-
Besöksnäring på agendan – Rapport från SKR-konferensen
Förra veckan höll SKR, Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare SKL), sin årliga konferens med fokus på besöksnäringen – Besöksnäring på agendan.
I inledningen konstaterade Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande i SKR och Lena Carlsson, stf generaldirektör för Tillväxtverket att det finns ett stort intresse för besöksnäring att vi måste få fler att upptäcka allt som Sverige har att erbjuda. Carola Gunnarsson tryckte också på vikten av samverkan och att hållbar utveckling bara kan uppnås när näring och det offentliga jobbar tillsammans. Hon konstaterade också att många företag i branschen kämpar med låg lönsamhet. De offentliga aktörerna kanske inte kan göra så mycket åt det, men de kan sätta ramarna och skapa förutsättningar.
Hur går vi mot en mer balanserad turism?
Först på talarlistan stod Doug Lansky, flitig talare på all världens turismkonferenser och även på en och annan här som vi rapporterat från. Hans tema den här gången var mer hur man går mot en mer balanserad turism än att konstatera faktumet överturism. Hur går vi från fokus på tillväxt till att hitta smarta lösningar som ger ett hållbart mervärde till både destinationer och besökare? Som exempel på hur galet tillväxt kan vara, visade han på Stockholm som haft en årlig tillväxt i antal övernattande gäster på 4,19% mellan 2007 och 2018 och nu har 14,6 miljoner övernattningar. Om man fortsätter med samma ökning blir det 885 miljoner om hundra år. Mellan 1950 och 2016 ökade världens befolkning med nästan 200 procent men den internationella turismen ökade med 4.700%! Så kan det ju inte fortsätta, det inser alla. Problemet är att man ofta reagerar på problemet först när det är ett faktum. Doug förespråkade istället att man skall vara proaktiv.
Man måste titta på vad man kan göra bäst med befintliga resurser
Genom att visa på obalanser, som att stora delar av intäkterna från besöksnäringen försvinner utomlands via aktörer som Bookings.com, Hotels.com, AirBnB, hotellkedjor, Google och Facebook, får han oss att tänka att vi måste vara smartare och jobba på andra sätt. Samma gäller frågan om hållbarhet och miljö där fokus har varit på om man skall flyga eller inte när det är mer en fråga om att välja det mest bränsleeffektiva planet eller tänka till hur mycket och vad för kläder vi köper. Men det är komplicerat. En bra början enligt Lansky kan vara att titta på vilka resurser man har och vad man bäst kan göra utifrån det. För att illustrera detta frågade han om vi bjuder tolv personer på middag när vi har tolv tallrikar men bara har tre gafflar, sju knivar och tio glas? Det gäller ha resurser för att ta hand om dem man bjuder annars får man bjuda färre, helt enkelt. Han visade också på att de som är lönsammast är de som har förmågan att hålla igen, som flyg och hotell som fokuserar på att ha hög beläggning och turistmål som begränsar antalet besökare och istället erbjuder dem mer. Disney minskade exempelvis antalet besökare och därmed omsättningen och då ökade vinsten.
Management istället för marketing
Vi kan inte lyckas med turism utan ”management”, ibland vinner engelska språket för här handlar det både om att leda och hantera. Det gäller att lämna de gamla framgångsrecepten – fler besökare, synas på destinationstopplistor och storslagna slogans/snygga loggor. De nya framgångsfaktorerna är – skydda livskvaliteten hos dem som lever på orten, maximera den ekonomiska effekten lokalt, skydda de viktiga tillgångarna man har och lyfta besökarupplevelsen. Att lyfta besökarupplevelsen kan vara allt från att ta bort köer och väntande till att se till att det finns toaletter så att inte halva tiden på besöksmålet går åt till att leta efter en så basal servicefunktion. Ett sätt att maximera den ekonomiska effekten är att ”koppla bort spenderande från pengar” genom exempelvis förbetalda tjänster och inkluderade måltider. Ett annat är utökade öppettider. Undersökningar visar att turister shoppar mest på kvällstid och det blir ju klart mindre av den varan om affärerna stänger klockan sex.
