Efter två dagar där tillgänglighet allt tydligare seglat upp som en av besöksnäringens stora framtidsfrågor blev onsdagen i Almedalen något av en fördjupning. Flyget stod återigen i centrum för flera seminarier, men dagens diskussioner handlade egentligen om något större: Sveriges förmåga att konkurrera om besökare, investeringar och talanger.

Samtidigt diskuterades besöksnäringens roll som jobbmotor, kulturens betydelse för attraktiva destinationer och behovet av att våga investera när omvärlden är osäker.

Den gemensamma nämnaren var konkurrenskraft.

Flyget har blivit en besöksnäringsfråga

Det var svårt att undgå flyget under onsdagen. Från regionala flygplatser och framtidens flygteknik till Arlandas konkurrenskraft återkom samma grundproblem: Sverige har tappat flygkapacitet sedan pandemin och återhämtningen går betydligt långsammare än i våra grannländer.

SAS vd Anko van der Werff beskrev den svenska inrikesmarknaden som omkring 40 procent av nivån före pandemin. Norwegianchefen Geir Karlsen konstaterade att man får gå tillbaka flera decennier för att hitta ett lika begränsat svenskt flygutbud.

Det påverkar naturligtvis flygbranschen. Men konsekvenserna är betydligt större än så.

Visit Sweden pekade på sambandet mellan förlorade internationella linjer och Sveriges möjligheter att locka utländska besökare. Stockholms Handelskammare gav exempel på företag som väljer att lägga internationella möten i Köpenhamn i stället för Stockholm eftersom deltagarna enklare kan ta sig dit.

Samma mekanism gäller turismen.

En destination som är svår att nå får ett konkurrensproblem, oavsett hur attraktiv den är när besökaren väl är på plats.

Arlanda blir en nationell fråga

Därför återkom Arlanda gång på gång.

Swedavias vd Mats Johannesson argumenterade för att Sverige måste gå från att prata om nya destinationer till att faktiskt skapa efterfrågan som gör linjerna möjliga. SAS efterlyste förändrade resepolicys hos företag och myndigheter, medan flera politiska företrädare betonade behovet av färdmedelsneutralitet.

Diskussionen visar hur flygfrågan håller på att förändras.

Under många år handlade debatten huvudsakligen om flygets utsläpp. Nu diskuteras flyget allt mer som infrastruktur för näringsliv, besöksnäring, regional utveckling och totalförsvar – samtidigt som omställningen ska fortsätta.

Bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson sammanfattade regeringens linje: det är utsläppen som ska minska, inte flygandet.

För besöksnäringen är Arlandas utveckling därför långt ifrån en Stockholmsfråga. En fungerande internationell hubb är avgörande också för destinationer långt från huvudstaden. Det är via navet som stora delar av Sverige kopplas till internationella marknader.

Inrikesflyget visar Sveriges geografiska utmaning

Ännu tydligare blev beroendet när inrikesflyget diskuterades.

Örnsköldsvik har förlorat sin förbindelse med Arlanda, vilket skapat oro bland regionens exportföretag. I Karlstad har det lokala näringslivet gått så långt att man engagerat sig i att skapa flygtrafik för att återfå nödvändiga förbindelser.

Men frågan är hur långt det lokala näringslivets ansvar ska sträcka sig.

Flera deltagare pekade på Norge, där staten tar ett betydligt större ekonomiskt ansvar för regional tillgänglighet. Den norska modellen går inte att kopiera rakt av, men jämförelsen illustrerar en grundläggande politisk fråga: är inrikesflyg kommersiell trafik eller samhällsinfrastruktur? Eller rent av kollektivtrafik? Vad skiljer egentligen flyget från tåget i det avseendet?

För svensk besöksnäring är svaret inte oväsentligt.

Om internationella besökare ska kunna upptäcka mer än Stockholm, Göteborg och några få stora destinationer måste det också vara möjligt att resa vidare genom landet.

Framtidens flygplats kan bli något helt annat

Samtidigt handlade onsdagen inte bara om att rädda dagens flygsystem.

Seminariet om framtidens regionala flygplats gav en bild av hur flygplatsen kan utvecklas från transportnod till energinod, testmiljö och centrum för nya mobilitetslösningar.

Projektet Grön Flygplats arbetar med fyra områden: regional utveckling, digitalisering och automatisering, energiproduktion samt hållbara person- och godstransporter.

Elektrifiering, hybridflyg och hållbara flygbränslen diskuterades inte som avlägsna visioner utan som teknik under faktisk utveckling. ATR beskrev planer på hybridisering av regionalflygplan och St1 arbetet med SAF och framtida råvaror från bland annat skogsindustrins sidoströmmar.

