I veckan som gick höll Fossilfritt flyg 2045 en konferens i Karlstad och jag var där för Turismnytts räkning men också för att jag är intresserad av flyg och hur vi kan göra detta utmärkta transportmedel (tåg är också bra, absolut) så hållbart det bara går och så snabbt som möjligt dessutom. Mer om själva konferensen lite längre ned.

Hur ser det ut 2045?

Jag har fått nöjet att vara med i den scenarioworkshop som delvis lägger grunden för Fossilfritt flyg 2045s fortsatta arbete. Arbetet i denna grupp och resultatet blev sedan en viktig del i själva konferensen. Det var mycket intressant att få jobba med ett av fyra scenarion för hur det ser ut om 25 år! Vår uppgift var att beskriva Sverige och världen (i första hand ur ett transport- och drivmedelsperspektiv) 2045 och på vilka sätt vi kan uppnå visionen om ett fossilfritt flyg då, med förutsättningarna i vårt scenario som var ganska positivt. Det vi kom fram till var väl att det är viktigt att definiera vad man vill uppnå och just hundraprocentig fossilfrihet kanske inte varken är realistiskt eller har bäst klimateffekt. Andra kloka hållbarhetsåtgärder kanske egentligen både är smartare, mer realistiska och har bättre effekt. Helt klart är också att råvarutillgången är en kritisk faktor.

Sverige ligger långt framme men vi måste bli bättre på att skryta

Andra dagen när det var dags för själva konferensen möttes vi av Björn A Ling ”känd från tv” som konstaterade att han såg sig som en representant för ”vanligt fölk” i det här sammanhanget. Det gjorde att dagen fick en folklig ton trots expertdominansen, dessutom med en del musikaliska inslag.
Vad är då Fossilfritt flyg 2045? Det är en del av Fossilfritt Sverige, som har kallats en institutionell innovation, och ska ”se till att det blir verkstad” av det här med fossilfrihet inom flyget. En mycket intressant observation kom Malin Strand från Fossilfritt Sverige med. Hon hade nämligen just kommit från World Energy Forum i Abu Dhabi, energibranschens kongress som hålls var tredje år. Trots att oljeindustrin dominerar stort där var det stort fokus på – omställning. Runt om i världen ser man också att partnerskap blir allt viktigare, liksom nya samarbeten och nya sätt att jobba. Ett intressant exempel på ett sådant är Scania, Siemens och H&M som nu ska försöka göra något tillsammans, eller åtminstone utbyta erfarenheter. Ute i världen är alla ute efter goda exempel för att få fart på omställningen och göra rätt. Här har Sverige en stor möjlighet eftersom vi ligger långt framme, men vi måste bli bättre på att skryta.

NEA – Nätverk för utveckling av elflyg

Under konferensen presenterades också The Nordic Network for Electric Aviation (NEA), ett nordiskt nätverk för utveckling av elflyg finansierat av Nordic Innovation, som vi skrev om tidigare i veckan – https://www.turismnytt.se/nordiskt-samarbete-for-elflyg/. Det fina med elflyg är att man utöver klimatvinsten också beräknas få halverade underhålls- och bränslekostnader vilket öppnar för helt nya transportmöjligheter. Mer om det senare.

Konkurrens om råvarorna, landsbygden vinnare och ljuv musik

Konferensens första panel diskuterade de trender som klustermedlemmarna och vi workshopdeltagare tidigare tagit fram och hur Sverige ser ut 2045. I den bild Malin Strand målade upp är det lätt att ta sig mellan fler städer i Norden än idag, inte bara mellan de stora, med elflyg. Globalt är det bioflyg, konventionell flygteknik med biobränsle, som gäller. Henrik Brodin från Södra (skogsbolag) såg framför sig att man 2045 skrattar åt den oro som fanns på landsbygden 2019 för hur klimatomställningen skulle påverka dem… Han såg också Sverige som en stor exportör av biobränsle. Maria Hollander, VD på Paper Province, trodde att det 2045 är stor konkurrens om skogsråvaran då byggindustrin i stor utsträckning redan nu börjar gå över till trä och mycket av det som idag görs av plast kommer att tillverkas av skogsråvara. Lars Andersen Resare från SAS tror på att transportarbetet dörr till dörr är mycket effektivare och att vi ser helt andra farkoster än idag, självklart med nollutsläpp. Han ser också landsbygden och regionerna som stora vinnare. Eva Julin Dombrowe, regionråd Region Värmland (L), ser hållbarhet som en självklarhet 2045 och det var nog de flesta överens om. Hon såg i sin kristallkula att vätgas- och solcellshantering har kommit långt och att vi har blivit bättre på att utnyttja elnätet. 2045, alltså. När det gäller resvanor trodde hon på snabbtågen och hon såg också att urbaniseringen har avtagit. Per-Arne Karlsson målade upp en tillvaro 2045 där råvarorna hamnar på rätt plats. Biobränslet går till flyget (andra transportslag är till exempel mer lättelektrifierade) och parallellt med minskningen av CO2-utsläpp jobbar man med CO2-infångande. Han såg också fler och annorlunda flygplatser för nya flygande mobilitetslösningar. Laddar med sladd gör man inte längre utan det är utbytbara batterier som man ”pantar”. Sist ut att ge sin bild av framtiden var Anna Elofsson, forskare på Chalmers och sekreterare i biojetutredningen, och den gick i musikens tecken. Hon använde uttrycket kognitiv dissonans för att beskriva hur jobbigt det är för oss nu med allt ”som inte rimmar”… Det spelar liksom falskt. 2045 tror hon dock att det är ”ljuv musik” för då har vi fått ordning på saker och rensat bort överflödet. Då mår vi bättre.

