Som alltid när AI är med i sammanställningen av en artikel så blir det ganska generellt och sammanfattande men beskriva seminarium efter seminarium blir också rätt tradigt. Därför får ni här AI-sammanfattningen av mitt underlag och mina inspelningar från de första två dagarna i Almedalen med några kommentarer och tillägg från mig på slutet.

—

Efter två dagar på Almedalsveckan står en sak klar: besöksnäringen diskuteras inte längre enbart som en fråga om turism. Den ses allt oftare som en strategisk näring för svensk tillväxt, regional utveckling, totalförsvar och internationell konkurrenskraft. Samtidigt återkom ett budskap i seminarium efter seminarium – utan fungerande transporter spelar det ingen roll hur attraktiva våra destinationer är.

Måndagen präglades av Gotlands framtidsvisioner och hur en destination kan utvecklas genom samverkan. Tisdagen dominerades av diskussioner om flygets framtid och Sveriges internationella tillgänglighet. Tillsammans gav de två dagarna en tydlig bild av vilka frågor som kommer att dominera besöksnäringens agenda de kommande åren.

Gotland visar kraften i samverkan

Få platser illustrerar samspelet mellan platsutveckling och besöksnäring lika tydligt som Gotland. Under seminariet om öns framtid återkom flera talare till att Gotlands styrka inte enbart ligger i naturen eller världsarvet Visby, utan i den samarbetskultur som vuxit fram mellan företag, offentlig sektor och civilsamhälle.

Den kanske viktigaste insikten var att besöksnäringen inte längre ses som en säsongsbransch. Ambitionen är istället att skapa ett attraktivt Gotland året runt.

Potentialen bedöms vara betydande. Intresset för resor under vår, höst och vinter ökar, samtidigt som näringslivet vill minska beroendet av de intensiva sommarmånaderna. För att lyckas krävs dock att fler verksamheter håller öppet längre och att destinationen blir bättre på att paketera upplevelser utanför högsäsongen.

Utmaningen beskrevs som det klassiska ”hönan eller ägget”. Företagen vill se fler gäster innan de håller öppet, medan besökarna efterfrågar ett större utbud innan de väljer att resa.

Det är en problematik som känns igen från många svenska destinationer.

Attraktionskraft handlar om mer än marknadsföring

En annan tydlig slutsats från Gotlandsseminariet var att attraktionskraft byggs genom helheten.

Lokala mat- och dryckesproducenter lyftes fram som viktiga bärare av platsens identitet. Gotlands höga koncentration av restauranger, mikrobryggerier och lokala livsmedelsproducenter har blivit en konkurrensfördel som stärker både varumärket och besöksupplevelsen.

Men lika mycket handlade diskussionen om sådant som sällan förknippas med turism.

• Vattenförsörjning.
• Bostäder.
• Elförsörjning.
• Trygghet.
• Kompetensförsörjning.

Stora investeringar i bostäder, försvar, elinfrastruktur och kultur beskrevs som lika viktiga för besöksnäringen som nya hotell eller restauranger. En attraktiv destination måste också vara en attraktiv plats att bo, arbeta och investera i.

Det är ett perspektiv som blir allt vanligare i svensk destinationsutveckling.

Tillgänglighet blev veckans stora tema

Om måndagen handlade om platsutveckling kom tisdagen att domineras av en enda fråga: hur människor faktiskt ska kunna ta sig till destinationerna.

Flygfrågan återkom i flera seminarier och diskuterades ur betydligt fler perspektiv än klimat.

När den statliga utredaren Anders Flanking presenterade arbetet med den pågående flygplatsutredningen var utgångspunkten tydlig: Sverige är ett av Europas mest geografiskt utmanande länder och flyget måste ses som en integrerad del av transportsystemet.

Argumentationen handlade inte främst om affärsresor.

• Den handlade om regional utveckling.
• Om totalförsvar.
• Om ambulansflyg.
• Om godstransporter.
• Om människors möjlighet att bo kvar i olika delar av landet.

Flera talare menade att flyget i praktiken fungerar som kollektivtrafik för stora delar av Sverige, men att det politiska synsättet ännu inte fullt ut speglar detta.