Avslutningsvis hade Doug Lansky ett par medskick till den kommande besöksnäringsstrategin:
- Skilj ”management” och ”marketing” och se till att det är en ”brandvägg” emellan.
- Kapacitetsproblem kommer alla att få förr eller senare – så se till att vara förberedda.
De globala målen är en utmaning men också en fantastisk möjlighet
Nästa rubrik på den digra agendan var ”Vad är hållbarhet? Agenda 2030 – från globala mål till lokala strategier och genomförande”. Här började Kerstin Blom Bokliden från SKR med att påpeka att de globala målen är en utmaning men också en fantastisk möjlighet som måste bli en del av vårt DNA. Det kräver dock partnerskap och samverkan för ingen klarar det själv. Det finns också stöd för kommuner och regioner. Hon nämnde bland annat projektet Glokala Sverige där många kommuner och regioner ingår, ”Ledarskap för hållbar utveckling” (en idéskrift om Agenda 2030) och ett nyckeltalsurval som stöd för arbetet med agendan som RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser) har tagit fram.
Därefter berättade Annette Riesbeck, kommunstyrelsens ordförande i Rättvik, om hur de har jobbat med Agenda 2030 sedan 2016. De började med goda exempel som att naturbruksutbildningen lyckades bli självförsörjande på kött, mjölk och potatis. Hon nämnde också den innovationskraft som finns i näringslivet.
BRP+ istället för BNP när man vill få med hållbarhet
Johanna Giorgi, hållbarhetsstrateg på Tillväxtverket, berättade om hur man mäter hållbarhet. Här fungerar inte BNP som bara mäter allt om ekonomisk omsättning, men tar inte med konsekvenser och vad man får ut. Istället använder man BRP+ som också inbegriper livskvalitet och hållbarhet över tid. För att mäta livskvalitet använder man det vedertagna Better Life Index. Här väger man in faktorer som bostad, balans arbete-fritid, hälsa, trygghet och säkerhet, inkomst, arbete och löner, sociala relationer med mera. I hållbarhet över tid tar man med naturkapital, ekonomiskt kapital, humankapital och socialt kapital.
När man mäter livskvalitet får man bland annat fram att den är lägre i storstäder och högre i pendlingskommuner. Intressant nog var den hög i landsbygdskommuner med besöksnäring! Detta är en bra utgångspunkt och ett bra ramverk när man jobbar med frågan. Ni kan läsa mer på:Tillväxtverkets hemsida här – https://tillvaxtverket.se/brpplus
Reglabs om BNP+ här – http://www.reglab.se/projekt/brp/
Det offentliga måste få lagliga medel att samverka med företagen
Under rubriken ”Vi snackar” hölls sedan ett panelsamtal om ”Utsikter och dilemman för besöksnäring och hållbar utveckling”.
Först ut var Miguel Odhner, kommunstyrelsen ordförande i Kungälv, som menade att politiker och tjänstemän (på nationell nivå) inte förstår besöksnäringen. I Bohuslän där han verkar och som han beskrev som världens mest attraktiva skärgårdsdestination, jobbar man tillsammans, företag, kommuner, turistråd och turistorganisation(er). Dock finns det alldeles för stora begränsningar i vilken omfattning kommuner får samarbeta med näringen, rent juridiskt. Miguel menade att om det skall ”bli verkstad” på riktigt måste det offentliga få lagliga medel att samverka med företagen.
Han fick medhåll av Camilla Zedendahl, VD för Kungliga Djurgårdens Intressenter, i att det är viktigt att hitta samverkansformer.Joppe Pihlgren, verksamhetsledare på Stockholm Live menade att besöksnäringen behöver komma in i innovationssystemen. Idag finns det utvecklingspengar till vad han kallade ”skitgrejer” men företagen och evenemangen i besöksnäringen står i princip helt utanför. Han ser evenemang som innovationsmotorer då de påverkar beteenden och det måste det forskas på.
