Frågan om avvecklingen av Bromma flygplats är en komplex fråga som också handlar om flygets roll som transportmedel, om Arlandas position, möjligheter och förutsättningar men mest av allt kanske om politik.

Bakgrund

Om vi börjar med flygets roll så kan man konstatera att inrikesflygandet minskade redan före pandemin om än ganska marginellt men faktum kvarstår att det spelar en viktig roll för landsortens tillgänglighet till huvudstaden, resten av Sverige och världen. Det är också viktigt för näringslivet och företagen, inte minst ute i landet. Att flyget bidrar till klimathotet, både vad avser CO2 och andra effekter på uppvärmningen av planeten är det ingen som ifrågasätter, men i relation till den faktiska andelen (några få procent) har det fått ta en oproportionerligt stor del av skulden. Till detta ska läggas att flygindustrin både tidigt och mer kraftfullt än i princip någon annan bransch eller samhällssektor tagit tag i problemet. Man har minskat bränsleförbrukningen, både med hjälp av förbättrad aerodynamik, effektivare motorer, minskad vikt, kortare flygvägar etc. samtidigt som man parallellt jobbar med utveckling av fossilfri framdrivningsteknik såsom el, vätgas och bränsleceller. Ändå finns det ett politiskt parti som tycks se allt som rör flyget som ett rött skynke och roten till hela klimatproblemet. Mer om det när vi kommer till politiken.

Arlandas position i, och för, Sverige är självklart vital både för näringslivet och det privata resandet både vad avser transporter inom landet och till resten av världen. För att det skall finnas förbindelser till viktiga och attraktiva destinationer i Europa och resten av världen är det dock viktigt att Arlanda har ett tillräckligt stort passagerarunderlag men också en attraktivitet i många andra avseenden. Ett sådant är just förbindelserna till viktiga destinationer utrikes – har man många så får man fler. Här är konkurrensen stor med framför allt Kastrup (och i viss mån Gardermoen och Helsingfors) om att bli en ”hub” i norra Europa. Detta började man på Arlanda jobba för att bli redan i mitten av 90-talet, men där är man långtifrån i mål. På senare år helt klart beroende på politiken, mer om det senare.

Huvudfrågan – Bromma flygplats

Så till huvudfrågan – Bromma. Var kommer Bromma in i bilden, vilken roll har Bromma och framför allt vilka är möjligheterna och utmaningarna? Huvudsakligen har Bromma varit ett nav för inrikesflyget de senaste decennierna och ett värdefullt och uppskattat komplement till inrikesflyget på Arlanda (som är det naturliga valet om man kommer från övriga landet och skall fortsätta med utrikesflyg). Inte minst på grund av den snabbhet och smidighet som präglar Bromma ur ett resenärsperspektiv. Inte bara är det kort sträcka/tid från flygplanstrappan till vidare transport från flygplatsen (nu även med tvärbanan som stannar ett stenkast från terminalen), det är också kortare sträcka och snabbare transport till stora delar av Stockholmsområdet som annars kräver ytterligare ett byte i Stockholms city om man kollektivt åker från Arlanda. Detta nämns ytterst sällan i debatten. Förutsättningarna att flytta denna trafik till Arlanda återkommer vi till. Förutom dessa, de goda förutsättningarna vad avser snabbhet och tillgänglighet redan idag, har Bromma unika förutsättningar att ge Stockholm en stor attraktivitet i form av att vara en hub för framtidens transporter. Redan om fem, och definitivt om tio, år kommer elflyg och drönare (och kanske även farkoster och transportmedel som inte ens är uppfunna) skapa möjligheter för helt nya förbindelser som dessutom är tillgängliga för många fler. Inte minst tack vare att de blir billigare att resa med. Många storstäder i Europa avundas Stockholm som har en centralt belägen mindre bas för lufttransporter redan idag och definitivt för framtidens behov. De som inte har det idag kommer aldrig att kunna skapa det och samma gäller för Stockholm – försvinner Bromma kan vi aldrig få en centralt belägen bas för den typen av transporter och verksamhet igen.

