I slutet av oktober hölls Kulturarvsdagarna på Djurgården i Stockholm. En viktig del där var en konferens under rubriken ”Hållbar turism – Ekonomi-Miljö-Värdskap” som hade fokus på överturism och hur reseanledningar som museer, parker och kultur kan få del av intäkterna. Oftast är det hotell, restauranger, transportörer och handel som tjänar mest på turisterna vilket skapar reaktioner från dem som bor på destinationen. Vi har sett kraftfulla reaktioner på detta ute i Europa och de kommer allt närmare.

Djurgården skall vara tillgängligt för alla

Dagarna invigdes av Stockholms ”borgmästare” Anna König Jerlmyr. Därefter tog Camilla Zedendahl, VD för Kungliga Djurgårdens Intressenter KDI, som arrangerade dagarna tillsammans med Svenskt Kulturarv, över scenen. Camilla berättade om hur KDI verkar med och för alla aktörer på Djurgården med både starkt hållbarhetsfokus men också på att bevara och tillgängliggöra det kulturarv som hela Djurgården är. Det skall vara tillgängligt för alla, det ska vara välkomnande. Samtidigt som medlemmarna/aktörerna jobbar var och en med sitt, sin marknadsföring och allt annat, fyller KDI mellanrummet mellan dem och skapar samverkan, jobbar med kommunikation, värdskap, infrastruktur och hållbarhet. Här har man lyckats bra med att lägga konkurrensen åt sidan och fokuserat på samverkan, inte minst inom hållbarhet. Man har gjort en hållbarhetsinventering och kommit fram till fyra fokusområden:

1. Fossilfritt och bilfritt
2. Hållbar mathantering
3. Ett rent Djurgården som håller nere engångsanvändning
4. Pågående världsutställning

Ny bro till Djurgården och gratisfärja

Infrastrukturen är en trång sektor och ett viktigt område där man försöker lösa problemen innan de uppstår. En konkret sak man gjorde under en månad i somras var att de sju största aktörerna finansierade en gratisfärja till och från Djurgården vilket var ett mycket uppskattat tillskott på transportfronten. Man har också fått till stånd en tredje bro, en gångbro, som invigdes tidigare i höst.

Ambitionen är att bli en fossilfri ö, men också bilfri. När man tänker hållbarhet måste man gå från att tänka på ”marketing the place” till ”managing the place” och med tanke på att man har över 15 miljoner besökare per år så är det en del att göra. Under namnet Royal Djurgården sticker man också ut hakan och tar position som ”Scandinavia’s #1 attraction”.

Hur hittar man balansen mellan besökare och boende?

Dagens keynote speaker var Megan Epler Wood från Harvard och Cornell och även författare till Sustainable Tourism on a Finite Planet. Hon pratade om de utmaningar det innebär att blanda kulturarv och turister. Det svåra är att hitta en balans mellan besökare och boende, mellan publik användning och kommersiell. Besökarna har ett högt ekonomiskt värde för regionen och landet men det kommer till ett pris och ofta kommer inte den ”kostnaden” med i nationella turismstrategier. Här har det offentliga en viktig roll i att hantera och förvalta både kulturarvstillgångarna och möjligheterna som besökarna ger.

Turismskatt för att finansiera belastningen?

Det är viktigt att man tänker igenom vad man har och att man inte marknadsför en destination eller attraktion innan man vet att man kan ta hand om allt det för med sig och också väger kostnader mot intäkter i alla avseenden. Eftersom man ofta har för lite data om den osynliga börda kostnaderna för turismen utgör blir inte infrastruktur och andra resurser dimensionerade för den belastning det innebär. Skall man göra det kan det innebära att destinationen förlorar pengar på varje turist så det gäller att tänka till. Kanske måste man hitta modeller där kommersiella aktörer och det offentliga samverkar för att skapa bra ekonomiska förutsättningar för att hantera behoven. Risken är annars att det blir fråga om skatter och avgifter från det offentligas sida som lätt kan slå fel. Gör man detta rätt finns dessutom möjlighet att styra mot ökad hållbarhet. Det finns goda exempel på destinationer, Island och Nya Zeeland är två, som har infört turismskatt för att tydliggöra belastningen men också finansiera den.

Företag som är tidiga att ta tag i problem blir mer lönsamma

När det gäller de stora kommersiella aktörerna, som Booking.com, så anser de att det är det offentligas sak att lösa problemen med överturism. Man skall också vara medveten om att 40-50 procent av pengarna som går till de digitala plattformarna i slutänden hamnar hos Google. Här ansåg Megan Epler Wood att man borde införa en transaktionsavgift/skatt, men den skall på ett tydligt sätt landa i en ”locked box” i stiftelseform. Det gäller att göra det smart så att Google ser att de bidrar till ”bra saker”. Det har också visat sig att de företag som är tidiga att ta tag i problemen blir mer lönsamma.