Branschen är fragmenterad
Carl Fredrik Wettermark från Norrsken Foundation berättade att deras fokus är att investera i främst tekniska innovationer som kan göra skillnad och är globalt skalbara. Då är det svårt med sektorsövergripande projekt som det ofta blir i besöksnäringen. Dock styrs kapitalflödena nu till hållbara investeringar så där kan kanske finnas en möjlighet om någon kommer på något smart. Här menade Camilla att man ska se omställningen som en möjlighet och besöksnäringen kan verkligen gå före. Joppe tyckte att man ska göra något där man kan göra nytta, inte ”uppfinna hjulet en gång till”.
Miguel var bekymrad över att besöksnäringen inte tas riktigt på allvar. Han nämnde att när traditionella fabriker ska byggas eller expandera då får ofta regler och ”allmänna intressen” stå tillbaka men när ett besöksnäringsföretag har liknande behov då låter det annorlunda. Som exempel nämnde han det måste finnas ett besöksnäringsperspektiv på strandrätten.
Erik Lundberg, forskare på Centrum för turism, Göteborgs universitet, såg det som ett problem att branschen är så fragmenterad och det behövs personer som kan gå emellan och få det att fungera. Man måste också se att det inte alltid är nödvändigt att vara överens.
2030 så är 90% av bilarna elbilar
Efter lunch var det dags för nästa paneldebatt. Den här gången med rubriken ”Hållbara transporter – behov och utvecklingsmöjligheter för framtidens transporter och mobilitet” och först ut här var Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige. Han menar att Sverige har fantastiska möjligheter och i Fossilfritt Sverige har man ambitionen att vi ska göra det så bra ”att Trump blir avundsjuk”. Redan nu har Sverige i princip fossilfri el och värme. Utvecklingen går mot att konkurrenskraften för både ett land och ett företag är hotad om man inte är fossilfri. Längst ifrån fossilfrihet ligger transportsektorn, men man räknar med att 2030 så är 90% av bilarna elbilar. Övergången från bil med förbränningsmotor till elbil blir som övergången från skrivmaskin till dator och då gäller det att inte resonera som Facit gjorde… Det är en ganska naturlig övergång, inte minst eftersom en elmotor har så enormt mycket högre verkningsgrad (95%) än en förbränningsmotor.
Privat bilägande är inte så smart
Svante lyfte också fram några andra intressanta aspekter som att 2030 kommer vi inte att kunna räkna med att använda biobränsle eftersom allt biobränsle kommer att behövas till lufttransporterna där det är svårare att övervinna hindren för övergång till eldrift än det är på marken. Synen på mobilitet rent generellt kommer att förändras allteftersom fler inser att privat bilägande inte är så smart. En genomsnittlig bil står stilla 98% av tiden vilket ju är extremt ineffektivt kapital- och resursutnyttjande, dessutom tar den upp en massa dyr yta i städerna. Lösningen här är olika delningstjänster. På landsbygden där det är långa avstånd och svårt att få till en effektiv kollektivtrafik, kan det vara rimligt att man fortfarande har konventionella bilar men då driver dem med biobränsle. Ofta är nya tjänster och ny teknik dyr i början, som elbilarna, men då är det ju bra att ett land som Norge går först och tar de höga kostnaderna… Svante Axelsson avslutade med att han såg fram emot att redan kunna 2026-27 kunna flyga elflyg mellan mellan Östersund och Umeå.
Redan idag är 85% av bussflottan i Sverige fossilfri
Näste man vid mikrofonen var Eilert Johansson från RISE, som pekade på att det nu är flera saker som sker samtidigt. Vi kommer bland annat att se andra affärsmodeller när man inte behöver bilföraren längre. Vi kommer att få se den ägda bilen ersättas av ”bil som en tjänst”. Omställningsperioden kan dock bli jobbig och det största hindret är individens beteende, men om alla individer gör kloka val, då kommer vi långt.
