Besöksnäringen är viktig för en hållbar utveckling av länet

Förra veckan körde Västmanland Turism sin Uppstartsdag för 2020 och de flesta verksamma inom turismen i regionen var där liksom flera besöksnäringsintresserade och -engagerade politiker. De som stod för värdskapet och omhändertagandet under dagen var elever från Tranellska Gymnasiets Hotell- turismprogram och maten hade restaurangprogrammet gjort. Dessutom modererades talarna på scenen alldeles förträffligt av två av eleverna, Evelina och Linnea.

Först ut var Magnus Ekblad, regionråd  i Region Västmanland, som konstaterade att besöksnäringen är viktig för en hållbar utveckling av länet. Han poängterade vikten av samverkan och hade noterat att omkringliggande regioner uppfattade Västmanland Turism som framgångsrika och duktiga. Han konstaterade också att Västmanland är ett herrgårdslandskap, men också ett skogs- och odlingslandskap vilket utgör en potential för utökad turism. Han berättade också att man i regionen har arbetat med regional utvecklingsstrategi, RUS 2030, i ett par år och denna är nu klar och förväntas bli klubbad i april. Den skall ange en riktning framåt och är också en bra grund för att kunna söka pengar för utveckling i regionen.

Besöksnäringsbarometern 2019 visade på framtidstro

Därefter presenterade Henrik Wester besöksnäringsbarometern 2019 som är en årlig undersökning som ska lyfta besöksnäringens betydelse, behov och förväntningar kommande år. Enkätundersökningen genomförs anonymt och innehåller frågor om verksamheten, förväntningar på kommande år och vilka utmaningar man har för att kunna växa hållbart. Hälften av de som svarade var små verksamheter med 1-5 anställda och 40% hade en omsättning på under en miljon. Svaren på frågorna om förväntningar på 2020 visade på framtidstro. Hälften trodde på en ökning av nationella besökare och 30% att de kommer att få fler internationella besökare.

Vilka är då utmaningarna? Här lyftes det fram att man tillsammans måste jobba för att få en anpassad kollektivtrafik, att det behövs leder och ökad lönsamhet, kompetensförsörjning och att få kunder/gäster som stannar längre, bland annat. Den här barometern kompletterar den officiella SCB-statistiken som bara mäter boenden med mer än fem rum och inte säger något om bakomliggande orsaker och hur näringen ser på framtiden.

Vad ska man tänka på när man planerar cykelleder?

Nästa punkt på programmet var Katarina Nybacka Rönnbäck som berättade hur man planerar leder för en framgångsrik destination. Med utgångspunkt från många års arbete med cykelprojekt i Bergslagen berättade hon vad man ska tänka på när man planerar cykelleder. Hur ska man tänka för att annat friluftsliv och andra intressen ska kunna verka i området? Vem ska äga och sköta lederna? Varför är det bra med en regional samordnare och kommunala huvudmän? Vad finns det för vinster med att skapa leder? Det finns många utmaningar och hinder som behöver överbryggas så man måste ha inställningen att går, det gäller bara att ta reda på hur.

I Bergslagen fick man resurser från ett EU-projekt och det är ett bra sätt att få finansiering men man ska vara medveten om att det är en del byråkrati. Det blev i alla fall 400 mil leder varav 120 mil skyltade mountainbikeleder i Örebro län. Man fick också fram ett antal cykelvänliga boenden som dessutom certifierades med en egen certifiering. Det målmedvetna arbetet med att utveckla cykelturismen i regionen har även fört med sig andra effekter som nya cykelhandlare, fler cykeluthyrare och guider, flera nya cykelklubbar, ökat antal cyklande lokalbor, ökat antal gästnätter, nya företag på landsbygden och nya invånare som har lockats av detta. Dessutom har besöksnäringen fått fler ben att stå på och har bland annat kunnat ta fram cykelpaket som en ny produkt.

Några av de problem och utmaningar man har stött på är skötseln av lederna (vem skall ta hand om den?), svårigheten att hitta tillräckligt starka entreprenörer gör att servicen är utspridd, alla kommuner visar inte lika stort engagemang och att skyltar har plockats ned.

Recept på ett lyckat cykelområde

För att skapa ett starkt cykelområde behöver du fundera på flera saker. Du behöver ha en eller flera driftiga och utvecklingsvilliga entreprenörer som kan se cykelprodukter som sitt levebröd eller som ett ben till att stå på. Det behöver finnas välvilliga markägare och samordning med annat friluftsliv och nyttjande av marken. För att skapa området kan man använda befintliga stigar eller låta en professionell ledbyggare rita upp lederna. Man behöver tänka på målgruppen för lederna från start och anpassa antalet leder efter den tänkta målgruppen, eller målgruppen efter lederna. Sist men inte minst så får man inte glömma bort klimatförändringarna och hur snöfria och regniga vintrar kommer påverka slitaget på marken men också lusten och möjligheten att cykla året om.

