I början av september var det så dags för Placebranders Day igen, i år på nya spektakulära Science Park Towers i Jönköping.  Destination Jönköping, som var medarrangör, visade ett fint värdskap med ett överflöd av äpplen från närliggande äppelodling och polkagrisbagare på plats. Konferensen samlar över 200 platsutvecklare och platsmarknadsförare vartannat år och syftar till att ge deltagarna de bästa verktygen, tipsen och den senaste kunskapen inom fältet.

Hur ser världen ut om 25 år?

Först ut på scenen var Nicklas Hermansson, chefredaktör på NomoFomo, som tog oss igenom tänkbara framtidsscenarier. Han började med att måla upp ett framtidsscenario – hur ser det ut 2049.

Redan nu kan man kolla upp när man ska dö (utifrån gener, uppväxt etc.) och han visade upp en digital dödsklocka som visar hur många procent av sitt liv man har levt. Onekligen intressant och tankeväckande.

2049 ser vi nya makthavare, Gen Alpha, de som är födda på tiotalet. De kommer att vara dubbelt så rika som andra generationer, de har lärt sig det digitala från början, de har det i generna. Ett exempel på den tekniska utvecklingen är att vi inte kommer att ha ”dataglasögon”, som det förutspåddes för ett antal år sedan, utan linser.

Vi kommer att vara Digital Humans och 2/3 av oss kommer att bo i städer. Städer som är Superstar Hubs, Megastäder där nyckelorden kommer att vara Flexibility – Well-being – Creativity

Vi lever länge 2049 och vi lever bättre så klimatet, hälsa och sport är framtidsbranscherna att jobba i. Världen är tusen gånger rikare och vi har alla en medborgarlön, Universal Basic Income. Det kommer krävas eftersom ingen har jobb (AI har tagit över allt). Det kan också vara så att det finns fler humanoider än människor.

Vi fick också några nya förkortningar att vänja oss vid: B2R2C – Business to Robot to Consumer, M2R2C  – Media to Robot to Consumer och B2B – Brain to brain. All teknik till trots, eller kanske just på grund av den, kommer empati att bli viktigare.

På Gen alfas önskelista vad de vill bli är Glädjespridare nummer 2! Så slutorden från Nicklas blev att satsa på att vara snäll och på att ha koll på vad folk går igång på.

Att föreställa sig framtiden – Framsyn för strategisk planering, beredskap, innovation och engagemang

Fredrika Yngwe från Planethon gav oss en annan vinkel på framtiden och lyfte fram att det är en mänsklig brist att vi tenderar att prioritera idag högre än imorgon, och en intressant ”take” på det är att en studie visat att människor som fått se och interagera med en realistisk bild på sig själva som äldre vill pensionsspara mer.

Hon lyfte fram planetaspekten, och signaler från forskning som underbygger framtidsberättelsen Den Vilda Staden i podcastserien Tjugiosjuttiotvå (finns på Spotify och är ett samarbete mellan Planethon och Spotify). Exempelvis kan vi jobba ”återförvildande” – återintroducera djurarter och därmed deras funktion i ekosystem. Att ge naturområden,till exempel parker eller sjöar, juridiskt personskap är en annan signal om en möjlig framtid, och Fredrika nämnde även begreppet Urban resiliens.

I sitt arbete med framtidsscenarier talar Planethon om Futures literacy – Förmågan att se de olika plurala framtiderna vi står inför – en förmåga som Unesco menar är nödvändig för omställning. Man tittar också på verktyg för att blomstra inom planetens gränser. Utan att gå in på hur de jobbar i detalj så får de fram signaler om framtida platser och ett exempel på en indikator då är att 7 av 10 kommuner inte har en klimatanpassningsplan vilket leder till den första av tre möjliga utvecklingar; nämligen att man måste titta på ”Klimatanpassning och (o)jämlikhet”. Den andra signalen Fredrika tar upp om framtida platser är det möjliga skiftet ”Från konsument till medborgare” som pekar på att vi måste bli mer av en del av systemet. Därför behöver man titta på hur vi kan skapa platser som tilltalar oss som individer snarare än som konsumenter. Den tredje är ”Intergenerationell rättvisa”.

Panelsamtal

I ett efterföljande panelsamtal hur man använder framtidsspaningar i praktiken berättade Linda Gustafsson från Region Örebro Län att de har jobbat med platsen utifrån temat ”Vår plats. Din berättelse”, vilket är ett sätt att tillgängliggöra budskapet för invånarna och måla upp den gemensamma bilden. På så sätt blir de en del av framtiden och bilden av den.

Niclas Söör, Grundare DoSpace  omvärldsspanar kontinuerligt istället för att titta på scenarion långt fram. Han kollar på andra branscher istället för göra en omvälvande framtidsövning.

