Vid inventeringen som genomförts av Jämtland Härjedalen Turism (JHT) i projektet “Organisering av vandringsleder” har 265 mil vandringsled på privat mark och 114 mil på statlig mark kartlagts.

Huvuddelen av lederna på privat mark i Jämtland Härjedalen sköts av ideella föreningar och underhållsbehovet är beräknat till 10,6 Mkr per år. Naturvårdsverket får årliga anslag för att underhålla lederna på statens mark, men slutsatsen är att det inte räcker. Underhållsbehovet på de statliga sommarlederna i Jämtland Härjedalen uppgår till 4,6 Mkr/år.

Hur ska underhåll och skötsel av vandringslederna finansieras?

Utgör en stor del av friluftslivets infrastruktur

Vandringslederna utgör en stor del av friluftslivets infrastruktur och är viktiga både för folkhälsan och för naturturismen. Det bidrar till jobb och näringslivsutveckling samt har stor betydelse för lokalbefolkningens friluftsliv.

Enligt en undersökning ger en satsad krona på vandringsleder 10 kronor tillbaka i turismekonomisk effekt. (Källa: Forststyrelsen i Finland). Varje turist i Jämtland Härjedalen lämnar i snitt 500 kr per person och dag och besöksnäringen i Jämtland Härjedalen bidrar enligt beräkningar med ca 750 Mkr i skatteintäkter per år (Källa: JHT).

Utöver detta så är friluftslivet inklusive vandringslederna betydande för befolkningens välmående samt också en av anledningarna till att flytta till länet.

“Att skära ned underhåll och investering i friluftslivets och naturturismens infrastruktur är lika kortsiktigt som att missköta underhåll av vägar och järnvägar.” Citat från debattinlägg i Sydöstran av Lars Emmelin, professor emeritus, tidigare gästprofessor i naturturism, Europeiska turismforskningsinstitutet, ETOUR.

Vandringslederna på privat och statlig mark

De 265 mil vandringsled som är identifierade på privat mark i Jämtland Härjedalen har ett beräknat årligt underhållsbehov på totalt 10,6 Mkr, enligt vedertagen beräkningsmodell för ledunderhåll.

Under 2014 genomförde Naturvårdsverket en nulägesanalys av hur det statliga ledsystemet ser ut. Ledsystemets skick varierade från bra till undermåligt. Generellt sett led stora delar av ledsystemet av en underhållsskuld och behövde rustas upp.

Enligt rapporten utgörs det statliga ledsystemet i fjällen av ca 550 mil leder med ingående anläggningar i form av broar, spänger, rastskydd och båtleder. Av dessa 550 mil uppgår sommarlederna på statens mark i Jämtland Härjedalen till 114 mil.

Foto: Andreas Edholm.

Några leder belastas mer än andra

Det behövs uppskattningsvis mellan 97 och 117 Mkr för att rusta upp ledsystemet (enligt analysen från 2014) till ett lägsta acceptabelt skick. Att vidare förvalta detta upprustade system kostar uppskattningsvis mellan 25 och 30 Mkr/år (jämfört med de 15 Mkr/år som ges i bidrag för upprustning idag). Det innebär att underhållsskulden uppgår till minst 220 Mkr i dag. I Jämtland Härjedalen är underhållskostnaden 4,6 Mkr/år på de statliga sommarlederna.

Några leder belastas mer än andra och dessa kräver såklart en högre kvalitetssäkring. Att enbart utfärda förbud på de lederna är inte en hållbar lösning i längden. Det krävs i stället ökade medel, stärkt organisering och bättre kvalitetssäkring för att lederna ska motsvara vandrarens förväntningar och för att naturen inte ska ta skada.

Alla leder kanske inte har förutsättningar för att hålla högsta tänkbara kvalitet, men kan med ett tillräckligt underhåll ändå fylla en viktig funktion för både ortsbefolkning och turism.

Ömsesidig hänsyn till rennäringen

Några av länets leder går i områden där renskötsel bedrivs. Det är därför viktigt att alla som går på lederna har tillräcklig kunskap om förutsättningar för att renskötseln ska kunna bedrivas utan allvarlig störning. Det krävs bra information och god dialog för en god samexistens mellan rennäring, befolkning och turismnäring i Jämtland Härjedalen.

Här kan du se SVT:s intervju med projektledare Andreas Edholm om finansiering av vandringsleder.

Här kan du läsa mer om allemansrätten och hänsyn till rennäringen.

Finansiering?

Vem ska då betala för underhåll och skötsel av våra vandringsleder?

I andra länder tar man ibland ut en avgift av vandraren på populära leder. Det har också prövats av till exempel Södra Årefjällen. I andra fall så ber man om ett frivilligt bidrag. Projektfinansiering med stöd av kommunerna har varit ett bra system för underhåll och skötsel. Det behöver kontinuerligt sökas för att kunna ge ett upprätthållet ledsystem över tid.

Ledunderhåll kommer ofta långt ner på dagordningen när det gäller fördelning av offentliga medel. Här behöver lederna prioriteras högre och vara en del av samhälls- och byggplanering som all annan infrastruktur.

Allemansrätten ger vandraren möjlighet att gå fritt i naturen. Men på en anrättad led så borde det vara självklart att det ska finnas en hållbar finansiering. Markägarna som upplåter sin mark bör också ha en möjlighet till att få ersättning och kompensation för eventuella skador som kan uppstå.

Läs mer om Jämtland Härjedalen på Turismnytt här.

• Text: Andreas Edholm, Jämtland Härjedalen Turism
• Foto: Jonas Herjeby