Riksförbundet Sveriges Museer släpper en rapport om svenska museers ekonomi. Museicheferna oroar sig för framtidens samlingar och för kompetenstapp. Samtidigt ser man stora möjligheter att verka positivt i sina lokalsamhällen och nationellt.

”Den bild som framträder av hur den långsiktiga urholkningen av museernas ekonomier kan komma att falla ut är inte smickrande för Sverige. Bristen på satsningar slår inte bara hårt mot vår samtid, den drabbar också framtidens museer och samlingar.” Säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges Museer.

Basverksamheten är underfinansierad

Rapporten Museerna och kapitalet bygger på svar från 101 museichefer, varav fler än hälften (57 %) säger att museerna har ett sämre ekonomiskt läge än året innan. En tredjedel anger att det ekonomiska läget är likvärdigt med fjolåret. Det innebär att verksamheterna måste skäras ned då kostnaderna ökar.

”Samtidigt som lågkonjunkturen drabbar oss alla tar museerna ansvar för sin allt viktigare roll i samhället och söker nya lösningar. Exempelvis solcellsparker som skapar hållbarhet och oberoende av samhällets elpriser. Men basverksamheten är underfinansierad och här behöver politiken ta ansvar.” Fortsätter Gunnar Ardelius.

Röster från Sveriges museichefer:

”Vi har nått en tipping point när det inte ens går att halta sig fram längre. Delar av verksamheten läggs i malpåse.”

”Kostnader har stigit fem gånger mer än vad anslagen ökar.”

”Om läget kvarstår 2024 utan ökad finansiering som matchar kostnadsökningarna kommer vi behöva skära ner i verksamheten.”

”Det vi tappade på 2 år kommer att ta 5-10 år att återhämta.”

”Anslagsuppräkningen motsvarar inte alls myndighetens ökade kostnader för lokalhyror och löner.”

”Utarmningens effekter är att museilagen inte kan följas. Varken skötsel, vård, underhåll eller förmedling av konsten kan genomföras på ett adekvat sätt.”

Här kan ni läsa hela rapporten Museerna och kapitalet.

• Text: Sveriges Museer
• Foto: Sveriges Museer