Veckans Profil

Så når du ut med ditt budskap till fler. Vi är olika och läser på olika sätt.  Så når du ut med ditt budskap till fler. Vi är olika och läser på olika sätt.

Turismnytt har träffat Susanna Cederquist – Tjejen som får menyn att prata!

Susanna är entreprenören som kom på idén att tillgängliggöra tryckt text. För en person med synnedsättning, dyslexi eller som av andra skäl kan ha svårt att läsa menyer eller annan text är det väldigt värdefullt att kunna få informationen uppläst – att läsa med öronen. Med Susannas tjänst, Blipsay Lyssningskoder, kan ni göra era menyer, informationsmaterial och annan viktig information tillgänglig så att fler kan ta del av den på ett effektivt sätt. Vi är olika och läser på olika sätt, då behöver man kunna välja sitt sätt att läsa.

 

Hur fungerar tjänsten?

När en beställning görs placeras en lyssningskod innan tryck (eller efter med klistermärke) vid texten. Läsaren kan sedan blippa lyssningskoden med QR-läsare eller kameran i sin mobiltelefon eller padda för att lyssna till textinnehållet.

Det ska vara enkelt och gratis för läsarna.

Texten är inläst av professionella inläsare i studio och du kan själv välja uppläsningshastighet.

 

Så når du ut med ditt budskap till fler. Vi är olika och läser på olika sätt.

Prova själv att lyssna på denna artikel. Lyssningskod hittar du längst upp i artikeln

Hur kom du på idén?

Jag föreläser och utbildar om begreppet tillgänglig text, normer med mera. Ofta har jag lett workshops i de olika tekniker som finns idag gällande uppläsning av text. Det finns många andra bra sätt i dagens tekniska utveckling på området, men detta saknades. Just att få text på ett enkelt och smidigt sätt uppläst för sig direkt från tryckt text. Talsynteser är väldigt användbara i många sammanhang, men här ville jag ha en lösning med riktiga röster/inläsare. 2015 blev min bok ”Dyslexi + Styrkor = Sant” klar och då var det ett givet tillfälle att prova lyssningskoderna och tekniken.”Jag kan ju inte utbilda om tillgänglig text och ge ut en otillgänglig bok.” Efter boken och de många positiva rösterna om tekniken, blev den sedan en produkt som alla textproducenter kan beställa.

 

Vem har mest nytta av att en meny eller annan text är lyssningskodad eller ”Blipsayad”?

Jag skulle kalla det att texten blivit tillgänglig eller ”lyssningskodad”. Alla kan använda tekniken, så det handlar inte om något slags ”hjälpmedel” utan endast ett tillägg som ger valmöjligheter. Extra stor nytta kan personer med någon typ av läs – och skrivsvårigheter, dyslexi, afasi, synnedsättning eller är nyanländ och är i en lärprocess av språket, ha. Men målet är ju att all text ska vara tillgänglig så fler blir inkluderade på likvärdiga villkor eller bara kunna variera sitt läsande. Om man sitter och läser en bok på bussen och sen går av så kan man blippa nästa lyssningskod och fortsätta att läsa under promenaden till jobbet.

 

I vilka sammanhang skulle du säga att det är mest ”värt” att låta er ta er an ens textmaterial?

Tekniken används i olika sammanhang; i utställningstexter på museum, menyer, utbildningsmaterial i internutbildningar, i utskick av olika slag, informationsblad, tidningar och böcker.

Som förlag och utgivare av böcker kan man tänka att denna teknik ökar den tryckta bokens värde och ökar mängden potentiella köpare och målgrupp.

Jag har sedan länge arbetat och utbildat inom begreppet tillgänglig utbildning. Inom utbildning av olika slag är textnormen stark. Här är det viktigt att ingen stängs ute och att alla ska kunna delta på ett likvärdigt och effektivt sätt. Jag har sedan några år tillbaka arbetat med Axfoods internutbildningar och där används nu lyssningskoder.

Nyttan är stor i alla sammanhang där man är mån om att alla ska kunna ta del av textinnehållet helt enkelt.

 

Hur lång tid tar det innan man får sin text inläst och klar?

När man gör en beställning får man ett preliminärt datum då det kommer att vara klart, men om det är bråttom går det ofta att lösa. Det brukar ta mellan en dag upp till några dagar beroende på hur lång ”kö” det är.

 

Kan man få en text inläst på fler språk än svenska?

Ibland har vi fått frågan om man kan lägga in flera översättningar i lyssningskoden. Detta är fullt möjligt om de står utskrivna. Tekniken handlar ju om att tillgängliggöra den skrivna texten, så allt som står kan lyssningskodas. Hittills har främst texter på svenska och engelska lyssningskodats, men självklart går det även för andra språk.

 

Är det dyrt, eller kan man låta er läsa in en meny som ändras varje månad?

Det är inte dyrt, prismodellen är gjord så att tillgängligheten inte ska vara en prisfråga. Ja, man kan låta uppdatera och ändra texter vartefter, det är fullt möjligt.

 

Ser du några fler sammanhang där detta skulle kunna vara en bra lösning?

Jag skulle vilja se tekniken oftare i kurslitteratur och läromedel, framförallt för skolan. Det finns en fördel att sammanföra ljudboken och den tryckta boken, särskilt om det förekommer bilder, formler och annat.

Informationsskyltar utomhus skulle också enkelt kunna inneha lyssningskoder, så kan fler effektivare ta del av textinnehållet.

Ju viktigare information desto viktigare är det ju att fler ska nås av budskapet, så jag skulle också vilja se lösningen för samhällsinformation av olika slag, från myndigheter till exempel.

 

Vad är nästa steg i utvecklingen av det här redskapet?

Att göra tekniken mer känd. Alla ska veta vad en lyssningskod är. Det är inte en vanlig QR-kod utan när man ser den med en pratbubbla omkring så ska man veta vad den innebär. Så ju fler som beställer och använder tekniken, desto mer syns den. Visionen är att all text blir tillgänglig och att alla texter ska vara tillgängliga från början. Det ska framgå att texten ska kunna läsas på flera sätt direkt för läsaren, vara en del av normen.

 

Med Blipsay har du hittat en smart lösning på flera olika utmaningar samtidigt. Har du nya idéer inom andra områden eller andra sammanhang där det finns tillgänglighetsutmaningar att lösa?

Tillgänglighet och våra naturligt olika sätt att fungera innebär att vi måste skapa en vidd och flera vägar att nå samma sak i alla sammanhang. Vi är olika och det är meningen och vi behöver ”kompetenseffektivisera” mera som jag brukar kalla det. Tillgängligheten ska vara inbyggd från början, finnas med i normen och inte vara något som kommer till i olika särlösningar i efterhand. Textnormen är på ett sätt stark i vårt samhälle traditionellt sett och därför är tillgänglig text så viktig.

Jag har sedan länge också planer för motsvarande lyssningskoder på musikområdet, gällande noter.

Beställ Blipsay Lyssningskoder till din egen text här: www.blipsay.se

Mer information om Susannas arbete: www.susannacederquist.com

Senaste nytt