Nyttan med flygplatsen och dess läge kommer som framgått bara att bli större med åren och dess påverkan på omgivningen allt mindre. Framtidens flyg skapar möjligheter för byggande av bostäder på stora ytor i flygplatsens omgivning som idag klassas som bullerstörda och banan behöver sannolikt inte vara lika lång.

Utöver allt detta är Bromma idag en viktig bas för flera företag som jobbar med underhåll, utveckling och specialtjänster kopplade till flyget och flygets utveckling. Vart ska de ta vägen?

Enpartistyre?

Frågan om Brommas utmaningar för oss direkt in på politikens område eftersom den största utmaningen är just vissa politiska partiers önskan att lägga ned flygplatsen.

När man är en del av och skriver/rapporterar om en bransch där flyget ingår och är en viktig möjliggörare är det svårt att förhålla sig helt neutral. I synnerhet när det finns ett parti som helt blockerar allt som har med flyg att göra med hänvisning till att flyget är den stora boven när det kommer till klimatkrisen, vilket ni som läst såhär långt vet inte är sant. Eftersom partiet ifråga råkar vara en del av regeringen har de lyckats medverka till att stoppa den flygstrategi som var på gång redan för fyra år sedan liksom den färdplan för Arlanda som skulle presenteras 2018. De ligger självklart också bakom beslutet i regeringen i april att ta fram en snabbutredning om nedläggning av Bromma med hänvisning till att det nu flygs så lite på grund av pandemin. Man hävdade också att det skulle hålla i sig under lång tid, i synnerhet när det gäller inrikesflyget. Vi ser dock redan nu hur ekonomin återhämtar sig snabbt och då kommer också resandet med det. Det finns ett uppdämt behov att träffas, både i jobbet och privat, men självklart tar det ett tag innan vi är tillbaka på prepandemiska nivåer. Frågan är bara om det är om ett år, tre år eller fem.

Vad skulle då konsekvensen av en snabbnedläggning av Bromma bli? Jag väljer att lista några nedan:

• Redan på kort till halvlång sikt kommer de mest attraktiva avgångstiderna på Arlanda inte räcka till för det behov som finns av att resa morgon och kväll.
• Många som inte skall till, eller kommer från, Stockholms innerstad kommer att få betydligt längre från hemmet/kontoret till flygplansdörren och vice versa än nu.
• En möjlighet att skapa enormt värdefulla och fördelaktiga transportmöjligheter inom och till/från Stockholm går om intet för all framtid.
• Bromma flygplats kommer att bli tillgängligt för bostadsbyggande, men först om 10-20 år, men finns behovet då? Stockholm har redan slutat att växa och trenden är att alltfler vill bo utanför stan.
• Arlanda kommer att behöva byggas ut alldeles oavsett men med en snabb Brommanedläggning blir det akut väldigt snart. Ytterligare en bana som kommer att behövas redan om fem år tar minst tio år att få klar från beslut och det beslutet är långt ifrån fattat.
• Elflygets utveckling innebär mindre plan som går långsammare vilket innebär att de skulle sinka övrig trafik på flygplatsen om de skall ha Arlanda som Stockholmsbas. När elflyget kommer igång på allvar ökar antalet flygplansrörelser snabbt och då handlar det om en infarkt!

Sverige ligger och har länge legat långt framme ifråga om utveckling inom flyget. Inte bara produktion och utveckling av hela flygplan och delar/teknik till flygplan och motorer utan också inom flygledning, utveckling av gröna inflygningar och andra bränslebesparande rutiner, för att bara nämna några exempel. Om man istället för att stirra sig blind på att bromsa allt som har med flyg att göra skulle skapa bästa möjlighet för Sverige att skynda på utvecklingen av flyget till ett effektivt och fossilfritt transportmedel, inte bara för oss i vårt lilla land utan för hela världen, DÅ skulle effekten på klimatförändringarna bli långt större.

