Förväntningarna på resandet skruvas ned inför sommaren. Det är krigsroligheter i världen och hushållen riskerar minskade budgetar till följd av skyhöga hushållspriser. Coronan härjar i Kina. Efter 30 år av framgång gungar det rejält i besöksnäringen. Ingen vet vilken riktning det tar. Besöksnäringen kan behöva en karta för riktning, resurser och ansvarsfördelning. Men vem är det egentligen som håller i rodret?

Besöksnäringen kan tillväxt, men vad händer med en besöksnäring i kris? I Sverige omsatte besöksnäringen runt 340 miljarder med ungefär var tredje krona från export av inresande besökare (Tillväxtverket 2019). En tung bransch!

Hur kommer det sig att en så stor bransch där många unga och utlandsfödda får sitt första jobb, en bransch som ger människor minnen för livet och präglar hela samhällen saknar såväl karta som talespersoner? (Visita var skickliga på att företräda sina medlemmar under pandemin men kan knappast sägas organisera hela besöksnäringen.)

Svensk besöksnäring känns emellanåt lämnad vind för våg. Möjligen behövs både karta och talespersoner. En tydlig röst som kan

• berätta hur läget är – alla dessa företag som pandemitappade 90% av sin omsättning
• ge en bild av hur behoven ser ut – för fler besökare och få igång turismhjulen
• med riktning och resurser få igång resandet igen – offentliga medel som investeras i marknadsföring och destinationsutveckling för fler att upptäcka och välja Sverige som resmål.

År 2017 producerade regeringen utredningen Ett land att besöka, och presenterade i oktober 2021 en nationell strategi för hållbar besöksnäring. Fram träder bilder av en komplex, ganska diffus bransch och en osäkerhet om vem som ska göra vad. För att få effekt av den nationella strategin behövs folk som kan göra jobbet. Här behövs samverkan med såväl regering, verk och departement samt regioner, kommuner, destinationer och företag.

Komplexa frågor som riskerar att bollas runt

Besöksnäringsfrågorna är komplexa och riskerar att bollas runt: kommunala förvaltningar, kultur, fritid, turism, parkskötsel, renhållning eller annan organisering, mellan lokal, regional och nationell nivå. Enskilda regioner har länge betraktat besöksnäringen som en bransch med uppdrag att utveckla landsbygden, så regionerna har lärt sig att samverka med den statliga nivån medan destinationer och kommuner tycks mer oerfarna i att samarbeta med det nationella. Och tvärtom, för vem är egentligen överordnad vem i svensk besöksnäring?

Besöksnäringen i en kommun, en region och nationellt kan ha väldigt många företrädare. Som bekant tenderar mångas ansvar att bli ingens ansvar.

Höga är förhoppningarna om fler besökare till destinationerna. Kan vi komma tillbaka till 2019-års siffror, kanske till och med gå förbi?

Det är hög tid att företag och det offentliga reder ut vem som tar rodret i svensk besöksnäring. Så kan vi tillsammans realisera visionen om Sverige som hållbar destination.

Fördjupningstips:

Detta är ett blogginlägg och åsikterna som framförs är författarens egna. Eventuella kommentarer, repliker eller svarsinlägg som inkommer till Turismnytt kan komma att publiceras. Turismnytt förbehåller sig dock rätten att neka publicering utan motivering.

Läs mer om Andrea här

• Text: Andrea Hartmann Jovell
• Foto: Privat

• Tweet
• Share