Bioflygbränsle kommer alltid att vara dyrare än fossilt bränsle

När alla hade fått ge sin bild konstaterade man i den fortsatta diskussionen att Sverige kan vara ett föregångsland i detta men vilka är utmaningarna och möjligheterna? Man konstaterade att det måste finnas en betalningsvilja för bioflygbränsle kommer alltid att vara dyrare än fossilt bränsle. Det beror på att biobränsle görs av råvaror som måste processas (och kanske, som i skogsfallet, också sågas ned och mer eller mindre manuellt transporteras ut ur skogen) innan det görs till bioflygbränsle. Det fossila plockas bara upp ur jorden och är nästan gratis. När det gäller råvarorna måste man hitta de smarta lösningarna. När det gäller elflygplan får man inse att de måste byggas från scratch. Man kan inte sätta elmotorer på befintliga plan av många olika skäl. Detta är en av anledningarna till att det kan bli svårt att nå fossilfrihet snabbt. Den befintliga flygplansflottan har nämligen en väldigt lång livstid och det är varken intressant för ägarna eller särskilt hållbart att skrota dem i förtid.

Sverige är det enda landet där man erbjuder bioflygbränsle till kunden

Vad är då statens nya roll i detta kan man fråga sig. Om de gör rätt kan de vara en ”påskyndare” och det får vi hoppas. Kundkraften är viktig men politiska styrmedel krävs för att investerare ska våga satsa på två miljarder i en produktionsanläggning för bioflygbränsle. Det har vi sett redan när det gäller biobränsle till vägtrafiken där oljebolagen har vågat satsa på nya anläggningar för produktion av biodiesel tack vare reduktionsplikten. Långsiktighet är viktig i klimatpolitik och det gäller även för investerare. Mycket måste också ske ”bakom kulisserna” för om den enskilda skall göra alla valen blir det för jobbigt och det ser vi nu med dissonansen som var uppe tidigare. Vi kan i alla fall glädja oss åt att Sverige är det enda landet där man erbjuder bioflygbränsle till kunden (mer om det senare). Avslutningsvis summerades denna panel med att Hela Sverige skall leva och det finns många möjligheter för landsbygden!
Många intressanta förutsägelser och spaningar, med ganska positiva förtecken får man ändå säga!

Hur skapar vi förutsättningar för ett fossilfritt inrikesflyg 2030

Nästa panel hade att ta ställning till hur vi skapar förutsättningar för ett fossilfritt inrikesflyg 2030 och fick frågan Vad är det viktigaste ni gör för att nå målet? Först ut var Per Kristensson, professor vid Centrum För Tjänsteforskning på Karlstad Universitet. Han drog parallellen till en fjällanläggning som gjort en undersökning där man konstaterade att det inte var den nya gondolliften eller pris som var de främsta besöksanledningarna, det var de värden anläggningen stod för. Att nå fram till kunden handlar alltså om att paketera värden. DET menade Per att flyget också måste göra för att med kunden och för att få dem att ändra vanor. Lena Wennberg från Swedavia menade att man måste våga sätta mål som man inte vet hur man ska nå (som de har gjort med sina mål). Hon påpekade också att det är viktigt med rätt definitioner och benämning av saker. Som att köp av bioflygbränsle är klimatreduktion och inte klimatkompensation. Det avgör nämligen om offentliga sektorn får göra det eller inte. Anders Forslund, grundare av Heart Aerospace som ska bygga det första svenska elflygplanet för 19 passagerare, hade svaret och lösningen. De ligger redan före den tidtabell som angav 2025 som året för att leverera det första planet. Han menar att de små regionala planen kommer att leda utvecklingen.

Regeringen är på gång med långsiktiga spelregler

Från Richard Nordin, riksdagsledamot (c), fick vi veta att riksdagen är på gång att gå ut med de spelregler som efterfrågats. Han menade att man måste satsa på många tekniker och se vad som kommer ut och så tyckte han att regeringsplanet borde föregå med gott exempel och gå på förnybara bränslen. Han lyfte också fram att vi måste ha i åtanke att Kina och andra ”växande” länder inte kommer att kompromissa med sin nyvunna välfärd. Sverige kan med ny teknik i framkant och innovationer lösa problem och komma med lösningar. Han avslutade med att han kommer att jobba för en stabil inriktning för stabilitet är viktigare än långsiktiga spelregler. Han uppmanade alla aktörer att komma med förslag och till och med leverera lösningar till politiken för det gör det lättare för dem att ta bra beslut. Fredrik Granberg, från Luleå Tekniska Universitet, som gör en förstudie om riskminimering i projekt för framtagning av biodrivmedel menade att akademin kan vara en katalysator som möjliggör utveckling och samarbeten. Anders Forslund tog till orda igen och tryckte på att man måste våga satsa även om man inte är säker på att gå hela vägen. Vi svenskar är alldeles för rädda för att misslyckas.