Hur skapar man ett cykelområde för alla, även icke-cyklister?

Efter detta berättade Katarina om utmaningarna i det projekt hon jobbar med nu, Cykelområde Kottaberget, som är en etableringsmodell för hållbar naturturism och ett projekt med stöd från bland annat Tillväxtverket, Jordbruksverket och Nora kommun. Syftet här är att undersöka hur man genom ett samarbete med markägare, kommuner, entreprenörer, myndigheter och de boende men med hänsyn till ett aktivt skogsbruk, ett naturreservat och ett naturskyddsområde kan genomföra en naturturismsatsning som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Målet är att hitta en modell där markägaren kan tjäna pengar medan träden växer.

Till att börja med kunde man konstatera att det är många som ska samsas på området. Det var löpare, vandrare, lokalbor med hund, ryttare, motocrossåkare och djur och natur. För att alla skulle vara nöjda måste man ta med alla redan i planeringsstadiet, ta reda på vilka som nyttjar skogen och hur de kan få göra sin röst hörd, samla till öppna informationsträffar, visa en visuell bild av området och förbereda sig på motargument. För att bäst nå framgång ska man ta reda på vilka vinster det finns för de andra grupperna, man måste vara beredd på att ersätta för ”förlorad” mark och tänka på att det blir vinster som ökade skatteintäkter, fler jobb, längre öppettider och ökat utbud men att det kanske inte alltid går hem.

Erfarenheter och tips för att lyckas

En erfarenhet som Katarina delade med sig av var att det är bra att ha med regionen som kan ta samordningsansvaret och även har muskler för att söka pengar. Att ha kommunala huvudmän är att de har försäkringar. Vem ska då sköta lederna? Det är inte en alldeles enkel fråga att lösa då det kan vara vanskligt att förlita sig på ideella krafter. Cykelleder är också en kombination mellan publik arena och turistisk produkt samtidigt som det är turistisk infrastruktur. Det kräver också arbetskraft med rätt licens och någon form av jour (här rekommenderade Katarina att man har någon form av rapporteringsfunktion på hemsidan). En idé är att näringen sköter lederna eller att det sköts av markägaren mot ersättning.

Katarina gav oss också lite siffror – Bergslagen Cyclings hemsida har 30.000 besökare och 21 cykelvänliga anläggningar redovisade 20.000 gästnätter 2018 vilket innebär drygt fem miljoner i omsättning på boende.

Avslutningsvis gav hon fem tips för att lyckas:

• Identifiera målgrupper och konfliktytor
• Blanda in alla parter tidigt
• Det går att dela på leder så gör en plan för hur
• Regional samordning, kommunal huvudman och skötsel
• Ensam är inte stark

Katarina tipsar mer på www.BikeinBergslagen.se eller https://www.bikeinbergslagen.se/föreläsningar-och-blogg/blogg/

Systerprojekt i Västmanland

Ett systerprojekt pågår under det här året i Västmanland och det handlar om tematisk utveckling av cykel och vandring med finansiering av Tillväxtverket och Länsstyrelsen. Den som skall hålla i projektet Tobbe Öhman.

Målen med projektet är:

• En hållbar regional organisering och kommunikation för att nå målgruppen
• Hållbara tematiska områden med attraktiva leder och utbud som används året runt
• Fler lokala förebilder som stimulerar andra till fortsatt utveckling
• Fler tematiska områden med förmåga att driva utvecklingen lokalt i samverkan med andra områden och regionala organisationer

Regionen ska stå för tankemodellen och ramverket är tanken, sedan har man lokala arbetsgrupper.

Vad gör Västmanland Turism för ett framgångsrikt 2020?

Under eftermiddagen presenterade också Region Västmanland ett mikrostöd riktat speciellt till besöksnäringen och ämnat att användas till utökning/uppväxling av den verksamhet man har idag. Detta kommer i september och stödet är medfinansiering med 50% av kostnaden för det man söker för men max 30.000:-. Från publiken kom dock önskemål om att kunna få tillgång till det redan före denna säsong och det tog ansvarig handläggare till sig och det verkade inte omöjligt att man kunde vara flexibla där.

Angelika Wernersson, Henrik Wester och Pia Axelsson från Västmanland Turism berättade också om vad Västmanland Turism gör för ett framgångsrikt 2020. Bland annat erbjuder man rådgivning för produktutveckling och försäljning mot ”Den globala resenären”, rådgivning för bättre gästupplevelse och ökad hållbarhet samt rådgivning effektivare arbete med digitala kanaler. Man har också tagit fram en handbok, Smarta sätt, med beteendesmarta lösningar för ökad lönsamhet och stärkt hållbarhet. Vi fick se några exempel därifrån som onekligen inspirerade. De tipsade också om Västmanland Turisms kunskapsbank på hemsidan.

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Jakob Norrby