Det blev också tydligt att flygplatsernas betydelse sträcker sig långt bortom reguljärtrafiken. För många orter är de en förutsättning för näringslivets konkurrenskraft, samhällets beredskap och den regionala utvecklingen.

Besöksnäringen och exportindustrin talar med samma röst

Kanske mest intressant var att argumentationen för bättre flygförbindelser inte kom från flygbolagen, den kom från näringslivet.

Icehotel beskrev hur gäster från över 80 länder är beroende av fungerande flygförbindelser till Kiruna. Ambitionen att öka antalet gäster med 50 procent under de kommande åren förutsätter bättre tillgänglighet och trafik alla veckans dagar.

AstraZeneca gav ett helt annat perspektiv men landade i samma slutsats.

För ett globalt forskningsföretag handlar tillgänglighet om möjligheten att rekrytera världsledande kompetens och att snabbt kunna resa mellan forskningsanläggningar i Göteborg, Cambridge, Boston och andra delar av världen. ”AstraZeneca ska lansera 20 nya läkemedel före 2030 och då måste forskarna stå i labben och inte i en transithall i Tyskland…”

När forskare fastnar i långa byten och bristande flygförbindelser påverkar det inte bara individen utan också Sveriges attraktivitet som etableringsland.

Det blev en påminnelse om att besöksnäringens och exportindustrins intressen ofta sammanfaller betydligt mer än vad debatten ger sken av.

Flyget vill vara en del av lösningen

Representanter från SAS och Norwegian beskrev samtidigt ett förändrat marknadsläge.

Efter pandemin har resandet återhämtats, men Sverige har tappat mark jämfört med framför allt Danmark och Norge. Flera internationella linjer har försvunnit samtidigt som efterfrågan på inrikesresor fortfarande ligger långt under nivåerna före pandemin.

Ett återkommande budskap var att flyget inte längre kan utvecklas ensamt.

Kommuner, regioner, destinationer och näringsliv behöver i större utsträckning dela riskerna när nya linjer etableras. Samarbete mellan offentliga och privata aktörer lyftes fram som en förutsättning för framtida linjeutveckling.

Samtidigt betonades att hållbarhetsomställningen fortsätter. Hållbara flygbränslen (SAF) och ökad produktion av dem och på sikt elflyg pekades ut som centrala delar av lösningen.

Diskussionen präglades därför mindre av motsättningen mellan klimat och flyg och mer av hur flyget ska kunna ställa om samtidigt som tillgängligheten säkras.

Sverige riskerar att missa ett historiskt tillfälle

Ytterligare en diskussion som knöt samman besöksnäring och infrastruktur handlade om Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland.

Budskapet från flera talare var tydligt.

Den fasta förbindelsen kommer att förändra Europas transportflöden och göra södra Sverige betydligt mer tillgängligt från kontinenten.

Frågan är om Sverige är redo.

Flera företrädare menade att svenska aktörer fortfarande arbetar alltför fragmenterat. Besöksnäring, infrastruktur, regional utveckling och nationell marknadsföring drivs ofta i olika stuprör, trots att de i praktiken är beroende av varandra.

Även den så kallade ”last mile” – den sista delen av resan från flygplats eller station till den slutliga destinationen – lyftes fram som en ofta förbisedd konkurrensfaktor.

Det hjälper inte att locka internationella besökare till Sverige om de sedan har svårt att ta sig vidare.

En ny syn på besöksnäringen

Kanske var detta den viktigaste observationen under de första två dagarna i Almedalen.

Besöksnäringen diskuteras inte längre som en isolerad bransch.

Den kopplas till bostadsbyggande, kompetensförsörjning, infrastruktur, beredskap, innovation, regional utveckling och internationell konkurrenskraft.

Det innebär också att besöksnäringens företrädare behöver ta plats i fler samhällsdiskussioner än tidigare. Frågorna avgörs inte enbart av turismstrategier eller destinationsbolag, utan lika mycket av transportpolitik, utbildning, energiförsörjning och näringspolitik.

För svensk besöksnäring är det en möjlighet men också ett ansvar.

