På fredagen presenterade Tillväxtverket statistiken för turismåret 2017 på Gröna Lund i närvaro av näringsminister Mikael Damberg.

Damberg, som är mycket intresserad av, och engagerad i, branschens utveckling, var mycket nöjd över de fina siffrorna. Han framhävde att turismen är och har blivit en basnäring och en viktig del av svensk export, större än bil- och stålindustrin tillsammans. Inte minst viktig är branschen för sysselsättning och integration eftersom den erbjuder många jobb av den typ som ofta är inkörsporten till arbetsmarknaden. Här fick Magnus Widell, VD, och Kristofer Sandström, Operativ chef HR, från Gröna Lund tillfälle att berätta om hur de i flera år framgångsrikt rekryterat personal med funktionsvariationer och nyanlända. Detta kommer vi att återkomma till på Turismnytt.se framöver.

Starkt år för turismen i Sverige

Det är ingen tvekan om att turismåret 2017 blev ett starkt år i Sverige. Att turismutgifterna ökade med 7,4% talar sitt tydliga språk. Det är den kraftigaste ökningen sedan 2006. Mest ökade de utländska turisternas konsumtion (11%). I genomsnitt har turismkonsumtionen ökat med 4,5% per år sedan år 2000. Sett i relation till Sveriges BNP utgör turismens andel nästan 3% vilket är högre än i Danmark och Finland, men mindre än Norge och Island.

Det största utgiftsområdet är shopping och inköp av livsmedel som står för 30% av turismutgifterna och ökar också mest. Tvåa kommer resor och transporter och som nummer tre på listan boende. Intressant att notera är också att konsumtionen av kultur och övriga tjänster, som är den minsta sektorn, ökar med 7%. Detta är inte minst viktigt då kultur och natur i förädlad form bidrar till den attraktionskraft som lockar besökare till och inom Sverige.

Den inhemska turismen

Svenskarnas turismkonsumtion på hemmaplan steg med 4,6%, vilket är den största ökningen sedan 2012. Sedan 2000 har svenska fritidsresenärers konsumtion ökat med nästan 90% (i löpande priser), den ökar också snabbare än den totala konsumtionen. Tillväxtverket noterar också att den svenska befolkningens ökande resande utomlands sannolikt, åtminstone delvis, håller tillbaka turismresorna i Sverige. Här kan man tycka att det borde finnas stor potential att få svenskarna att styra om sin konsumtion. Frågan är om inte ganska små resurser satsade på detta skulle kunna få stora positiva effekter. Inte minst när det gäller att förlänga säsongen. Detta kommer vi på Turismnytt att titta vidare på framöver.

Turismens exportvärde ökar snabbare än Sveriges totala export

Den totala exporten av varor och tjänster har mellan 2000 och 2017 ökat med 98 procent i löpande priser. Under motsvarande period har turismens exportvärde ökat med totalt 229 procent! Andelen turism i procent av den totala exporten har ökat från 4,7% 2012 till 6,4% 2017. Det innebär att det är en av de snabbast växande exportnäringarna i Sverige.

Bakomliggande faktorer

Den internationella reseboomen är en viktig faktor som gynnar även Sverige. Det finns en global trend med ökat resande och de internationella flerdagsbesöken ökade med 4% under 2017 enligt UNWTO. I Europa är ökningen störst här i norr där Island är den stora vinnaren med 36 procent. Norge ligger tvåa med 12 procent följt av Sverige på åtta procent.
En viktig faktor är också den starka gränshandeln som bidrar med 15,5 MDR till den totala turismkonsumtionen.

Näringsministern i samspråk med nyanländ Gröna Lundanställd

Hur påverkas sysselsättningen

Näringsministern nämnde särskilt besöksnäringens viktiga roll när det gäller sysselsättningen. Här växer sysselsättningen dubbelt så snabbt jämfört med den totala arbetsmarknaden. Den är också mycket viktig som integrationsmotor. En tredjedel av de anställda i branschen har utländsk bakgrund. Här finns många ”förstajobb” vilket innebär att den är en inkörsport för både nyanlända och ungdomar.
Totalt sysselsatte turismsektorn i Sverige 175 800 personer under 2017 vilket är en ökning med 6,4 procent. Det är en betydligt högre tillväxttakt än vad den totala sysselsättningen i Sverige uppvisar.

Läs hela rapporten här

Läs mer om Tillväxtverkets verksamhet och rapporter här

• Text: Jakob Norrby