Sverigeförhandlingen har undersökt vilka olika typer av finansieringsformer som kan användas för att betala höghastighetsjärnvägen.

Uppdraget gick till konsultbolaget PriceWaterHouseCoopers, (PWC) som i dagarna har presenterat rapporten ”Analys av finansieringsprinciper och bedömning av alternativa finansieringslösningar för nya stambanor”.

Rapporten tydliggör att det finns olika perspektiv på frågan, redovisar hur mycket kapital som behövs och hur man kan finansiera det genom olika lån och metoder samt vad man kan förvänta sig på intäktssidan.

Bakgrund till projektet
Höghastighetsbanan skall knyta ihop Sveriges storstadsregioner och skapa ökad järnvägskapacitet. Syftet är också att öka bostadsbyggandet och tillväxten längs järnvägssträckningen.

Restiden mellan Stockholm och Göteborg blir två timmar och mellan Stockholm och Malmö 2,5 timme

Tidplan och kostnader

Hela banan bedöms vara klar år 2035.

Enligt Trafikverkets beräkningar kommer det att kosta 145 miljarder kronor att bygga järnvägen plus privata och offentliga investeringar omkring järnvägen som till exempel infrastrukturinvesteringar

Vad krävs?
Det krävs mycket från både privata och offentliga aktörer. Det kommer att vara viktigt att regeringen kan styra projektet och ha en överblick.

Komplex rapport
Rapporten som PWC gjort är komplex att förstå för lekmannen men den visar på olika finansieringsscenarier, både utifrån statlig och medfinansierad. Den visar också på vilka intäktskällor som kan finnas.

Jämförelse med utländska höghastighetsbanor
I rapporten kan man också läsa hur höghastighetsbanor har byggts och fungerar i andra länder. Intressant läsning för de tågintresserade.

Källa: SKL

• Text: Maria Lindqvist
• Foto: SVT