I en artikelserie kommer Svenska Regionala Flygplatser berätta om krisen för inrikesflyget och hur de regionala flygplatserna påverkas. Turismnytt publicerar har den första artikeln och även den andra som till stora delar är en kommentar till det nya flygstödet. Vi länkar också längst ned till Svenska Regionala Flygplatsers sajt så kan ni där ta del av resterande artiklar i serien.

Inrikesflyg i kris

Inrikesflyget är i kris. Var tredje flygplats saknar trafik och flygplatser hotas. I en artikelserie kommer vi berätta hur illa det är. Men också vad som behöver göras. Om vi ska ha ett flyg för alla – eller bara för vissa?

Svenska folket vet om att flyget är en utsatt bransch. Man tycker att återgången efter pandemin börjat ta fart igen även om priserna på flygbiljetter är ganska dyra. Många oroas för att stigande bränslepriser kan äventyra semestern. Vågar man flyga utomlands med familjen i sommar?

Det är nog den gängse bilden av flyget. Men det finns också en annan verklighet. En del av flyget som är betydligt mer utsatt. Inrikesflyget går nu väldigt dåligt och det märks mest på de allra minsta linjerna. Det är också de linjer som går till våra regionala flygplatser. Här kan situationen bäst beskrivas som en kris. En situation som nu riskerar bli ännu värre.

Det handlar om minskat flygande, inställda flyglinjer och risken för nedlagda flygplatser. Om utvecklingen fortsätter i nuvarande takt, riskerar inrikesflyget att helt enkelt implodera.

Samtidigt lider flygbranschen av ett uppdelat myndighets- och flygplatssystem som försvårar och försämrar situationen ännu mer.

Med början idag och varannan vardag fram tills i sommar kommer vi berätta om hur illa situationen är. Hur krångligt det svenska myndighetssystemet är för luftfarten. Men vi kommer också beskriva vilka beslut och satsningar som behöver göras.

Hot att hantera

Vi kommer berätta om en myndighet som föreslår nedläggning av flera flyglinjer, trots att staten tycker trafiken behövs. Vi kommer berätta om effekterna av att staten valt ut och driver de flygplatser som har bäst ekonomiska förutsättningar medan kommuner får kämpa med driften för flygplatser som inte har dessa förutsättningar.

Vi kommer berätta om hur staten inom flygtrafikledningen förbehåller sig rätten att ha monopol på just de flygplatser som har bäst ekonomiska förutsättningar och vad det har fått för konsekvenser.

Mitt bland alla dessa problem har vi ett omvärldsläge där Försvarsmakten och Nato förbereder för att allierade ska komma till vår och våra grannars undsättning i händelse av krig. Vi kommer berätta om flygplatser där kommunledningen känner sig föranledda att avveckla flygplatsen, samtidigt som Försvarsmakten är och krigsplanlägger på samma flygplats.

Men vi kommer också granska oss själva. Inte minst kan vi konstatera att många av våra egna kommunala flygplatsägare driver flygplatser men samtidigt avråder sina medarbetare att inte flyga.

Vi kommer i artikelserien sedan beskriva hur vi behöver bemästra och åtgärda alla dessa problemställningar. Det kommer behövas en rad nya och omfattande grepp.

Beslut som behövs

Mycket av ett krisande inrikesflyg beror på att för få flyger och det blir inte bättre av resepolicys som förbjuder flygresor. Vi kommer berätta att det visst går att ha resepolicys som välkomnar flygresor och som samtidigt värnar klimatet.

Vi kommer beskriva behovet av nya flyglinjer och hur de kan komma till stånd. Vi kommer berätta om hur Myndighetssverige behöver fungera och vara organiserat för att bättre gynna luftfarten. Vi kommer också föreslå hur ett beredskapssystem av flygplatser kan möta de nya militära hoten vi nu står inför.

Flera av de här ganska stora och komplexa frågorna tittar nu en statlig utredning på. I slutet av september ska Anders Flanking presentera ett förslag hur det svenska flygplatssystemet behöver se ut i framtiden. Anders Flanking och hans medarbetare har rest runt och träffat alla berörda flygplatser och vi har försett utredningen med mängder av underlag. Vi ser verkligen fram emot utredningens förslag.

Men för att förslagen ska kunna bli verklighet behövs beslut. Fler behöver förstå. Fler behöver engagera sig. Fler behöver vara med och ta en rad beslut.

Följ med oss i artikelserien de närmaste veckorna. På torsdag kommer den första artikeln i serien. Kommer vi ha ett flyg för alla – eller bara för vissa?

Del 2

Regeringen räddar regionalflyget

Regeringens satsningar är väldigt välkomna och sker i ett läge när det redan utsatta inrikesflyget riskerar bli av med ännu fler flyglinjer till följd av stigande bränslepriser. Rätt använt kan regeringen med dessa satsningar bidra till att rädda regionalflyget. Nu behöver vi få tillbaka förlorad flygtrafik och säkra de linjer som är farozonen.

Det svenska inrikesflyget är redan i kris. En tredjedel av de regionala flygplatserna står utan reguljär flygtrafik och för ytterligare en tredjedel, är flyglinjerna i farozonen. Därför är regeringens besked idag väldigt välkommet. Den stora satsningen om 400 miljoner kr kommer i princip alla resenärer till del, då den summan ska täcka ökade kostnader för det s k GAS-systemet, där flygbolagen idag medfinansierar säkerhets- och bagagehanteringen på våra flygplatser. (1)

Men just för de mest utsatta flyglinjerna och för våra regionala flygplatser är satsningen om 100 miljoner kr för s k Temporär Allmän Trafikplikt minst lika viktig. Det minskade flygandet märks mest på små linjer, då det är svårare för flygbolagen att få omsättning och lönsamhet här än på linjer där många flyger och flygbolagen kan sätta in större kapacitet. Ganska naturligt är därför utrikesresandet mellan stora städer mer lönsamt än små linjer till mindre orter i Sverige.