Anna Grönlund från Sveriges Bussföretag lyfte fram bussen som hållbar transportör till många besöksmål. Idag är hela 85% av bussflottan i Sverige fossilfri. Här finns redan idag biodrivmedel, men tyvärr vill EU försämra villkoren för biodrivmedel och här flikade Svante Axelsson in att EU är ”koko” och kontraproduktiva på miljöfronten. Dock finns det ett hopp i att den nya EU-agendan har starkt grönt fokus. I det här sammanhanget äger tyvärr inte Sverige besluten, det gör tillverkarna och EU, menade Anna.
Svante tog också upp att besöksnäringen måste lösa transportfrågan själv på ett hållbart sätt. Flygbranschen är ”skittaggad” till exempel. Han avslutade med att det som krävs för att hålla rätt takt mot målet är en lag som kräver reduktionsplikt så att biobränsletillverkarna vet spelreglerna och att det finns en marknad. När det gäller elektrifieringen är det laddinfrastrukturen som måste byggas ut.
Biosfärområden syftar till att fokusera på människans roll i planetens utveckling
Eftermiddagen fortsatte sedan med dialogpass i olika spår. Vi valde att lyssna på hur man utvecklar ett biosfärområde till en hållbar destination. Biosfärområden är modeller för genomförandet av Agenda 2030 och handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt – att både bruka och bevara. Biosfärområdet Blekinge arkipelag har skapat en infrastruktur av leder, Ark 56, utifrån vilken företag kan utveckla produkter. Johanna Mactaggart som är samordnare för Biosfärprogrammet berättade att biosfärområden syftar till att fokusera på människans roll i planetens utveckling och bidrar därför till de globala målen. I första hand är det mål nummer 17 – Partnerskap där man bidrar med arenan. I Sverige finns sju biosfärområden som utgör sju procent av landets yta och huserar fyra procent av befolkningen. Det finns fler områden där det pågår förstudier men det är ingen ambition att det skall finnas så många som möjligt, man har fokus på hög kvalitet. I Kinnekulle/Vänerskärgården har man jobbat med hur det kan locka besökare och hur kan man ta emot dem. Erfarenheter visar att när ett område blir biosfärområde så stimuleras besöksnäringen och företagen har fått ökad omsättning och fler besökare. Det underlättar marknadsföringen då man kan märka olika produkter med att de finns i eller kommer från ett biosfärområde vilket bidrar till en hållbarhetsprofil. Man jobbar också med att göra besökarna delaktiga i att bidra med naturvårdsinsatser till exempel.
I Blekinge Arkipelag har man satt ihop ett antal arkipelagrutter
Mattias Holmquist, biosfärsamordnare Blekinge Arkipelag, berättade om hur man jobbar med biosfärområdet som hållbar destination. Området omfattar merparten av Blekinges skärgårds- och kustlandskap och tre fjärdedelar av ytan är vatten. Här finns alltifrån världsarvet örlogsstaden och kastell och befästningar till småskaligt kustnära fiske och små träbåtsvarv. Med lövskogskust, ekhagar och grunda vikar, många öar och skär och åar får området en speciell karaktär och hög biologisk mångfald. De jobbar med infrastrukturen och tillgängligheten, bidrar till hållbara företag och produkter och marknadsföring. Som vi tidigare berättat om på Turismnytt har man satt ihop ett antal arkipelagrutter, ARK56, med olika noder där man kan börja och sluta en tur med kajak, cykel eller till fots och även byta ”färdmedel”. Företag i området har satt ihop olika färdiga paket för att underlätta detta. Man har också tagit fram en karta som har blivit ett viktigt hjälpmedel för att tillgängliggöra biosfärområdet och dess unika natur- och kulturmiljöer. Tanken är att den skall ”valla” besökaren till de olika företagen. Dessa är samlade i ett företagsnätverk med 58 medlemmar. Visionen är att bli en attraktiv och hållbar destination för naturturism.