Kulturarvspriset 2019 till Sörmlands Museum

Som ett mellanspel innan nästa talare delades Kulturarvspriset 2019 ut. Det blev Sörmlands Museum som tog hem det. De har bland annat gjort sina magasin synliga genom glasväggar och även guidade visningar. De allra flesta museer har ju de allra största delarna av sina samlingar i magasin som ingen någonsin ser eller kanske ens vet om. Här kan ni läsa mer om priset  och om Sörmlands Museum

Överturism i Venedig

En av de destinationer som det talas mest om när det gäller överturism är Venedig (även om föregående talare kunde berätta att New Orleans är tre gånger hårdare belastat) vilket Dagens Nyheters korrespondent Peter Loewe gav oss en god inblick i. Staden har 260.000 invånare, varav 63.000 bor i centrum alltså den del turisterna besöker. De permanentboende blir dock allt färre på grund av att belastningen från de 30 miljoner årliga besökarna gör det alltmer ohållbart. Ett exempel är att sådan service som de boende behöver och vill ha, såsom mataffärer och annan service, trängs undan av turistanpassad verksamhet och höga lokalkostnader.

Enkelriktat för gående när det är som mest turister

Staden är ett exempel på när turisterna har fått fritt spelrum. Vissa gränder har till och med fått enkelriktas för gående när det är som mest turister där. Att staden ligger på ett antal öar, 118 stycken, med broar (465 stycken) över 176 kanaler i en bukt gör det inte lättare och det är kaotiskt oavsett hur man tar sig dit. Att sköta renhållningen är en stor utmaning eftersom den måste skötas manuellt och bara kan skötas med båttransporter. Därför kostar bara den 440 miljoner per år.

Avgift för besökarna

Det omgivande vattnet är ett stort problem på flera sätt. De stora kryssningsfartygen kan komma väldigt nära vilket både utgör ett hot i sig och genom att resenärerna kommer i stora mängder. Föroreningar i vattnet, bland annat från den petrokemiska industrin i området, ställer till det. När det blir extremt högvatten hamnar stora delar av staden under vatten. Detta har man försökt hindra med stora portar vid buktens mynning, men det verkar inte fungera riktigt så bra som man tänkt sig.

För att komma tillrätta med utmaningarna kopplade till turismen installerar man nu kameror som känner av belastningen i realtid för att dels kunna sprida ut den men också för att kunna ta betalt. Man räknar med att ta mellan tre och tio Euro per dag, men det har visat sig mycket svårare än man trodde att införa så det är ett år försenat.

Köpenhamn följer turisternas beteende med hjälp av mobildata

Nästa destination att berätta om sina framgångar och utmaningar var Köpenhamn och Jakob Christian Ipland. Deras destinationsorganisation drivs i stiftelseform vilket de tycker fungerar bra och deras största intäktskälla är försäljning av Copenhagen City Pass. De är inte större än Stockholm i antal övernattningar men har en större ökning. Samtidigt går man från att marknadsföra och sträva efter att få fler till att istället hantera dem som kommer på ett så bra sätt som möjligt. Ett sätt är att betrakta dem som ”temporary locals”. Turisterna är ändå viktiga och de spenderar 24 miljarder per år.

Bland de saker man gör är att man följer turisternas beteende med hjälp av telefondata för att få en ett bra utgångsläge och underlag att analysera. Man ligger långt framme när det gäller digital teknik, exempelvis samarbetar man med Strömma om 3D-AR-ljud och tittar också på andra användningsområden. Man börjar också använda big data i andra sammanhang men det är en delikat balansgång.

Turistkommunen som ställdes inför en ny utmaning

Nästa destination ställdes för ett par år sedan inför en lite oväntad och bekymmersam situation när ett stort antal bussar med kinesiska turister började göra sina stopp där. Det var Fjällbacka i Tanums kommun. Elenor Olofsson som är näringslivsutvecklare där berättade hur man gjorde för att hantera situationen. Tanums kommun som består både av flera populära kustorter och stora skogsområden har närmare 13.000 invånare med fem gånger fler som bor där och besöker dem på sommaren. Besöksnäringen växer och man går alltmer mot att bli en åretruntdestination. Totalt har man 550.000 gästnätter.

Styrande värdskap blev lösningen

I Fjällbacka som har knappt tusen invånare är vartannat hus delårsboende och under sommaren har man väldigt mycket besökare som kommer med både båt, bil och även buss. Man är vana vid många dagsbesökare men 2017 började det ganska plötsligt och oväntat komma många turistbussar med kinesiska turister. Orsaken var att det helt enkelt var en lämplig punkt mitt på sträckan Oslo-Göteborg att stanna för en paus. Eftersom de kom under en period när belastningen redan var hög blev det en logistikutmaning med parkering, toaletter och reaktioner från lokalbor och även näringsidkare. För att lösa problemet inför nästa säsong tog kommunen tag i problemet genom att ta hjälp av universitetet, Turistrådet Västsverige och lokalbefolkningen. Man enades om fyra insatsområden:

1. Förbättring av logistiken – Man styrde upp och förbättrade bussparkeringsmöjligheterna så att de besökande bussarna inte skulle blockera bil- och kollektivtrafik. Man ordnade en trevlig toalettvagn och somriga sopcontainrar
2. Styrande värdskap – Ett positivt sätt att hantera, vägleda och hjälpa besökarna. Detta sköttes av tre sommarvärdar som fanns på plats under de tio mest intensiva veckorna i juni-augusti 9-18. Detta var ursprungligen för att ta hand om kineserna men spillde även över på övriga besökare.
3. Information och kommunikation – Tryckt material på kinesiska och även andra språk.
4. Kunskap – Datainsamling med bussformulär. Både observationer och intervjuer där samlade in fördjupad information om bussarna, besökarna, vistelsetid, resrutt, motiv, researrangörer etc.

