Den svenska järnvägsinfrastrukturen är av största vikt för att hela Sverige ska fungera. Underhållet är dessvärre eftersatt sedan många år och inte minst därför behövs en ny inriktning av vilka investeringar som ska genomföras.

Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur, före investeringar i höghastighetståg. De har därför beslutat att ge Trafikverket fyra nya uppdrag, meddelar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Satsningar bör underlätta för arbetspendling och godstrafik

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023 att den inte avser att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. En separat analys behöver genomföras för de tre etapper på de tidigare planerade sträckningarna som redan ingår i beslutad trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Denna analys är nu genomförd.

Regeringen prioriterar upprustning av den befintliga järnvägsinfrastrukturen, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur, före investeringar i höghastighetståg. Behoven inom infrastrukturen är stora och en satsning på höghastighetsjärnväg skulle tränga undan andra nödvändiga investeringar. Investeringar i befintligt järnvägssystem och nya spår innebär bättre förutsättningar för tåg att färdas snabbare i framtiden, även utan höghastighetsjärnväg. Många investeringar i befintliga banor skulle också kunna komma på plats snabbare än utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg.

Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Detta stärker jobb och tillväxt i hela landet. Utifrån prioriteringar om den samhällsekonomiska och miljömässiga nyttan avser regeringen därför att inte fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg.

De järnvägssatsningar som görs ska vara mer kostnadseffektiva

Den förra regeringen valde att driva på höghastighetstågsprojektet med mycket stora kostnader och bristande kontroll, som kritiserats av Riksrevisionen. Allt arbete som har lagts ner kan inte tas till vara. Det innebär dock en mycket stor besparing, framför allt på några års sikt, att inte fullfölja de nya stambanorna för höghastighetståg.

För de tre etapper som redan ingår i den nationella planen har nu regeringen gett Trafikverket förnyade uppdrag. För Ostlänken ska Trafikverket identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder, dock utan att det ska försena arbetet med Ostlänken nämnvärt. När det kommer till sträckan Göteborg-Borås är inriktningen att utreda en modifierad lösning, utan att trafikstarten ska försenas. Nuvarande planeringsarbete för sträckan Hässleholm-Lund avslutas. I stället görs ett omtag för att belysa nya alternativa åtgärder i järnvägsinfrastrukturen i Skåne. Främst kan det handla om andra åtgärder på sträckan Hässleholm-Lund, men även åtgärder på andra bandelar. Exempelvis åtgärder för att förbereda för ökad trafik när Fehmarn bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar kring år 2029.

”Regeringen vill att de satsningar som görs på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt. Vår inriktning är att de järnvägssatsningar som görs ska vara mer kostnadseffektiva än om den ursprungliga planen för nya stambanor för höghastighetståg hade fullföljts.” Säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033

Regeringens närmare ställningstagande till de tre tidigare planerade sträckningarna som redan ingår i beslutad trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 innebär följande:

• Arbetet med att färdigställa Ostlänken (Järna-Linköping) fortsätter i allt väsentligt enligt plan. Ett nytt uppdrag om att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder för detta projekt ges till Trafikverket. Uppdraget ska inte försena arbetet med Ostlänken nämnvärt.
• Trafikverkets planeringsarbete med sträckan Göteborg-Borås pausas genom ett uppdrag till Trafikverket. Ett nytt uppdrag ges till Trafikverket med inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket med målsättningen att förbättra arbetspendling och få en kapacitetsstark koppling till Landvetter på ett mer kostnadseffektivt sätt. Utan ambition att uppnå hastigheter över 250 km/h och utan att trafikstarten försenas. I uppdraget ingår att se över nuvarande utformning. Det skulle exempelvis kunna handla om behovet av tunnlar eller om det finns åtgärder på existerande Kust till kust-banan mellan Göteborg och Borås som skulle kunna vara en del i en kostnadseffektiv lösning.
• Trafikverkets nuvarande planeringsarbete med sträckan Hässleholm-Lund avslutas snarast genom ett uppdrag till Trafikverket. Ett nytt uppdrag ges till Trafikverket att belysa nya alternativa åtgärder i järnvägssystemet med inriktningen att på ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt, utan ambition att uppnå hastigheter över 250 km/h, åstadkomma kapacitetsförbättringar i Skåne. Främst kan det handla om andra åtgärder på sträckan Hässleholm-Lund, men även åtgärder på andra bandelar. Exempelvis åtgärder för att förbereda för ökad trafik när Fehmarn bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar kring år 2029.
• Någon fortsatt planering för de s.k. centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping i det tänkta höghastighetssystemet genomförs inte. Trafikverkets planeringsarbete för dessa delar avbryts genom ett uppdrag till Trafikverket.

• Text: Regeringen
• Foto: Pexels/Efrem Efre