OBS! Artikeln baserad på pressmeddelande från Tillväxtverket är nu kompletterad med en lite mer ingående rapport från presentationen av de nya turismräkenskaperna, längst ned.

Turismens effekter på Sveriges ekonomi ökade 2023. Det visar Tillväxtverket turismräkenskaper där beräkningarna gjorts med en ny metod med koppling till Big Data. För första gången mäts turismens effekter på regional och kommunal nivå för åren 2019 – 2023.

Tidigare har det saknats statistik om turismen på regional och kommunal nivå. Trots att den utgör en grundläggande funktion för andra näringar.

”Med hjälp av Big data från kortföretagen kan vi nu följa upp och analysera turismens effekter. Det ger bättre beslutsunderlag för investeringar och policyutveckling, vilket gynnar både turismnäringen och övriga verksamheter inom regioner och kommuner.” Säger Tillväxtverkets generaldirektör Elisabeth Backteman.

Nivåer och utvecklingstal i statistiken nedan avser fasta priser med 2022 som referensår.

Turismkonsumtionen ökade i Sverige 2023

Den totala turismkonsumtionen (hur mycket turister spenderar) i Sverige uppgick till 386 miljarder kronor år 2023. Det är en ökning med 2 procent jämfört med turismkonsumtionen 2022. Jämför man turismkonsumtionen 2023 med nivån 2019 (innan pandemin) så är ökningen 3 procent.

Svenskars turismkonsumtion i Sverige var den största delen, 270 miljarder kronor. Det är 3 miljarder mer än vad svenska turister spenderade i Sverige 2022, men 11 miljarder mindre än 2019.

Utländska besökares turismkonsumtion uppgick till 116 miljarder kronor 2023. Det är en ökning med 5 procent jämfört med 2022. Samt 22 miljarder kronor mer än utländska turister spenderade i Sverige 2019.

Turismens andel av Sveriges BNP var 2,6 procent 2023

Turismens bidrag till den svenska samhällsekonomin (mätt som andel i relation till BNP) var 2,6 procent 2023. Det är något lägre än andelen 2019 då turismens bidrag uppgick till 2,9 procent av Sveriges BNP. Turismens andel sjönk till 2,0 procent när pandemin kom 2020 och har sedan dess stigit något varje år.

Svensk turism utomlands större än utländsk turism i Sverige

Sverige har under en lång tid haft en negativ nettoexport av turism. Vilket innebär att svenskar konsumerar mer turism i utlandet än vad utländska turister konsumerar i Sverige. År 2023 uppgick nettoexporten av turism till minus 28 miljarder kronor. Vilket är en ökning jämfört med 2022 då nettoexporten uppgick till minus 32 miljarder kronor.

Nya regionala och kommunala data

Konsumtionsdata finns tillgänglig för hela perioden 2019–2023. Medan uppgifter om produktion och sysselsättning omfattar åren 2019–2022.

På länsnivå var turismens andel av ekonomin år 2022 störst i Jämtland, mätt som andel av bruttoregionprodukten (BRP). Där uppgick den till 4,0 procent av BRP, följt av Dalarna med 3,1 procent och Gotland med 2,9 procent.

På kommunal nivå var turismens andel av ekonomin störst i Borgholm, där den uppgick till 11,3 procent av BRP. Följt av Åre med 11,2 procent och Arjeplog med 10,4 procent.

Ta del av mer statistik på nationell, kommunal och regional nivå via Tillväxtverkets statistikportal.

Rapport från Tillväxtverkets presentation av de nya turismräkenskaperna

När Tillväxtverket den 11 mars presenterade de nya turismräkenskaperna blev det uppenbart vilken revolution dessa är för besöksnäringen, i synnerhet på regional och kommunal nivå. Det bekräftades om inte annat av den stora närvaron på plats av destinationschefer från både stora och mindre destinationer i hela landet. Enligt uppgift var det också flera hundra som var med digitalt.

Presentationerna hade stort fokus på att definiera de nya begrepp som används och att förklara de nya beräkningarna och hur datan kan användas. Intressant är att man kan gå så långt bakåt som till 2019 vilket gör att man kan göra jämförelser med ”före pandemin” (dock inte riktigt lika exakt före 2021).