Elflygplan Heart Aerospace ES19

Snabbutredningen

Vid ett lunchseminarium hos Stockholms Handelskammare en vecka efter att utredaren Magnus Persson levererade utredningen till regeringen gav han sin bild av det hela.

Han var noga med att poängtera att uppdraget handlade om möjligheterna att avveckla Bromma flygplats specifikt och inte flygplatskapaciteten i Stockholmsområdet.

I utredningen har man kommit fram till att rent juridiskt är det möjligt med en förtida avveckling och rent formellt är det en regeringsfråga, men man rekommenderar regeringen att ta frågan till riksdagen för att få brett stöd.

Utredningen konstaterar också att det är många aktörer på och i anslutning till flygplatsen som skulle påverkas av en nedläggning varför det krävs åtminstone ett par års omställningstid. Det är också många frågor som behöver lösas såsom var helikopterflyg och samhällsviktig trafik skall baseras.

Utgångspunkten för initiativet att lägga ned Bromma i förtid är den dramatiska trafikminskningen orsakad av pandemin. Utifrån det perspektivet och bedömningen att återhämtningen kommer att ta tid finns det kapacitet på Arlanda för att ta hand om Brommas trafik. Även på medellång sikt, två-tre år, kan det fungera menar utredaren eftersom det kommer att frigöras fler slottider framöver. På lång sikt måste dock Swedavia säkerställa att större kapacitet skapas på Arlanda. Magnus Persson sa själv att pandemin har skapat ett möjlighetsfönster på kort sikt. Det är alltså detta Miljöpartiet har utnyttjat för att driva fram ett beslut om nedläggning.

– Jag har inte haft i uppdrag att titta på Arlandas långsiktiga utveckling. Jag har heller inte haft i uppdrag att komma till ett ställningstagande om Bromma ska avvecklas eller inte, eller ha en egen prognos gällande flygets framtid, sa Magnus Persson på presskonferensen i samband med att utredningsresultatet presenterades.

Arlanda måste brommafieras

I utredningen säger man också att för att kunna ta hand om Brommas trafik och göra det på acceptabelt sätt måste inrikesdelen av Arlanda ”brommafieras” för att möta kraven från resenärer vana vid smidigheten på Bromma. Även kollektivtrafiken måste anpassas och förstärkas.

Utredningen slår också fast att den samhällsviktiga trafiken och övervakningen av luftrummet över huvudstaden är komplexa frågor att lösa. Man konstaterar också att klimatvinsterna med en flytt av Brommatrafiken till Arlanda är svåra att bedöma.

Kontentan av utredningen är alltså att regering och riksdag bör kunna fatta beslut om Bromma flygplats redan nästa år, enligt regeringens utredare. Först måste dock Bromma tas bort från basutbudet av flygplatser. Processen att avveckla flygplatsen tar sedan mellan tre och fem år eftersom Swedavia efter ett avvecklingsbeslut har 36 månaders uppsägningstid gentemot Stockholms stad för avtalet om Bromma. Tills vidare finns det utrymme för inrikesflyget på Arlanda enligt utredningen. Frågan är alltså dock hur länge.

När det gäller frågan om möjligheterna att bygga bostäder istället för Bromma flygplats framhåller utredaren att föroreningarna i marken kring flygplatsen är en utmaning.

– Det är mycket stora osäkerheter kring det här. Det rör sig om några hundra miljoner men kan också dra iväg till miljardbelopp beroende på hur stort och omfattande det här visar sig vara.

Kommentarer till utredningen

Svenskt Näringsliv anser att Bromma flygplats inte kan avvecklas innan det finns garantier och tydliga planer för hur utvecklingen på Arlanda ska ske framöver.

– Flyget är och kommer även i framtiden vara en viktig del av den svenska transportinfrastrukturen. Hela branschen står inför en spännande utveckling, inte minst ur ett hållbarhets- och effektiviseringsperspektiv med biodrivmedel, elektrifiering och digitalisering, säger Lina Håkansdotter, organisationens avdelningschef hållbarhet och infrastruktur, i en kommentar.

