Konkret exempel på nyttan med Tillväxtverkets arbete

Ett bra exempel på hur Tillväxtverket jobbar med att stimulera och bistå i utvecklingen av svensk besöksnäring är projektet Hållbar produktutveckling – med fokus på natur- och kulturbaserad turism, som startades 2016 och pågår ett år till. Syftet med detta är att på ett konkret sätt hjälpa ett antal utvalda regioner att utveckla hållbara och efterfrågebaserade produkter för utländska besökare. Produkterna och upplevelserna utvecklas utifrån en helhetssyn på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det huvudsakliga arbetet görs av representanter från regionerna och berörda aktörer i samverkan men Tillväxtverket främjar, faciliterar och leder arbetet. Det man vill åstadkomma är en långsiktig samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer och leverantörer.

Sju utvalda regioner i projektet

De utvalda regionerna är Blekinge, Dalarna, Jönköping, Skåne, Uppsala, Västsverige/Västra Götalandsregionen och Östergötland. Vad man utvecklar här är tillgängliga helhetslösningar för natur- och kulturupplevelser som cykling, vandring och paddling, kulturmiljöer, lokal mat, boende och transporter. Arbetet är väldigt konkret och ambitionen är skapa förutsättningar för att det skall bli säljbara produkter.

Under SKL-konferensen tidigare i december presenterades några av de projekt som ingått.

I Västsverige fokuserade man på vandringsleder

I Västsverige har man tittat på möjligheterna som finns inom vandring och konstaterat att för att kunna skapa produkter inom det området måste själva vandringslederna fungera. Här har man kommit långt med att skapa hållbara, kvalitetssäkrade och attraktiva leder för både kommuninvånare och turister. Man har till och med lyckats så bra att det är på väg att bli en nationell modell. På vägen dit har man dock fått ta tag i en del utmaningar och en av dem var finansieringen. Här krävdes mycket samverkan och framför allt att man visade på nyttan med en hållbar led. Inte bara nytta för besökande turister utan även för dem som bor i området, medborgarna. Nyttan här kan vara både ur ett folkhälsoperspektiv, för integration, utveckling av en levande landsbygd, näringsliv och inte minst besöksnäringen i ett större sammanhang. Samtidigt måste man våga prata i kommersiella termer – det kostar en del, men leder till ökade intäkter och andra fördelar för alla inblandade. I mycket handlade det om att gå från ett traditionellt synsätt där en led bara handlar om friluftsliv, till ett nytt som omfattar så mycket mer.

Anders Nykvist från Turistrådet i Västsverige som arbetat med just det projektet tryckte på vikten av att få upp ett momentum i processen och komma till skott så att det i slutänden blir en färdig produkt. Här tog man hjälp av ett tiopunktsprogram. En annan lärdom som kom ur projektet var hur viktigt det är att både ha förankring hos beslutsfattarna och ett mandat som är implementerat ner i organisationen. Man måste också ha en bild av hur målgrupperna ser ut så att det man gör och skapar är anpassat. Nya målgrupper ställer helt andra och större krav på boende, mat, andra aktiviteter, transportmöjligheter och service. En del vill ha färdiga vandringspaket – och många är också villiga att betala mer för trygga, tydliga erbjudanden! Ytterligare en aspekt är att man tänker ur ett landskapsarkitektoniskt perspektiv när man anlägger leden, Helt enkelt hur den dras genom landskapet.

Småland såg möjligheterna i unika boenden

I Småland (Jönköpings län) fokuserar man på att skapa attraktiva produkter med utgångspunkt i unika boenden, berättade Johan Delfalk från Smålands Turism. Här har man valt att samverka med bland annat lokala hustillverkare som av naturliga skäl ser en möjlighet i detta. I projektet började man med en inspirationsdag och gjorde också studiebesök hos aktörer som lyckats med att skapa unika boenden på annat håll. Därefter skapade man bland annat en modell för ett upplevelseboende, ett ”Stjärnhus” med glastak för stjärnskådning från sängen, LED-belysning och kamin, två kilometer från en äventyrsby.

Lärdomarna här är bland annat att man måste välja rätt utformning och prissättning för att lyckas och att kommunen (och andra instanser) inte bara får säga nej, nej, nej när det kommer en entreprenör och vill göra något. Om de istället samverkar och visar på alternativ kan man hitta lösningar som alla inblandade kan leva med. Hellre ett ja först som ger en ingång för att diskutera detaljer och nå en möjlig lösning.

Appen som hjälper turismföretag med hållbarhet

Ett väldigt konkret och ”handgripligt” exempel är den app, The Way2Go, som Lotta Magnusson på Visit Dalarna är initiativtagare till. Den är lösningen på frågan ”Var skall en entreprenör (som ofta har ont om tid) hitta hjälp att göra saker och komma igång med sitt hållbarhetsarbete?”. Den blev ett verktyg för frågeställningar som jobbar med gamification för att ge information och skapa checklistor. Hela tiden med hållbarhet i fokus. Här kan ni läsa mer om appen

Dessa tre exempel visar på hur olika möjligheter det finns och framför allt tre helt olika angreppssätt för att ta sig an utmaningarna man har i sitt område.

Slutsatser

Några sammanfattande slutsatser man har kommit till utifrån de olika projekten är dessa:

• Tydliggöra roller och skapa standarder
• Definiera hinder för att kunna undanröja dem och främja lusten
• Se till att det finns politiska mandat
• Visa på sälj, d v s affärsmöjligheterna. Annars tappar företagen intresset.
• Lyssna på och möta företagen med ödmjukhet och nyfikenhet.
• Skapa rätt förutsättningar för företagen. Se näringen som ”någon att prata med” och en källa för att tänka om och tänka nytt.
• Viktigt att bygga relationer mellan företag och myndigheter, var ödmjuk och lär av varandra.

Om ni tycker detta låter intressant finns det mer att läsa på Tillväxtverkets hemsida – här
Det går också bra att kontakta Ulrika Nisser, [email protected], 072-565 2363

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Tillväxtverket