Fredrika Yngwes bidrag var att hon tyckte att dagstidningar kan vara bra spaning.

Genom stad, skog och slätt – skapa platser för människor

Josef Conning är urbanist och platsstrateg med erfarenhet av att utveckla attraktiva fastigheter, kvarter och stadsdelar. Han började med att berätta hur han alltid drogs till stora städer där det rörde sig folk alla dygnets timmar, alltid på väg till olika ställen – fylld av energi och liv.

Han berättade om hur han har lärt sig av de stora urbanisterna – De lärde honom dynamiken i stora städer och att de i grunden bygger på det lantliga och småskaliga. På hyperlokala ekosystem. Den täta kopplingen mellan den lilla gatan och de korta kvarteren som skapar urban dynamik. Man måste tänka på människors siktlinjer och ha djup förståelse för människors liv och hur det påverkar stadens dynamik. Han lyfte ett citat av Jan Gehl som visar hur man måste tänka för att det ska bli bra – ”First life, then places, then buildings -the other way around never works”

Vi måste se bortom ”antingen eller” till förmån för ”både och” – tänka ”stad OCH landsbygd” – låta stad flyta ut i landsbygd och landsbygd sippra in i stad. Biologiska monokulturer har ofta svårt att överleva – Större diversitet ökar förutsättningarna att överleva. Urbana och lantliga platser har mycket gemensamt, gemensamma utmaningar

Han nämnde också 15-minutersstaden som något att sträva efter – Tät och blandad stad med arbete boende och service inom 15 minuters gångavstånd

Josef visade upp några mekanismer/strategier –

1. Skapa starka platsberättelser – på många olika nivåer – övergripande narrativ om platserna men kan också vara mångfacetterade. Ett exempel är Kista – Otrygghet och kriminalitet (utifrånbilden). Kärlek och mångkultur, globalt community med forskare och studenter (hur det är i verkligheten). Det finns också protagonistiska krafter, som spåren (t-banan) som skär igenom separerar de olika delarna. Narrativet måste manifesteras i det fysiska rummet.
2. Facilitera flera upplevelser – Lättare att utveckla en attraktion till en plats som tilltalar flera sinnen. 1,5 minuters-platsen
3. Säkerställ dynamik och deltagande – När innehåll förändras skapas intresse, som pop-ups – temporära platser. Kan även vara permanent temporär.

Han gav oss avslutningsvis sex punkter att ta med oss:

1. Skapa en stark story
2. Erbjud ett brett spektrum av innehåll
3. Ge utrymme för det temporära
4. Låt platsen vara ofärdig
5. Inspireras av andra typer av platser
6. Samarbeta med och lär av andra

Värderingsstyrd platsutveckling

Linn Lichtermann, community manager Ebbepark berättade hur 340 personer involverades i processen med att ta fram en vision för det nya området i Linköping där man låtit värdeorden vägleda i dagliga beslut och ge riktning åt det fortsatta arbetet med att utveckla en modig, smart och omtänksam del av staden.  Det gör att Ebbepark vilar på många människors drömmar om den framtida staden.

I arbetet utkristalliserades några gemensamma nämnare som lade grunden till platsens värdeord. Det handlade om att våga vara modig och tänka nytt. Att agera med omtanke om människan och planeten. Att tänka smart och dela på resurser, och nyttja de resurser som redan finns.

Visionen var att skapa en plats med lyskraft. Lyskraft så stor att det syntes inte bara i Linköping utan mycket längre ut än så. Värdeorden som utkristalliserade sig var Dare, Care och Share.

Dare – Så har vi aldrig gjort förut. Det provar vi!  Vara en testbädd för olika lösningar, idéer etc.

Care – Hållbarhet ur alla aspekter, inte minst socialt. Hur får man människor att knyta an till varandra och platsen. Sånt som får folk att bryta sina vanliga mönster/rörelsemönster Tänka på människan.

Share – Exempelvis resursdelning bland annat i form av en resurshylla med saker för alla att dela på.

Med Värderingsstyrd platsutveckling menar man att levandegöra värdeorden – så länge man är trogen värdeorden så har man rätt riktning.

En del av arbetet var ett Vinnovafinansierat projekt tillsammans med bland annat Uppsala universitet och Linnéuniversitetet – ABC för meningsfulla möten, där man frågade sig – Vad får människor att mötas? Hur kan möten mellan människor bidra till känsla av gemenskap?