Hon fortsätter:
– Bromma och Arlanda är inte en isolerad Stockholmsfråga. Sämre kommunikationer till och från huvudstadsregionen, och vidare ut i världen, får kännbara konsekvenser för företag och arbetstillfällen i hela landet.

På presskonferensen la Infrastrukturminister Tomas Eneroth stor vikt vid Coronapandemins effekter på flyget. Statsrådet pekade exempelvis på Swedavias opublicerade företagsekonomiska analys av Bromma flygplats.

– Flyget har liksom alla persontransporter drabbats oerhört hårt av pandemin, men resandet kommer att öka när smittläget tillåter. Det är mycket svårt att prognostisera i dagsläget. Man kan inte basera långsiktig dimensionering av infrastruktur på en så extrem händelse som pandemin, säger Lina Håkansdotter.

Snabbutredningen har inte haft i uppdrag att utreda eller ge förslag om Arlandas långsiktiga utveckling och kapacitet, trots att detta är en nyckelfråga.

Svenskt Näringsliv anser att en gedigen utredning om Arlandas framtid är en förutsättning för att beslut om att Bromma ska kunna avvecklas i förtid kan fattas. Det måste finnas garantier och tydliga planer för hur utvecklingen på Arlanda ska gå till, finansieras och inom vilken tidsplan.

Stora infrastruktursatsningar krävs

För att det överhuvudtaget ska vara möjligt för Arlanda att överta Brommas trafik krävs det stora infrastruktursatsningar, säger Svenskt Näringslivs miljöjurist Nicklas Skår till Tidningen Näringslivet. En av dem är att utöka antalet rullbanor, menar han.

– Redan för tio år sedan kunde man konstatera att de tre banor som finns inte kommer att räcka till vid en flytt från Bromma till Arlanda. Vi måste bygga ytterligare en bana, säger han.

Men det löser fortfarande inte problemet. En annan fråga som måste lösas är bil- och tågtransporterna som går till och från Arlanda.

– För att klara en flytt från Bromma till Arlanda och samtidigt bibehålla kapacitet över tid kommer man dels behöva bygga ut två motorvägsfiler, alltså en väg i vardera riktningen. Dessutom måste man sannolikt bygga två nya spår i tågtrafiken till flygplatsen, även här i vardera riktningen, säger Nicklas Skår.

Det är här som tidsplanen på 5–7 år faller på sin orimlighet, menar han. Sett till de utdragna tillståndsprocesserna vi har i dag kan det att dröja mer än ett decennium innan de här tre projekten kan få grönt ljus.

– Man ska komma ihåg att det tog drygt tio år för Arlanda att få sitt senaste miljötillstånd godkänt. I det här fallet kommer vi ha att göra med tre viktiga områden som alla kräver tillstånd. I bästa fall kan man behöva vänta ungefär 15 år tills tillståndsprövningarna är klara. Och då pratar vi bara om tillstånden. Sen ska projekten byggas också, säger han.

Utifrån det perspektivet vore det möjligen realistiskt att kunna avveckla Bromma flygplats före 2038, då avtalet löper ut.

– Men det är bara realistiskt om vi startar idag. Att prata om att allt ska vara klart inom 5–7 år är omöjligt, säger han.

Nicklas Skår dömer ut utredningen som förhastad. Särskild kritik riktar han mot att man har undersökt flygtrafiken under den extrema coronaperioden, då flygtrafiken var helt lamslagen, och sen gjort beräkningar för framtiden. Det förvränger bilden av hur flygbehovet ser ut i ett normaltillstånd. Även om flygtrafiken har kommit igång igen är det inte på samma nivåer som tidigare. Så att redan nu påstå sig veta hur och i vilken omfattning flyget kommer att verka framöver är illavarslande.

– Det är konstigt att basera en utredning utifrån en period då flyget mer eller mindre stod stilla. Det är visserligen sannolikt att många möten kommer att kunna ske digitalt. Men att säga att det är en procents eller tio procents minskning, det kan ingen avgöra idag, säger han.

