En livlig debatt om hur den framtida järnvägstrafiken skall se ut i Sverige pågår. Den påverkar alla branscher i Sverige men i högsta grad besöksnäringen. Speciellt ur en hållbar synvinkel.

De kommande femton åren kommer stora investeringar att göras på järnvägen. I fokus är att järnvägen skall bidra stort i 2030-målen. Sjö- och järnvägstransporter måste öka med 400% för att uppfylla sin del av miljömålen*.

Så vill regeringen satsa på järnvägstrafiken

Regeringens nationella plan, 2018-2029, vill att man rustar upp, moderniserar och bygger ut järnvägen genom:

• en långsam utbyggnad till höghastighetsbanor
• att starta bygget av Ostlänken (Järna-Linköping) och Lund-Hässleholm
• att bygga ut Linköping-Tranås/Aneby och Göteborg-Borås
• att ge utrymme för teknikutveckling
• öka kapaciteten
• att 125 miljarder går till drift, underhåll och utveckling av statlig järnväg
• att fokusera på hög säkerhetsstandard
• hög tillgänglighet och funktionalitet
• att uppgradera signalanläggningarna
• att införa ett nytt radiosystem

Här kan du läsa den nationella planen (på Trafikverkets hemsida).

Teknikutveckling, passagerarna och digitalisering

Elisabeth Werner, ansvarig för järnväg inom EU-kommissionen, berättar att EU tycker att järnvägen skall fokusera på teknikutveckling och digitalisering. Idag får järnvägsbranschen ägna mycket tid åt lagstiftningen vilket kan underlättas om man tar bort nationella särregler menar hon. Man behöver också öka investeringarna inom infrastruktur och försöka att minska banavgifterna så att man kan skapa en hållbar konkurrens mellan olika trafikslag.

Järnvägsbranschen är i behov av ett utökat arbete för säkerhet, framförallt cybersäkerhet. Alla måste bedriva ett förebyggande säkerhetsarbete då allt i samhället blir alltmer digitaliserat.

Samtidigt som järnvägen vill bli mer hållbar så gäller det att inte tappa fokus på det viktigaste – passagerarna. Här gäller det att göra stationsmiljöerna tryggare, att erbjuda bra kapacitet och hålla utlovade restider.

När behöver järnvägstrafiken höghastighetsbanor?

Frågan om Sverige skall bygga höghastighetsbanor eller inte är högaktuell. Den genomförda Sverigeförhandlingen visade att det kostar mycket pengar att bygga höghastighetsbanor men att det inte är dyrt i sammanhanget. Bland annat för arbetspendling och godstransporter. Men för att bygga en höghastighetsbana både ekonomiskt och med en kort byggtid krävs att både staten och privata aktörer är med och betalar projektet.

Fler satsningar på järnvägstrafiken behövs

Tågbolaget SJ rapporterar att tågkapaciteten är för låg idag om man jämför med efterfrågan och menar att den nationella planen missbedömt behovet. SJ vill att man:

• planerar tågtrafiken efter stråk, sammanhållna sträckor istället för idag geografisk indelning
• bör öka kvalitén och trafiken mellan Stockholm och Oslo
• ökar kapaciteten på västra och södra stambanorna
• uppgraderar västkustbanan till dubbelspår och ökar hastigheten till 250 km/h
• bygger dubbelspår på ostkustbanan
• ökar kapaciteten för infarterna till Stockholm, Göteborg och Malmö

* enligt Branschföreningen Tågoperatörerna

Läs också artikeln:

Behöver Sverige höghastighetsbanor?

Källor: Branschföreningen Tågoperatörerna, SJ, EU, Sveriges regering

• Text: Maria Lindqvist
• Foto: Trafikverket