldigt värdefullt.

Tre olika destinationer med olika utmaningar

Här kommer en kort resumé av vad de olika destinationerna och presenterade.

De olika destinationerna tog sin utgångspunkt i var sitt av de Globala målen och Falköping fokuserade på nummer 15, ekosystem och biologisk mångfald, och ganska naturligt hur man kan utveckla turismen kring trandansen vid Hornborgasjön. Det är i grunden fyra veckor med tranor med mycket folk och mycket oljud. Naturreservatet administreras av Länsstyrelsen och här handlar hållbar turism om att samordna mötet mellan turister och insatser för bevarande. Mer om Falköpings arbete kommer i en fördjupande artikel på Turismnytt framöver.

Scandiano har 26 000 invånare och även om platsen mår bra redan utan besökare så turismen är viktig, framför allt för det lokala samhället och stoltheten över kulturarvet. Här har man fokuserat på mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion där Cirkularitet står i centrum både i lokala evenemang och att involvera företag, föreningar och skolor i arbetet. En del av arbetet handlar om kommunikation riktat till gäster om önskat beteende på vandrings- och cykelleder samt i naturen, men även samarbete med lokaltrafiken och transporter mellan parkeringar utanför staden och attraktioner i staden. Utöver det engagerar de turister i hållbarhetsarbete genom till exempel återvinning och att hålla rent i naturen. Vandringar ordnas i samarbete med alpinklubben och man främjar lokala producenter av mat och dryck vid lokala arrangemang med stort fokus på att säkerställa regenerativa och cirkulära flöden.

Utanför Alicante ligger Jijona, en liten stad med 7000 invånare som är världsberömt för sin Turrón, en nougat på mandel som finns i många spansktalande hem på jul. Turism är ett sätt att balansera det mycket säsongsbetonade arbetet med att framställa Turrón som sker under hösten. Jijona fokuserar på mål 1, ingen fattigdom. Det är lätt att tro att det inte finns fattigdom i Europa men även om det finns både lite absolut fattigdom, så finns det både relativ och social. Som en del i arbetet med mål 1 arbetar Jijona med den årlig julmarknaden som är ny och stor attraktion. Julmarknaden har gjort stor skillnad eftersom kommunen arbetar med att uppmuntra lokalbefolkningen att skapa verksamheter vilket bidrar till förbättrade inkomster och har fått utflyttare att återvända. Julmarknaden tillåter bara försäljning av lokala produkter. Den pågår i fyra dagar och har växt från 30 000 besökare till 120 000.

Platsutveckling – hur turism kan kopplas till samhällets hållbara omställning

På plats hela dagen fanns två experter inom området. Deras inspirationsföreläsningar sammanfattas nedan.

Kristina Nilsson Lindström, biträdande professor vid Stavangers Universitet, säger att när vi pratar om platsutveckling finns det en risk att det blir ett buzzword. För att vara specifik pratar vi om Turismplatsutveckling. Den stora utmaningen är att gå från ”De globala målen” till ”verkstad”. ”Målen” betyder något men de gör inte mycket skillnad. Det är en utmaning att få det att hända.

Varför är då traditionell destinationsutveckling inte tillräcklig? frågade Kristina. Jo, det är fråga om ensidig utveckling som fokuserar på turismutbud och efterfrågan där den lokala platsen blir en turismresurs och långsiktig planering är mindre viktig. Den misslyckas med att adressera De globala målen. Istället måste vi fråga oss hur kan vi använda turism för att nå dem?

Svaret kom snabbt från representanten från Jijona: ”Vi vill inte bara ”sälja” vår stad, vi vill att den ska vara en bra plats att leva på”.

Kristina tryckte återigen på att det är stor skillnad mellan platsutveckling och destinationsutveckling. En platsspecifik utmaning tar hänsyn till alla intressenters behov. Vi måste gå bortom att se turismen som centrum eller målet i sig och istället se den som ett verktyg för att nå ett större mål. Turismen är inte nödvändigtvis lösningen men ett (potentiellt) verktyg. Som exempel nämnde hon en av Göteborgs utmaningar – Hur kan turismen hjälpa oss att lösa problemet med Göteborg som en segregerad stad?

Kristina gav oss några sammanfattande kommentarer:

• Platsutveckling är ett perspektiv som fördjupar förståelsen för hur turism och destinationsutveckling tydligare kan kopplas till samhällets hållbara omställning.
• Med tiden blir insikterna om vad platsutveckling kan bidra med mer mogna och de innovativa inslagen blir tydligare.
• Sambandet mellan destinationsutveckling och placemaking behöver klargöras i såväl strategiskt som operativt arbete.
• Bred samverkan skapas genom att bygga förtroende och ett gemensamt mål i mindre nätverk som sedan kopplas ihop med kommunens bredare arbete och det specifika besöksnäringsfrämjande arbetet.
• Att det offentliga tar ansvaret för att bedriva en hållbar utveckling på lång sikt och på rätt premisser är helt avgörande.

Nya perspektiv och att se helheten kan hjälpa oss att hitta nya lösningar

Joakim Forsemalm, biträdande professor vid Chalmers tekniska högskola, gav en föreläsning om hur olika perspektiv på hållbar destinationsutveckling är viktiga och att det kan finnas fler perspektiv än ett som är sant. Det finns en rad faktorer som stressar både oss som människor, den planet vi bor på och därför också de system som vi byggt upp. När vi är stressade får vi tunnelseende och att ta tiden att utmana det egna perspektivet har vi sällan plats för. Joakim pratade om ett ”Wicked problem”, en utmaning som är svår eller till och med omöjlig att lösa eftersom det innehåller bristfälligt definierade, motsägelsefulla och ständigt förändrande behov som alla är svåra att greppa. Det kännetecknas av social komplexitet med många inbördes beroende faktorer som gör att när en del av utmaningen löses uppenbarar sig nästa utan slut i sikte.

En del av utmaningen, hävdar Joakim, är att vi länge drivit en medveten process som separerar till exempel människa från natur och höger från vänster hjärnhalva. På samma sätt har destinationer separerat besökare från andra människor på platsen. Det enda sättet att närma sig lösningar är att börja integrera våra separata delar till helheter och därigenom hitta nya lösningar vi inte visste var möjliga. Många av de gap som Joakim ser i projektet handlar om bristande förmåga att få ihop dessa två perspektiv.

Joakim slår ett slag för att arbeta evidensbaserat, dvs att få ihop fyra viktiga perspektiv:

• Professionella bevis – det vi vet att vi är bra på.
• Organisatoriska bevis – vår organisations förmåga att lösa problem.
• Intressenters bevis – vad våra intressenter bidrar med för perspektiv.
• Forskningens bevis – vilka initiala insikter finns redan i erfarenheter från andra.

De Inre utvecklingsmålen, the Inner Development Goals, är ett ideellt initiativ som utvecklas kontinuerligt med syftet att accelerera de globala målen, men stort fokus på forskning som ska inspirera, ge kraft och förändra. De ger också en möjlighet att byta perspektiv, något som Joakim hjälper deltagarna på kunskapsdagen med i en avslutande workshop.

Läs mer om Svedest på Turismnytt

• Text: Jakob Norrby och Johan Olofsson
• Foto: Jakob Norrby