Svenonius kritisk

Moderaternas gruppledare i Region Stockholm Irene Svenonius är kritisk till utredningens slutsatser.

– Arlandas kapacitet och utveckling både av flygplatsen och infrastruktur runt om måste säkras innan det går att diskutera framtiden för Bromma flygplats. Det är tydligt att den statliga utredningen genomförts på rekordkort tid, med knapphändigt underlag och utan egen analys. Utredningen saknar långsiktiga underlag kring flygets återhämtning. Att riva Brommas för miljardbelopp nyrenoverade flygplats på så skakigt underlag vore därför oerhört oansvarigt, säger hon.

– Det saknas ett långsiktigt perspektiv för Arlandas utveckling. Går regeringen vidare med förslaget att avveckla Bromma baserat på detta undergrävs inte bara förtroendet för regeringens politik utan också för utredningsväsendet som sådant. Det är inte bara ett svek mot Stockholm och Stockholmsregionen utan mot hela landet, säger Irene Svenonius (M).

Arlanda flygplats

Arlandas kapacitet avgörande menar Stockholms Handelskammare

Stockholms Handelskammare menar att Arlanda behöver ha tillräcklig kapacitet för att hantera Brommas trafik innan beslut om en avveckling av flygplatsen kan betraktas som realistiskt.

– Arlandas kapacitet är direkt avgörande för förutsättningarna att avveckla Bromma flygplats. När en plan och relevanta beslut för den långsiktiga flygkapaciteten saknas så är denna utredning att betrakta som prematur och inte speciellt relevant, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

Stockholms Handelskammare har i en tidigare rapport analyserat flygkapacitetsfrågan och förutsättningarna för att avveckla Bromma. Slutsatsen är att det är möjligt och kan skapa gynnsamma möjligheter att exploatera den mark som Bromma flygplats i dag tar i anspråk.

Men det förutsätter att det först tas nödvändiga beslut om en expansion av Arlanda och omkringliggande infrastruktur så att regionen kan möta framtidens kapacitetsbehov.

Med det som bakgrund är Stockholms Handelskammare negativa till de övergripande förslag som utredningen i dag presenterade rörande möjligheterna att avveckla Bromma flygplats.

– Flygtrafiken återhämtar sig just nu och vi kan komma tillbaka till en kurva där regionens samlade flygkapacitet är ett verkligt problem. Vill vi som land ha goda förutsättningar att överbrygga avstånd mellan stad och land och med andra kontinenter så krävs en ordentlig satsning på Arlanda innan några beslut fattas om Bromma, säger Carl Bergkvist.

– Vi ser också att teknikutvecklingen, med höga ambitioner att elektrifiera flyget, driver mot mindre flygplan. Det kommer kräva fler starter och landningar, vilket ställer högre krav på tillgänglig kapacitet. Innan framtidens kapacitetsbehov är säkrade på Arlanda är det inte meningsfullt att fundera på avveckling av Bromma, säger Carl Bergkvist.

Lunchseminarium hos Stockholms Handelskammare

Kommentarerna ovan för oss osökt tillbaka till det seminarium i ämnet som Stockholms Handelskammare höll en dryg vecka efter presentationen av utredningen.

Här fick en panel med Fredrik Jaresved, Strategi- och Utvecklingschef på Swedavia; Ulrika Matsgård, VD BRA och Fredrik Kämpfe, Branschchef flyg på Transportföretagen ge sina reflektioner på utredningen.

Ulrika Matsgård började med att påtala att man inte kan stänga Bromma utifrån så osäkra prognoser när flygplatsen är så viktig för hela landet. Hon lyfte också fram det faktum att om färre flyger blir det inte nödvändigtvis färre flygningar. Hon tog också upp det vi avhandlat ovan, att det fossilfria flyget innebär att det blir mindre (och fler) plan. Hon tyckte att man måste se hur flyget utvecklas först.