Ett av företagen i nätverket är Dragsö Camping & Stugby och David Berg som driver företaget berättade att de fokuserar mycket på fiske och de har sett hur fisketurismen har ökat, framför allt utanför högsäsong, tack vare draghjälp från samarbetet. Bland annat har det möjliggjort skapandet av plattformen Blekinge Outdoor där man marknadsför olika paketerade upplevelser. Dock saknar men ett incomingbolag i området.
I Järvsö stimulerar man besöksnäringen vilket skapar inflyttning
I det andra dialogpasset valde vi att lyssna på presentationerna kring temat ”Vart ska vi och hur vet vi när vi kommer dit?” om hur man ska prioritera och följa upp så att besöksnäringen bidrar till samhällets utveckling i en hållbar riktning.
Markus Evensson, Kommunstyrelsens ordförande i Ljusdals kommun, började med att berätta om Destinations Järvsös systematiska arbete att utveckla en hållbarare destination och det breda engagemang som drivit den utvecklingen. Destinations Järvsö är ett privat destinationsbolag och dialogen mellan dem och kommunen fungerar bra utan att kommunen är representerad i styrelsen. Uppenbarligen är det en framgångsrik modell då cykelturismen växer kraftigt. Det har i sin tur ökat cykelintresset hos invånarna och inte minst barn och ungdomar. Det har bland annat medfört att skolan fått sätta upp fler cykelställ på skolan. Med målet att kommunen skall vara en levande bygd stimulerar man besöksnäringen vilket i förlängningen skapar inflyttning. Därför är det viktigt att visa att turismen är till för invånaren.
Destinationsbolagen måste se sig mer som förvaltare än marknadsförare
Jeppe Klockareson, grundare av och ägare till Fair Travel samt landsrepresentant för certifieringen GSTC, gav en internationell utblick på hållbar destinationsutveckling. Han konstaterade också att turismen måste förändras inifrån. Destinationsbolagen måste se över sin roll, sitt ansvar och sin uppgift och se sig mer som förvaltare än marknadsförare, menar han. Invånarna är det primära intresset och de måste komma först och turismen utvecklas på lokalbefolkningens villkor. Målet måste vara en bättre plats att bo på.
Han nämnde några bra exempel globalt och det var Costa Rica som jobbat länge med hållbarhet och biologisk mångfald, Bhutan som tar en avgift per dag för att hålla tillbaka turismen och att de som kommer skall bidra konkret samt Dominica och Guyana. Även Järvsö nämndes som ett bra exempel där man använder besöksnäringen för att locka invånare. Han förespråkade också att man som destination skulle jobba efter GSTCs (Global Sustainable Tourism Council) kriterier för hållbar turism. Man bör dessutom fundera på vilken typ av besökare man vill ha, fokusera på rätt målgrupp, hållbara besökare vilket inte alltid är de som betalar bäst.Swedish Welcome ger möjlighet till uppföljning av hållbarhetsarbetet i besöksnäringen
Angelika Wernersson, Region Västmanland, berättade om hur verktyget Swedish Welcome ger riktning, utveckling och möjlighet till uppföljning av hållbarhetsarbetet i besöksnäringen i regionen. Det är en konstruktiv metod då den inte bara värderar och bedömer status utan även ger råd tips och förbättringsförslag både för företag och destinationer. Den kopplar även till målen i Agenda 2030.
Sofi Sjöberg som jobbar med statistik och analys på Tillväxtverket berättade om man arbetar för att hitta metoder för att mäta miljömässig hållbarhet genom att koppla turismstatistik med miljöräkenskaperna för Sverige. Detta kommer Turismnytt att titta lite närmare på framöver.
Paneldiskussion om strategier för besöksnäringen och turismpolitik
Dagen avslutades med en paneldiskussion under rubriken ”Strategier och mål- vilka politiska mål och vilken riktning behövs i Sverige och i Norden?”. Här ville man få upp frågor knutna till den nya färdplan för turism som Sverige ska ta fram och samtala om strategier för hållbarhet och diskutera en framtida turismpolitik på lokal, regional, nationell och nordisk nivå. Vad krävs för en ansvarsfull turismpolitk? Vilken riktning behövs i Sverige och i Norden och vilka dilemman behöver hanteras?