Platsvarumärket Vännäs – med barnen i förarsätet

Emelie Höglander näringslivsutvecklare på Vännäs kommun hade tyvärr inte möjlighet att vara på plats. Här berättade istället Sofia Mård Ek från Placebrander, som varit med i processen platsvarumärket, om arbetet. Hon fick oss att tänka i ett lite annorlunda perspektiv – Hur skulle en plats se ut om morgondagens invånare fick bestämma? I Vännäs är barnens perspektiv alltid närvarande, så när det var dags att dra igång en platsvarumärkesprocess var det självklart att låta dem vara med och forma sin framtida plats.

Det gjorde man genom att förskolebarnen fick vara ute och titta på viktiga platser. Sofia poängterade att barnperspektivet är viktigt, men det är skillnad på barns perspektiv och barnperspektiv. Det måste dock gå fort och vara konkret när man jobbar med barn. Hon påpekade klokt nog att de förändringar man gör måste ske snabbt. Att det tar flera år håller inte eftersom det är en evighet för barn i den åldern.

Vinsten är att barns kreativitet och unika synsätt kan leda till mer inkluderande, lekfulla och hållbara stadsrum. Inte minst har Emelie och de andra i projektet visat att Vännäs vågar.

Platsutveckling i praktiken

Anna Österlund, Placebranders VD lyfte frågan – Vad skapar den attraktiva platsen? Och levererade några tänkbara svar: Det som görs på platsen. Vad som sägs om platsen.

Grundförutsättningarna för att lyckas med att stärka en plats attraktion är i stora drag lika för de flesta platser, men det är först när platsens DNA syns i detaljerna som verklig förändring kan ske.

Kan då alla platser bli attraktiva? Ja, för någon, men kanske inte för alla. Varpå hon gav några exempel:

• Wikegårds som anpassar sig, är kreativa och tänker på inkludering och hållbarhet
• Kiruna – Kultur är viktigt, något som även Norrköping tagit fasta på
• Uppsala – Möten – Hur blir man en möteshjälte? Glimten i ögat
• Mariannelund – En liten plats, präglad av ”inte kan väl vi” – samlade folket och ställde frågan ”Hur kan vi?”
• Sala – Som firar 400-års-jubileum i år. Hela året – Utgick från folket, vad vill vi fira? De uttryckte att de ville ta firandet i tårtbitar så att man fick fira i sin takt. Och så blev det (titta bara på programmet för firandet som är både digert och utspritt i mindre delar och med nedslag över hela året – https://www.turismnytt.se/sala-fyller-400-ar-nu-ar-programmet-for-hela-2024-klart/. Red anm.)
• Norrköping – Omformar innerstaden och tar med sig historien in i framtiden. Kultur är viktigt
• Östersund – Hej granne (hej främling). Utgå från människor på platsen och deras behov. Lär man känna fler grannar blir det en tryggare plats.

Anna listade också några framgångsfaktorer:

1. Förändringsbenägenhet – vilja utvecklas
2. Samverkar och samhandlar – främja samverkan, men också att många bidrar till platsens utveckling
3. Tänka målgrupp
4. Resultatinriktade – så att resurserna räcker till
5. Visar empati och medmänsklighet
6. Vågar/orkar testa

En utsträckt hand och engagemang kan göra storverk och lyfta en hel bygd

Dagens program avslutades med att Jonas Hagström med lysande retorik berättade inspirerande, engagerande och rörande om vad en utsträckt hand och engagemang i en person och dennes situation kan leda till. Hur snöbollen kan komma i rullning och lyfta en hel bygd.

Jonas berättade om sin uppväxt i en fjällby med 12 invånare, Gräftåvallen Oviksfjällens fot (världens minsta håla!), och en pappa som var entreprenör och alltid hade något nytt på gång och lärde honom att allt går om man vill.

Vi fick höra om kören The Rockin Pots som han var med och startade på flyktingförläggningen Grytan utanför Östersund och som blev ett ypperligt exempel på det. Att inte vara rädd och att våga misslyckas är en inställning som har präglat Jonas hela livet. Det ledde honom in i företagsvärlden och socialt entreprenörskap.

Oerhört gripande och inspirerande, som sagt, och medskicken var:

• Det finns alltid en lösning på alla problem som kan komma upp!
• Bara genom att sträcka ut en hand till en människa i nöd kan man förändra en människas liv!

Det gav definitivt alla, platsutvecklare eller ej, energi och inspiration till att våga tänka stort och nytt!

Kvällen bjöd på middag med utdelning av Placebrander of the Year, det kan ni läsa om här

Dagen efter var, de som var kvar, med i platslabb i tre olika spår (dock ej undertecknad som fortsatte till en plats som jobbat mycket med just platsutveckling, Helsingborg)

Placebrandergänget berättade också att de kommer att arrangera en Masterclass i platsutveckling i Västerås i januari. Det kan ni läsa om här

• Text: Jakob Norrby och Placebrander
• Foto: Jakob Norrby