Hur jobbar ni med strategisk besöksnäring på Kairos Future?

Under sin föreläsning på SKRs ’Besöksnäring på Agendan’, berättade Michael Green om hur man kan utvärdera besöksnäringens roll i förhållande till samhällsutveckling för att uppnå social hållbarhet. På Kairos Future arbetar vi på ett liknande sätt, men till skillnad från Greens index – som utvecklats för utvecklingsländer – bygger vår metod på indikatorer som kommuner och städer utvecklar utifrån sina behov och förutsättningar i förhållande till social hållbarhet.

Hur skulle du definiera social hållbarhet i det här sammanhanget?

Man skulle kunna säga att en socialt hållbar plats kännetecknas av livskraft, tolerans, solidaritet, en gemensam uppfattning om identitet och en känsla av tillhörighet bland dem som bor där. En sådan plats bör inte kännetecknas av våldsamma uttryck för konflikt mellan olika grupper, kronisk eller systematisk segregation eller politisk instabilitet. Lyckas man med hög social hållbarhet så har man skapat en plats som är av intresse att bo på, och då även förbättrat sina odds att behålla och säkra framtida kompetensförsörjning.

Hur tar man fram relevanta indikatorer i en besöksnäringskontext?

I breda ordalag handlar det om att definiera vad man tycker att platsens livskvalité består av, och vad man vill att den ska bestå av. Det kan handla om indikatorer för allt från tillgänglighet till boende, avstånd till skolor och mataffärer, kompetensförsörjning, nöjesrelaterade frågor och trängsel. Här behöver man arbeta med både matnyttigt och kreativt och kul. Det görs bäst av dem som kan platsen väl tillsammans med personer som förstår platsens behov och förutsättningar utifrån lokal kompetens och omvärldsbevakning. Målet är att åstadkomma en platsutveckling som ökar värdet på dessa indikatorer, som i sin tur höjer platsens sociala hållbarhet och attraktivitet.

Det finns alltså ingen universell och exakt definition av indikatorer för vad som är socialt hållbart, men utan en platsspecifik definition blir det svårare att mäta och planera för hållbar platsutveckling.

Och vad gör man när man har tagit fram indikatorer för social hållbarhet?

Som nästa steg behöver man förstå relationen mellan platsens livskvalité och utvecklingen av besöksnäring – och framför allt – potential för utveckling av besöksnäringen. Här hjälper det att vidga konceptet av besöksnäring för att få en så stor verktygslåda som möjligt att arbeta med. En strategisk besöksnäring arbetar brett mot olika typer av ’besökare’. Det kan innebära allt från närturism, korttidsanställda och konferensdeltagare till studenter. Frågan är, vad vill platsen att dessa besökares vistelse ska bidra till, ekonomiskt, socialt och ekologiskt? Vilka ska bo där? Hur vill man att människor, (boende och besökare) ska interagera, integreras och inkluderas? Och av vilka anledningar?

Om man kommit en bit på vägen med sin strategi blir det sedan enklare att fundera kring frågor som var man vill bygga nya hotell, vilken typ av konferensnäring som kan gynna platsens behov, eller hur man ska förhålla sig till tillfälliga boende som studenter för att locka till inflyttning.

Finns det städer som jobbar såhär redan? Och hur har det gått?  

Absolut! Städer som Amsterdam, Barcelona och Wien har i olika utsträckning experimenterat med modeller för strategisk besöksnäring och hållbar platsutveckling. Det gemensamma i dessa processer är en vilja att planera för besöksnäringen som en vektor för önskad utveckling, snarare än ett fokus på hotellnätter eller antal besökare i sig. Det gemensamma för dessa processer är också en förståelse för att detta kräver samverkan under politiskt ledarskap för att identifiera synergierna man är ute efter.

Ofta är det ju samma saker som lockar besökare och boende, studenter, inflyttare och arbetskraft till en plats. En plats man inte gärna besöker är sällan en plats man vill flytta till. Och vill man inte bo på en plats kanske man inte heller vill besöka den.

Resultaten har varierat. Om vi tar Wien som exempel har man lyckats bidra till energi och kreativitet som i sin tur gynnar både boende och inflyttning av arbetskraft. Där arbetar stadsplaneringskontoret nära med stadens organisation för besöksnäring i frågor som trafikutveckling, planering och utformning av nya hotell, och lagstiftning för bolag som Airbnb, för att uppskatta hur beslut gynnar stadens definition av social hållbarhet.

Hur kan representanter för en plats som tycker att detta är intressanta och relevanta resonemang göra för att lära sig mer och få redskap att arbeta vidare med ”sin plats”?

Oavsett om de är politiker eller tjänstemän kan de antingen boka vår föreläsning ”Strategisk utveckling av platser – Att använda besöksnäringen för hållbar tillväxt” eller kontakta mig eller mina kollegor på Kairos Future för att diskutera specifika behov och önskemål.

Jag trodde att Kairos Future mest jobbade med framtidsspaning och att försöka förutse framtiden och hur man ska hantera den…

Det har du helt rätt i! Och det är just genom att göra sin omvärldsanalys och ta fram hållbara strategier som man är bäst lämpad att hantera framtiden.

Mer om och från Kairos Future på Turismnytt

• Text: Jakob Norrby och Anna Paula Jonsson
• Foto: Kairos Future