De som var med på scenen var:
Carola Gunnarsson, Vice ordförande Sveriges Kommuner och Regioner.
Gunilla Nordlöf, generaldirektör, Tillväxtverket.
Susanne Andersson Pripp, Ordförande, Svensk turism.
Emil Högberg, statssekreterare NäringsdepartementetBredbandsfrågan en förutsättning för digitalisering
Carola Gunnarsson började med att lyfta fram bredbandsfrågan som viktig eftersom utan lösning på den faller digitaliseringen och hon förespråkade att kommunala stadsnät skulle få gå utanför kommungränserna. Susanne Andersson Pripp pekade på problem som brist på bostäder på turistorter vilket gör det svårt att rekrytera personal och anknöt också till bredbandsproblematiken som exempelvis gör att det inte går att ta betalt. Hon tryckte dock på att det är positivt och fantastiskt att man kan samlas kring dessa frågor. Hon lyfte också fram att kommunerna måste ha förståelse för att företagen inte alltid kan träffa dem på deras arbetstider för då är man upptagen med verksamheten. Här krävs förståelse, flexibilitet och digitalisering.
Statssekreteraren om den nationella strategin för besöksnäringen
Sedan kom den efterlängtade redogörelsen för hur det går med den nationella strategin för besöksnäringen. Emil Högberg berättade att besöksnäringen står i fokus och är en starkt växande näring som dessutom har ytterligare stor potential då den är en stor jobbskapare. Att den är så många branscher i en gör det inte alldeles enkelt. Han gillade också att den präglas av samverkan mellan offentligt och privat på ett annat sätt än många andra. Den bidrar också genom att den erbjuder det första jobbet för många ungdomar och utrikesfödda. Den är heller inte platsbunden.
Varför behövs då den nationella strategin? frågade han retoriskt. Jo, en så diversifierad bransch behöver en sammanhållande kraft. Man vill att framtida satsningar skall dra åt samma håll i alla delar av näringen. Man vill betona vikten av hållbar utveckling och lokal attraktionskraft. Hållbarhet är viktigt eftersom besöksnäringen genererar en belastning där. Kan man få fler svenskar att turista mer i Sverige så innebär det en ytterligare potential (en hint om att man har med en satsning på det också, kanske). Han hoppades också att strategin skall bli tillräckligt relevant. Sverige har goda utsikter att bli ett attraktivt hållbart resmål. Han pekade också på att nordiska turismplanen som presenterades tidigare i år är en bra grund för samarbete med övriga nordiska länder som gör oss starkare tillsammans och kan marknadsföra oss som en nordisk destination, i synnerhet på vissa marknader.
När kommer då strategin?
Moderatorn Mia Odabas frågade när den kommer och fick som väntat det något oprecisa svaret – I början av nästa år… I huvudsak är den en strategi från regeringen som inte kräver några riksdagsbeslut, men om det krävs kommer man att söka stöd i riksdagen. Den kommer också vara skriven så att den kräver fortsatta insatser vilket alltså bäddar för viss långsiktighet.
Carola Gunnarsson tyckte att det är bra att den nationella strategin tas fram men hur skall den hänga ihop med de regionala och kommunala strategier som redan finns? undrade hon. När det sedan kommer till handlingsplaner så hoppades/utgick hon ifrån att det skulle innebära statliga pengar som finansierar dem.
Strategin ska vara inspirerande och räcka i tio år
Gunilla Nordlöf var inte lika orolig och tyckte att strategin var bra för att man måste samverka. Det är också viktigt att man stöttar de små företagen och dem finns det många av i branschen. Susanne Andersson Pripp poängterade att branschen är extremt positiv till att strategin tas fram och menade att den ger möjlighet att arbetet som gjorts ”därute” nu kan växlas upp. Nu gäller det att göra det hållbart, inte minst ekonomiskt. Det kräver duktigare företagare som är bättre på ekonomi för branschen har den lägsta vinstmarginalen. Det kanske inte var så mycket svar men Emil sa att strategin kommer att vara inspirerande och det är viktigt med kommunalt fokus.