Här finns en intressant möjlighet för Sverige. Regionalflygets problem kan samtidigt göra de mindre flygplatserna till testmiljöer för nästa generations flyg.

Besöksnäringen vill ha långsiktiga spelregler

Flyget var dock bara en del av onsdagens konkurrenskraftsdiskussion.

Under rubriken ”Besöksnäringen – Sveriges mest underskattade superkraft!” möttes Visita, Strawberry och politiska företrädare i en diskussion om arbetsmarknad, skatter och företagens villkor.

Visitas vd Christer Fogelmarck beskrev näringen som en integrationsmotor som ger unga och människor långt från arbetsmarknaden en första väg in i arbetslivet.

Från företagens sida var budskapet tydligt: viljan att växa och anställa finns, men politiska villkor måste vara förutsägbara.

Den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften för unga välkomnades, men både Visita och Strawberry efterlyste långsiktighet. Samtidigt väckte skillnaden mellan momsen på livsmedel och restaurangmat stark kritik. Branschen ser en uppenbar risk för snedvriden konkurrens när samma råvara beskattas olika beroende på var och hur den konsumeras.

Även karensavdraget blev en tydlig konfliktfråga. För hotell och restauranger, där arbetet till skillnad från många kontorsjobb inte kan utföras hemifrån, kan förändrade regler få stora kostnadseffekter.

Gemensamt för frågorna var företagens efterlysning av stabilitet. Besöksnäringen investerar långsiktigt men upplever ibland politiken som kortsiktig.

Stordalen: bygg destinationer, inte bara hotell

Just långsiktigheten blev också kärnan när Petter Stordalen intervjuades om investeringar och kriser.

Hans resonemang var enkelt: kriser kommer att fortsätta komma. Därför kan företag inte bygga sina strategier på att vänta på perfekta förutsättningar.

Strawberry investerade miljardbelopp under pandemin utifrån övertygelsen att människor skulle börja resa och mötas igen. Men kanske mer intressant för besöksnäringen var Stordalens syn på själva produkten.

Han talade mindre om hotellfastigheter och mer om destinationer.

Ett hotell skapar inte automatiskt attraktionskraft. Restauranger, musik, kultur, människor och upplevelser gör det. Fastigheten blir plattformen där innehållet kan uppstå.

Det resonemanget knöt på ett oväntat tydligt sätt ihop dagens övriga seminarier.

Kultur är också infrastruktur

Samma tanke återkom i diskussionerna om Stockholm som världsstad.

Kultur presenterades inte som utsmyckning utan som en del av stadens ekonomiska och sociala infrastruktur. Fastighetsägare beskrev hur kultur och verksamheter i gatuplan skapar platser där människor faktiskt vill vistas, medan Stockholms stad lyfte kulturens betydelse för identitet, sammanhållning och internationell attraktionskraft.

Det planerade Nobelcentret användes som exempel på hur kultur, vetenskap och stadsutveckling kan kombineras till något som både stärker invånarnas stad och skapar internationell dragningskraft.

I en annan diskussion om Stockholms identitet breddades perspektivet ytterligare. Tillit, trygghet, innovation, kultur och livskvalitet lyftes som konkurrensfördelar i kampen om talanger, företag och besökare.

Det är i grunden samma människor som destinationer konkurrerar om.

Dagens besökare kan vara morgondagens student, investerare eller nya invånare.

Attraktionskraft räcker inte utan tillgänglighet

Efter onsdagens seminarier framträder därför en ganska tydlig ekvation.

Sverige har mycket av det som den internationella resenären efterfrågar: natur, kultur, trygghet, innovation, livskvalitet och starka destinationer. Det finns dessutom företag som vill investera och en besöksnäring som vill växa och skapa jobb.

Men attraktionskraft måste kunna omsättas i faktisk efterfrågan.

Det kräver internationell marknadsföring.

Det kräver investeringar.

Det kräver konkurrenskraftiga företag.

Och det kräver att människor kan ta sig hit – och vidare genom landet.

Kanske var det därför flygfrågan tog så stor plats även denna Almedalsdag. Diskussionen handlar egentligen inte om flyget i sig.

Den handlar om vilket Sverige vi vill att resten av världen ska kunna upptäcka.

Här kan ni läsa del 1

• Text: ChatGPT utifrån underlag av Jakob Norrby (kunde inte sammanfattat det bättre själv, bara att erkänna)
• Foto: Jakob Norrby