Fredrik Kämpfe inledde med att trycka på att flyget ska utvecklas, inte avvecklas. Det saknas ett helhetsgrepp om flyget, menade han och pekade på att det inte finns några större klimatvinster med en avveckling och flytt. Han tog också upp något som inte tagits upp varken i utredningen eller diskussionen, nämligen att det finns en privat aktör som är intresserad av att ta över driften av Bromma om  Swedavia nu inte ser flygplatsen som lönsam. Fredrik frågade också var flygtaxi, drönare etc. som kommer i framtiden skall landa.

Fredrik Jaresved menade att utifrån läget som var sommaren 2020 var det affärsmässigt rätt att samla trafiken på Arlanda men på medellång till lång sikt krävs bland annat en utveckling av Arlanda. Han sa också att återstarten drivs av privatresandet och utrikesflyg i första hand. Affärsresandets ökning hålls tillbaka av resepolicies som styr bort från flyg. I slutänden är det politiken som måste lösa pusslet.

Ulrika Matsgård poängterade att för att BRA ska kunna flytta sin trafik till Arlanda krävs att kapaciteten finns både kort- och långsiktigt samt att slottilldelningen blir rättvis.

Fredrik Kämpfe tryckte på att det viktiga nu är att fokusera på att flyget ska lyfta, komma tillbaka och utvecklas. Han pekade också på att det finns tunga aktörer på Bromma som är världsledande inom sina områden och att man måste titta på Brommas roll för hela Sveriges tillgänglighet.

Avslutningsvis försäkrade Fredrik Jaresved att Swedavia kommer att driva flygplatsen till dess att den läggs ned.

Reflektioner från politiken

Efter detta äntrade tre representanter för politiken scenen. Det var Maria Stockhaus (m) och Anders Åkesson (c) som båda sitter i trafikutskottet i riksdagen och Jan Valeskog, oppositionsråd i Stockholm.

Maria Stockhaus fick inleda och hoppades att utredningen slängs i papperskorgen eftersom utredaren hade fått ett för snävt uppdrag. Hon menade också att prognoserna framåt är alldeles för osäkra och att Bromma flygplats är en viktig del av Sveriges infrastruktur som inte går att återskapa. Hon tyckte också att det var märkligt att man kan använda det kraftigt minskade affärsresandet som förevändning för att lägga ned Bromma men planeringen av höghastighetståg, som huvudsakligen är tänkta att frekventeras (och finansieras) av affärsresenärer, dundrar på.

Anders Åkesson tyckte att den här frågan präglades av en symbolpolitik som inte finns på andra områden och refererade till att simhallar också har stått tomma under pandemin. Skall man stänga och riva dem också då?

Jan Valeskog lyfte fram att Stockholm får alldeles för dåligt betalt för marken där Bromma ligger och menade att det var ett viktigt argument för staden att lägga ned flygplatsen så att man kan sälja marken dyrt till bostadsbyggande. Han pekade också på att det är viktigt att försvara Arlanda för att Stockholm skall fortsätta ha bra flygförbindelser.

Maria Stockhaus höll med om att det är viktigt att stå upp för Arlanda men regeringen gör inte det heller. Hon menade också att detta är att börja i fel ände och att det görs enbart för att tillfredställa miljöpartiet. Hon förutsätter att regeringen följer riksdagens tillkännagivande till regeringen (att vänta med beslut om stängning av Bromma flygplats tills flygbranschen har återhämtat sig efter pandemin). Allt annat är odemokratiskt.

På den avslutande frågan vad som händer svarade Åkesson att utredningsuppdraget skickar helt fel signaler och Stockhaus tyckte att man skulle lägga utredningen åt sidan, göra ett omtag och titta på helheten för flyget.

Fortsättning följer och en sak är säker och det är att sista ordet inte är sagt om Brommas vara eller icke vara som flygplats.

• Text: Jakob Norrby, Tidningen Näringslivet, Stockholms Handelskammare och Moderaterna
• Foto: Jakob Norrby