Till regeringens budgetförhandling och förestående kräftskiva på Harpsund sägs det att det inte ska serveras snaps. Stämmer detta kan vi (Svenska Regionala Flygplatser) rekommendera något som innehåller fyra promille.

Men det är inte några starka drycker som skulle ge fyra promilles utslag i blodet, som vi förordar. Regeringen får dricka vad de vill till kräftorna på Harpsund.

Vad vi förordar är ett inspel till själva budgetförhandlingen. Vi vädjar om en helt nödvändig men ändå blygsam ökning av den statliga finansieringen till de regionala flygplatserna, från tre promille till fyra promille av hela infrastrukturbudgeten.

Flygbranschen är i ett utsatt läge och kräver snabba åtgärder

Läget har den senaste tiden försämrats ytterligare för flygbranschen och våra regionala flygplatser har det kanske allra värst.

Branschen är i ett mycket utsatt läge vilket kräver snabba åtgärder. Återhämtningen efter pandemin går mycket långsammare i Sverige än i många andra länder. Vi har nästan inga svenska flygbolag kvar. SAS har fått helt nya ägare och koncentrerar sin verksamhet alltmer mot Kastrup. Listan kan göras lång.

Det minskade flygandet just i Sverige beror till stor del på flygskatten som gör det dyrare att flyga. Då är det färre som flyger, vilket drabbar både flygbolag och flygplatser. Men också flygskammen spelar här en stor roll. Det pratas inte så mycket om den längre men den har blivit så vedertagen att många svenskar idag avstår helt från att flyga. De vet då inte om att de kan flyga fossilfritt. Det skulle vara möjligt att flyga fossilfritt men det bygger på att alla köper till biobränsle för den egna flygningen men informationen om detta försvinner i bruset av allt skambeläggande.

Minst har drabbats värst – tär enormt på små kommuners ekonomi

För situationen nu innebär detta sammantaget ett minskat flygande och det märks mest på mindre destinationer. Vi har fortfarande regionala flygplatser som inte fått tillbaka trafiken sedan pandemin. Detta tär enormt mycket på små kommuners ekonomi att upprätthålla linjetrafik och samhällsviktiga transporter som ambulansflygningar eller brandspaning.

Regeringen har en insikt om flygets utsatta läge och har också börjat genomföra en rad nödvändiga förändringar. Inte minst höjningen av det statliga driftstödet till våra regionala flygplatser. Dessa är dock fortfarande inte utbetalda vilket skapar än större påfrestningar för många små flygplatskommuner. Reformer och beslut behöver nu påskyndas och tidigareläggas.

Därför måste så mycket som möjligt också rymmas i den nu planerade budgeten. Att bara halvera flygskatten är också bara ett halvt steg. Den behöver avvecklas för att ge flygbolagen andrum. För våra regionala flygplatser behöver reformeringen också accelerera.

Vädjar om höjning från 3 promille till 4 promille av infrastrukturbudgeten

Nyligen tog regeringen fram en helt ny förordning för utbetalning av statligt driftstöd. Den medger nu en nivå som täcker 75 procent av flygplatsernas underskott. Därför är det viktigt att själva anslaget också kommer upp och motsvarar 75 procent. Det skulle röra sig om en ökning av driftstödet med ca 150-200 miljoner kronor. Det skulle fortfarande vara det minsta anslaget inom infrastrukturbudgeten.

Det vi vädjar om är alltså en höjning från 3 promille till 4 promille av hela infrastrukturbudgeten. En ganska blygsam kostnad för att säkerställa flygplatssystemet för hela landet.

Vi ser det därför nödvändigt att regeringen i sina budgetförhandlingar nu prioriterar flygfrågorna.

◆Inte bara en halverad utan avskaffad flygskatt.
◆ Inte bara planerad utan också genomförd höjning att driftstödet till våra flygplatser.

Med andra ord, vi förordar en blygsam ökning från tre promille till fyra promille. Det tror vi skulle passa till de uppdukade kräftorna på Harpsund.

Peter Larsson,
VD för Svenska regionala flygplatser.

• Text: Svenska Regionala Flygplatser
• Foto: Mats Burman, Ateljé Uggla