Om Almedalsveckans två första dagar pekar ut riktningen för den fortsatta debatten väntar en period där tillgänglighet, samverkan och långsiktig samhällsutveckling kommer att vara minst lika viktiga konkurrensfaktorer som marknadsföring och produktutveckling.

Det är sannolikt där nästa stora tillväxtresa börjar.

Några tillägg och kommentarer från redaktören

Under Svenska Resebranschföreningens temahalvdag, Turism i Almedalen, presenterade SRF en attitydundersökning om flyg som de gjort och som kommer att vara klar efter sommaren.

Vi fick några ganska förvånande och skrämmande ”early findings” angående främst resepolicies :

• 82% säger att resepolicyn följs.
• 17% anser att resepolicyn borde bli mer tillåtande
• 20% anser att resepolicyn styrde dem till ett sämre färdsätt (!?)
• Bara 27% säger att det är socialt accepterat att ta flyget
• 28% säger att synen på att flyga har blivit mer negativ
• Endast 12% klimatkompenserar regelbundet för flygresor
• Offentlig sektor kompenserar i lägre grad
• Respondenterna tror att det är jättemycket dyrare med SAF än vad det egentligen är!!!
• Många tror också att det inte påverkar utsläppen
• Folk tror att inrikesflyget står för 30% av Sveriges koldioxidutsläpp när det i själva verket är 1%.

Vad stoppar Sveriges tillväxt som rese- och turistland?

Under förmiddagens andra rubrik ”Vilka hinder stoppar Sveriges tillväxt som rese- och turistland?” presenterades tidiga resultat av en annan undersökning som visar att Sverige behöver ett samlat grepp om besöksnäringen för att få fler internationella besökare, de spenderar i genomsnitt tre gånger mer än svenska turister. Några andra slutsatser var:

• Nationell strategi och ökad marknadsföringsbudget är avgörande för att stärka turismens konkurrenskraft
• Minskat regelkrångel, kompetensförsörjning för att kunna driva företag i besöksnäringen
• Resegarantisystemet kommer att bli ett stort problem och försämra förutsättningarna att bedriva verksamhet
• Infrastruktur behöver fungera för att turismen ska fungera. Bild. Last mile nummer ett, fler internationella tågförbindelser, lokaltrafik, fler nattåg, direkta flyglinjer och även laddinfrastruktur.
• Hållbar turismutveckling och skydd av natur- och kulturmiljöer är prioriterat
• Branschen vill certifiera hållbara destinationer och satsa på ekoturism och året-runt-turism.
• Kultur- och evenemangsturism har stor potential
• Rese- och turismnäringen uppfattas inte tillräckligt seriöst.
• Investeringar i vandringsleder, nationalparker och besökscenter framhålls som viktiga.

I samband med att man lyfte några case konstaterade Stefan Sjöstrand, VD för SkiStar, följande:

• Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga viktigt.
• De kommuner SkiStar verkar i har landets lägsta arbetslöshet.
• Projekt bromsas av regelverk och överklaganden, det är ett stort problem.
• Staten/regeringen kan och borde göra mer för att marknadsföra Sverige men också stå bakom exempelvis evenemangsansökningar.
• Statskassan tar en stor del av intäkterna och borde kunna dela med sig lite mer.
• Den utländska turismen till SkiStars anläggningar räknar man med kommer att öka med 50%.

Digital plattform för att lösa transport till och på Gotland utan egen bil

Programpunkten ”Från färja till destination – en sömlös resa på Gotland utan egen bil” använde Destination Gotland till att visa upp ett projekt de driver som handlar om en digital taxilösning för samåkning på Gotland.

Freelway är den digitala plattformen som gör att man kan hitta både busslösningen på fastlandet, färjan och den digitala taxilösningen.

Den skapar nya affärsmöjligheter. Det är verkligen win-win – billigare för resenärerna, taxin får lite mer betalt och nyttjandegraden av fordonen ökar.

Även självkörande fordon är en lösning på sikt, åtminstone på korta sträckor, för då behöver man inte råka ut för brist på förare.

I del två som kommer inom kort på Turismnytt kan ni läsa om resten av Almedalsveckan.

• Text: ChatGPT med viss assistans av Jakob Norrby eller vice versa om man så vill
• Foto: Jakob Norrby