Inte nog med att statistiken nu finns nedbruten regionalt och kommunalt är den mer komplett, mer exakt, anpassad efter internationella ramverk och presenterad i ett gränssnitt som gör det lätt att själv anpassa och göra skärningar efter egna behov. Den har också sin grund i nationalräkenskaperna vilket gör siffrorna jämförbara med andra branscher. Det är alltså slut på ”äpplen och päron”, nu är det äpplen för hela slanten. Som om inte det vore nog kan man också få fram fem turismkategorier – Inkommande från utland, Inkommande från övriga Sverige, Nationell turism och inomregional turism, Utgående turism till övriga Sverige, Utgående turism till utland.

Mycket mer relevant statistik men långt ifrån färdigt

Genom att Tillväxtverkets duktiga statistikexperter har vägt in både konsumtionsstatistik och produktionsdata och räknat på förädlingsvärden och turismandelar, har man kunnat få fram väldigt relevant statistik med efter omständigheterna små felkällor. Allt är dock inte färdigt, komplett och finslipat så helt hundraprocentigt är det inte utan det första året eller två blir därför en period när de med hjälp av feedback från alla användare ska justera, finslipa, korrigera och förbättra både verktyget och datan. Ett frågetecken som kom upp på plats var att huvuddelen av statistiken baseras på kortdata från Visa och Mastercard och skulle utgöra 99% av alla köp och om det verkligen kan stämma att övriga kort och exempelvis Swish (som i nuläget inte finns med) bara skulle utgöra en procent. Också det faktum att vissa utländska besökargrupper (exempelvis tyskar) i mycket större omfattning använder kontanter ställer till det lite där.

En annan fråga är hur bokningar via utlandsbaserade plattformar som Bookings.com, Hotels.com, Airbnb och OTAer ska vägas in eller om de alls inte kommer med. Däremot finns fritidsboende med men inte gästhamnar. En svaghet som kom upp är att man än så länge inte kan få fram skatteeffekter eftersom fördröjningen på den datan är ett år. En utmaning är också att på ett rättvisande sätt redovisa sysselsättningen men man har kommit fram till att årsarbetskrafter/årsverken blir mest rättvisande (dock är inte enmansföretagare/enskild firma med…).

Analysen ligger på er

Fredrik Junkka, statistikansvarig på Tillväxtverket var noga med att påpeka att de inte har i sitt uppdrag och inte kommer att analysera statistiken (med något undantag) utan det är upp till regioner, kommuner och andra intresserade och berörda att göra.

Anders Gunnarsson från Sveriges Kommuner och regioner lyfte fram att det tidigare har varit en utmaning  hur man skulle få in turismen i infrastrukturinvesteringsdiskussionen för det har inte funnits något statistikunderlag – Nu finns det!

Som ni märker är det många nya variabler, begrepp och metoder men också möjligheter. Det absolut bästa sättet att få lite bättre koll på hur det fungerar, vilken nytta man kan ha av det och hur enkelt det är, är att helt enkelt prova och laborera sig fram. Det är inte farligt och kan inte hända så mycket. Ni hittar Tillväxtverkets statistikportal här.

Många definitioner att hålla reda på var det och hårklyverier om vad som är turism beroende på var man bor och ifall man bor lika mycket i fritidshuset som i lägenheten i storstaden etc. Vi fick höra att man ska vara lite försiktig med statistiken för transporter och att inköp med privat kort och företagskort definieras olika (konsumtion respektive insatsvaror) så det gäller att hålla tungan rätt i mun när man analyserar det man får fram. Det innebär också att det kommer att se olika ut på olika destinationer hur man kommer att kunna använda detta för alla har inte lika mycket kunskap och resurser att göra analyser och i vissa fall kan man nog behöva ta hjälp av kompetens utifrån.

Nu är Sverige bäst i världen

Tillväxtverket konstaterade att detta inte är perfekt men ofantligt mycket bättre än det vi hade tidigare. Helt klart är att detta blir ett viktigt instrument för alla kommuner och regioner i planering och beslut och ett kunskapsunderlag för investeringsbeslut för företag och politiker. Genom att Tillväxtverket är officiell statistikmyndighet för turismstatistik säkerställs långsiktighet. Värt att nämna är att Sverige nu ligger i framkant i världen på det här området. NU i alla fall! Inget annat land har statistik på nationell nivå från Big Data! Dessutom finns det på regional och kommunal nivå, det är unikt.

Länk till presentationen digitalt på Youtube

Här kan ni läsa mer om Tillväxtverket på Turismnytt.

• Text: Tillväxtverket
• Foto: Tillväxtverket