Carola Gunnarsson påpekade att den måste visa på förenklingar för lokalt rår man inte på nationella lagar och regler. Här menade Gunilla att Förenklingsresan som är ett pågående arbete kommer att råda bot på en del av det och att bemötandet är viktigt även när man går över till digitala processer.
På en fråga från publiken om strategin kommer att hålla fyra mandatperioder så att man får en långsiktighet och kontinuitet svarade Emil –Ja, åtminstone tio år.
Därmed var seminariedagen till ända och utdelningen av Stora Turismpriset tog vid, men det har vi redan berättat om här.
- Text: Jakob Norrby
- Foto: Jakob Norrby
-
Modernisering av hotellets teknik – framtiden för gästfrihet
Med system som Atomize och Mews skapar man förutsättningar för både lönsamhet och bra gästupplevelser
-
Sammanfattning av nyheter om svensk besöksnäring vecka 45 2024
Mest i kategorierna Destination, Evenemang, Hållbarhet och Konstateranden, beslut och rapporter
-
Scandic Hotels Group betalar tillbaka skatteskuld i förtid
Scandic Hotels Group har under oktober 2024 förtidsbetalat sin utestående skatteskuld om 631 MSEK till Skatteverket.
-
Vinteranläggningarnas nyheter 2024 – Stöten i Sälen & Ramundberget
Sveriges anläggningar i fjällen förbereder sig inför en ny vintersäsong. Här ser ni vad Stöten i Sälen och Ramundberget kommer erbjuda.
-
Satsning på naturturism i Jönköping ger resultat
Jönköping arbetar för att skapa förutsättningar för naturturism. Lokala företagare knyter kontakter och paketerar gemensamma upplevelser.
-
Lägesbild för besöksnäringen i Göteborg – oktober 2024
Varje månad delar Göteborg & Co en lägesbild om besöksnäringen baserad på preliminär data. Oktober blev en stabil höstmånad.
-
Världsunik vandringsled i Stockholms skärgård invigd
Nu invigs Stockholm Archipelago Trail, en ny vandringsled genom Stockholms skärgård. Den skapar möjligheter för lokal utveckling och turism.
-
Eldsjälar prisades under Värmlands Besöksnäringsdagar
Under Värmlands Besöksnäringsdagar i Sunne den 7-8 november hyllades flera pristagare inom den värmländska besöksnäringen.
-
Evenemangstratten – ett verktyg för att bedöma värdet av evenemang
Destinationsbolagen Läckö-Kinnekulle och Next Skövde står bakom ett innovativt bedömningsverktyg, Evenemangstratten.
-
Nytt samarbete ska stärka Helsingborg som filmstad
Helsingborg och Film i Skåne ingår i ett samarbete som ska stärka staden som inspelningsplats och bidra till lokal talangutveckling.
-
Veckans profil
-
Nyheter från Tillväxtverket
-
Aktuellt från Visit Sweden
-
Händelser i branschen
-
Mest lästa artiklar
-
Sammanfattning av nyheter om svensk besöksnäring vecka 44 -24
Sammanfattningen av nyheter från svensk besöksnäring. Den här veckan mest i kategorierna Destination, Evenemang o...
-
Sveriges Bussföretag – turismen syns nästan aldrig i infrastrukturplaneringen
Turismen och besöksnäringen har de senaste 25 åren varit en av Sveriges snabbast växande näringar. De bygger defi...
-
Världsunik vandringsled i Stockholms skärgård invigd
Nu invigs Stockholm Archipelago Trail – en ny vandringsled genom Stockholms skärgård. Den ska fö...
-
Evenemangstratten – ett verktyg för att bedöma värdet av evenemang
Destinationsbolagen Läckö-Kinnekulle och Next Skövde står bakom ett innovativt ...
-
-
Gästbloggare
-