Vi måste gå från flygskam till CO2-vett

Moderatorn Johanna Mossberg från RISE konstaterade att vi måste gå från flygskam till CO2-vett! (undrar om hon hörde när undertecknad sa det i scenarioworkshopen? 😉 ) Men hur gör man det? Ett svar kom från Per Kristensson som sa att här finns en marknad. De mekanismer som påverkar människor  är inte de man tror när man ställer om. Det är inte pris. Det är sociala medier som leder till förändrade mönster i verkligheten.

Swedavias köp av bioflygbränsle står för 5% av världsproduktionen

Eftermiddagen bjöd på tre spår. Alla var intressanta men jag satsade på det med rubriken – Hållbart flyg. Här berättade Lena Wennberg från Swedavia hur de jobbar med hållbarhet och hur de genom att sätta höga och utmanande mål redan nästa år räknar med att vara helt fossilfria i sin egen verksamhet och även skapa förutsättningar för fossilfritt flyg. Redan nu erbjuder man biobränsle och det bioflygbränsle man köper genom Fly Green Fund är nästan 5% av världsproduktionen.

BRA delar gärna med sig av sina erfarenheter till andra flygbolag

Markus Rosendahl från BRA berättade om deras hållbarhetsarbete som bland annat innefattar att man har beställt fyra ATR72-600 som är det mest klimateffektiva flygplanstypen för regionaltrafik som finns. Man har också genomfört en ”perfect flight” som blev ett världsrekord i att flyga med låga utsläpp (förbrukningen blev 0,026 liter /mil), detta genom att optimera alla förutsättningar, både de man själva kunde påverka och det som andra styr över och dessa hade man fått att också göra sitt yttersta (här kan ni läsa om det – https://www.turismnytt.se/bra-bevisar-att-klimatoptimerat-flyg-minskar-utslappen/). Man delar gärna med sig till andra flygbolag av de erfarenheter man har, avslutade Markus.

Östersund del i extrem testarena för flyg, som Arjeplog är för bilar

Ann Sörensson från Östersunds kommun berättade om projektet Green Flyway som man startat tillsammans med Trondheim och Röros i Norge. Tillsammans skall de marknadsföra sig som en testarena för flyg i tuff miljö på samma sätt som Arjeplog är för bilar. Detta kan man göra för att man har unika förutsättningar, såsom stort fritt luftrum, tufft väder och bra förutsättningar på marken genom att Östersunds flygplats är en före detta militär dito. I Trondheim kör redan Rolls Royce (el-)motortester under extrema förhållanden. Hon såg också möjligheter till nya regionala trafikmönster när elflyget kommer och nämnde att deras energibolag, Jämtkraft, håller på att testa utvinning av flygbränsle ur CO2.

Fly Green Fund och Grön Flygplats

Susanne Sävenfalk från Fly Green Fund presenterade vad de gör och hur enkelt det är att använda. Som privatperson kan man bara swisha så är det klart! Med företag, föreningar och resebyråer har man avtal. Det är en typ av crowd funding. Målet är att Fly Green Fund inte ska behövas.

Om Grön flygplats berättade Mari Torstensson som är projektledare för det EU-stödda projektet på Sveriges Regionala Flygplatser. Man har också fått stöd från Tillväxtverket som gillar det för att det är ”verkstad”.

Konferensens key note speaker Jennifer Holmgren berättade bland annat om hur man blir Carbon Smart. Det amerikanska företag hon är VD för, omvandlar etanol till biobränsle med hjälp av bakterier och etanolen kan man producera från så olika källor som hushållssopor och plastavfall.

Ge dem som klimatreducerat en gräddfil

Henrik Littorin från Swedavia som fick äran att summera dagen konstaterade att det fanns en bra samsyn hos oss alla som var där. Han upprepade det som sagts tidigare att landsbygden kan bli den stora vinnaren genom den utveckling vi ser. Han fångade också upp det som sagt om vad som får en person (eller företag) att ändra vanor, beteenden och åsikter. Här kom han med idén att ge dem som klimatreducerat, eller på annat sätt premierat hållbara lösningar, en gräddfil i form av en ”green track” på flygplatsen som visar att de har gjort ett bra val. Ett uppslag här var att vi oftare borde prata med beteendevetarna för att hitta smarta lösningar. Vi är en liten bransch (det finns färre flygplan i världen än det finns bilar i Falkenberg!) och klarar inte vi det här klarar ingen det. Men det kommer att kosta, det krävs både betalningsvilja hos kunden och investeringsvilja från dem som sitter på pengarna.

Ja, vem kunde tro att en konferens om fossilfritt flyg som en av sina främsta slutsatser skulle komma fram till att landsbygden är framtidens vinnare! Det finns hopp!

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Jakob Norrby