Information och dialog med lokalsamhället har visat sig vara en framgångsfaktor

Ännu är inte utvärderingen av det man gjort den här sommaren klar, men man har konstaterat att det styrande värdskapet gör skillnad. Volymerna har man konstaterat är konstanta, runt 225 bussar under 7 sommarveckor.  Information och dialog med lokalsamhället har visat sig vara en framgångsfaktor. Nästa steg är nu att ta fram en långsiktig strategi.

Involvera akademin och engagera politiken

Eftermiddagen avslutades med en paneldiskussion där föreläsarna medverkade, förstärkta av Lars Amréus från Riksantikvarieämbetet och Jan Larsén från Strömma Turism och sjöfart. Här lyfte Lars Amréus fram att det absolut kan bli för många turister vilket medför en belastning på ett kulturarv men det kan också bli för få, så att de förfaller och faller i glömska. Många kulturarv tas också för givna av politiker som vi också hörde tidigare.

Megan Epler Wood påminde om att akademin kan ha mycket att bidra med så engagera dem i de här sammanhangen. Hon nämnde också att när det gäller hållbarhet så har UNESCO tagit fram ett Sustainability Tool Kit som fungerar bra. Jan Larsén menade att politikerna är alldeles för lite engagerade i problemet med överturism medan Lars Amréus tyckte att företagen skulle lobba och påverka mer. Även media borde ta upp problematiken. Megan tipsade också om att DMSer (Destination Management Systems) kan användas för att hantera tillströmningen av bussar (som i Fjällbacka).

Flera intressanta museer och attraktioner

Dagen efter fick vi nöjet att besöka några av de museer och attraktioner Djurgården har att bjuda på. Först ut var Nordiska Museet och deras utställning Arktis som har fokus på livet i Arktis medan isen smälter. Riktigt intressant, se- och tänkvärt. Därefter fick vi höra lite om Baltic Sea Center som är ett nyöppnat kunskapscenter om Östersjön initierat av filantropen Björn Carlsson och finansierat av hans stiftelse. I ryggen kunskapsmässigt har man ett kunskapsråd med representanter från bland annat Stockholms Universitet och SLU. Lite senare fick vi också besöka den imponerande anläggningen och den är verkligen ett utmärkt sätt att pedagogiskt tillgängliggöra Östersjön och dess situation och utmaningar för både stor och liten. En riktig höjdare och väl värd att prioritera vid nästa utflykt till Djurgården eller besök i Stockholm.

VRAK som är nästa stora nyhet på Djurgården

Vi fick också höra om VRAK som är nästa stora nyhet på Djurgården. En modern upplevelseanläggning som på ett hållbart och interaktivt sätt skall visa alla de vrakfynd som finns i Stockholms skärgård men utan att ta upp dem som man gjorde med Vasa. Museet blir både virtuellt och verkligt med bland annat vrakfynd från samlingar på andra museer. Förutsättningen för alla de välbevarade vrak som finns i Östersjön är avsaknaden av skeppsmask, men det finns en risk att den kommer även till Östersjön med de klimatförändringar vi ser. Det vore en katastrof och här finns en tydlig koppling till det man gör och visar upp Baltic Sea Center. Där tittar man också på utbredningen av invasiva arter som vandringsmusslan och den svartmunnade smörbulten.

Rosendals Trädgård – ett hållbart och njutningsfullt besöksmål

Lunch fick vi på Rosendals Trädgård som vill vara ett hållbart och njutningsfullt besöksmål med fokus på det vi äter. Här kan man både äta och fika gott och hållbart men också se och lära sig mer om biodynamisk odling och även gå kurser. Bröd och kakor bakar man själva i sitt stenugnsbageri och det mesta är odlat på plats. Man jobbar även med social hållbarhet. Turismnytt kommer också inom kort berätta om ett mycket spännande projekt med fokus på våra klimatutmaningar som Rosendals Trädgård just har gjort tillgängligt för alla, 2.000 kvadrat.

Ny bro på plats och smart byggnad i trä kommer

Vi passerade så över den nya bron, Folke Bernadottes bro som Kungliga Djurgårdsförvaltningen låtit bygga, till Tekniska Museet som har fokus på att öka intresset för teknik. Man vill också visa på teknikens roll i samhället och har bland annat en intressant utställning om robotar. Man planerar också en utbyggnad med stort hållbarhetsfokus som blir Stockholms smartaste hus i trä – Wisdome. Deras restaurang som drivs av Pontus-koncernen har också stort hållbarhetsfokus med en helt vegansk buffé (det finns dock kötträtter som tillval) och en avfallsanläggning som gör matavfallet till mull på 48 timmar.

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Tanums kommun/Jakob Norrby