Redan har vi sett vanliga flyglinjer som förvunnit eller kommer läggas ned. Om någon vecka kommer flygbolaget Populairs linje mellan Örnsköldsvik och Arlanda att försvinna. Populair, har hänvisat till kraftigt höjda bränslepriser till följd av det stängda Hormuzsundet.

Samhällsviktigt flyg

När det gäller upphandling av trafik är det Trafikverket som ansvarar för statens så kallade allmänna trafikplikt. Upphandlad trafik finns där inga andra rimliga alternativ för medborgarna existerar. Man talar också om samhällsviktigt flyg. Det vill säga att inte bara privatpersoner och företagare behöver resa på dessa sträckor, utan också t ex myndighetspersoner, som inom sjukvård eller från Försvarsmakten.

I planeringen för nästa trafikperiod åren 2027-2031 har Trafikverket själva anmält att pengarna för den ordinarie allmänna trafikplikten tagit slut och föreslår därför att ta bort fem linjer. Det är fyra från våra regionala flygplatser. De som riskerar försvinna är linjerna mellan Arlanda och de fyra destinationerna Torsby, Hagfors, Mora och Kramfors.

Notera också att flygplatserna Kristianstad, Jönköping, Norrköping, Borlänge och Sälen idag står utan traditionell reguljär trafik. Vi vet sonderingar har gjorts för att få fram nya flyglinjer på dessa destinationer men troligtvis har de ökande bränslepriserna nu bromsat möjliga etableringar. Ska dessa kunna räkans in i den nya temporära allmänna trafikplikten?

Fler linjer i farozonen

Därtill vet vi att ett antal existerande flyglinjer har det väldigt bekymmersamt just nu. Det är möjligt att vi kommer få se fler linjer som tvingas läggas ned med det omvärldsläge som nu råder.

Som remissvar till Trafikverkets förslag, har vi föreslaget att myndigheten borde tänka nytt för att rädda befintliga linjer och ha kapacitet att kunna utöka antalet linjer.

Vi har då föreslagit att man skulle kunna integrera upphandlade linjer med kommersiella linjer. Idag slingas en flyglinje mellan en upphandlad flygplats via en annan upphandlad flygplats vidare till Arlanda. Man skulle i stället kunna låta en upphandlad linje gå till en flygplats som redan har en reguljär linje till Arlanda. Passagerare flyger alltså först på en upphandlad linje, som sedan övergår till en befintlig linje som flygs på kommersiell grund.

Vi har då föreslagit att staten kan handla upp en linje mellan Gällivare och Skellefteå. Från Skellefteå kan passagerare flyga vidare med en befintlig kommersiell flyglinje till Stockholm. När nu den reguljära linjen från Örnsköldsvik till Arlanda ska läggas ned, varför inte då låta en befintlig upphandlad linje, säg från Arvidsjaur, gå till Örnsköldsvik som då skulle vara möjlig att flygas vidare till Arlanda på kommersiell basis. Samma upplägg skulle kunna ske från t ex Lycksele via Sundsvall till Arlanda.

Halverade kostnader

Andra upphandlade linjer kan ha kvar dagens slingring men på det här sättet skulle kostnaderna för upphandlad trafik i princip kunna halveras och det hade möjliggjort för att rädda de nu nedläggningshotade linjerna.

En viktig omständighet är att de nu anslagna 100 miljonerna finns i en extra vårändringsbudget för att användas i år. Samtidigt förbereder Trafikverket nu för att handla upp flygtrafik till nästa trafikperiod åren 2027-2031. Vi menar därför att våra förslag om en mer dynamiskt allmän trafikplikt redan nu borde tillämpas.

Även regeringens extra pengar om 20 miljoner kr för att säkra ambulansflygningar är väldigt viktigt. Dessa sker inte minst vid landets beredskapsflygplatser. Av totalt 27 beredskapsflygplatser i Sverige, är 17 av dem regionala flygplatser.

Man kan hävda att regeringen räddar regionalflyget med dagens besked. Men det är under förutsättning att pengarna också används rätt. Vi ser också risken att motsvarande extra pengar kommer behövas även nästa år, även om de höga bränslepriserna till dess skulle ändrats.

Vi kommer nu medverka till att bistå regeringen och Trafikverket med underlag för att kunna ta beslut om viktiga flyglinjer. Likt vårt tema i vår artikelserie, vill vi se:
Ett flyg för alla – inte bara för vissa.

Peter Larsson, VD Svenska Regionala Flygplatser

1) GAS-systemet innebär att flygbolagen medfinansierar säkerhetsarbetet och bagagehanteringen på flygplatserna. Detta måste vidmakthållas oavsett hur många som flyger. När det nu är betydligt färre som flyger blir kostnaderna väldigt stora för flygbolagen. Det riskerar att öka biljettpriserna och det slår mot resenärerna. Med regeringens satsning mildras kostnaderna och systemet säkras.

Här kan ni läsa övriga/kommande artiklar

Mer om Svenska Regionala Flygplatser på Turismnytt

• Text: Peter Larsson, VD Svenska Regionala Flygplatser
• Foto: Svenska Regionala Flygplatser