Stora satsningar på framtidens teknik

Flyget har fått ta lite av huvudrollen i det senaste årets klimatdiskussion och lite oförtjänt mycket fokus har legat på det nuvarande bränslets negativa påverkan. Väldigt lite pratas det om de enorma satsningar som görs på framtidens teknik och de lösningar som finns där. Samtidigt som det jobbas intensivt på att öka produktionen av bioflygbränsle för inblandning i bränslet för de flygplan som finns idag, pågår det ett stort antal projekt för att utveckla eldrivna flygplan (över tvåhundra runt om i världen enligt uppgift). Exempelvis jobbar Airbus både på hybridteknik, där tanken är att befintliga modeller förstärks/kompletteras med elmotorer, och helt eldrivna plan i samma storlek som deras nuvarande medeldistansplan. Det senare beräknas dock ligga ganska långt fram i tiden beroende på vikt-energiförhållandet i den batteriteknik vi känner till idag. Intressant är dock utvecklingen av mindre passagerarplan för upp till 19 passagerare. Turismnytt har tidigare skrivit en del om detta – https://www.turismnytt.se/elflyg-kan-rita-om-sverigekartan/ och https://www.turismnytt.se/ar-elflyg-framtidens-transportlosning-mojligheter-och-utmaningar/ – men nu finns det anledning att göra en liten uppdatering.

Stort intresse i riksdagen för hållbart flyg

Tidigare i november bjöd Helena Gellerman (L) in till ett frukostseminarium i riksdagen om just hur det går med utvecklingen av elflyg. I riksdagen visade det sig finnas ett stort intresse för denna utveckling och det finns till och med ett nätverk för hållbart flyg där. Man vill att hållbarhet, tillgänglighet, tillväxt och välstånd skall bli ett ”team” och då är hållbart flyg en viktig nyckel. Det konstaterades att elflyg faktiskt redan finns i drift, främst inom privatflyg och utbildningsflyg, men utmaningen ligger i att kunna ”skala upp det” till mindre trafikflygplan.

Nordiskt nätverk för elflygutveckling

Som Turismnytt också berättat tidigare skapades det i september ett nordiskt nätverk, Nordic Network on Electric Aviation, bestående av viktiga aktörer som SAS, BRA, Swedavia, RISE, Finnair, Icelandair och Heart Aviation bland andra. Nätverket som är ett projekt finansierat av Nordic Innovation med 4 miljoner kronor och lyder under Nordiska rådet har fyra mål berättade Lena Wennberg från Swedavia som presenterade projektet:

• Standardisering av elflyginfrastrukturen i Norden
• Utveckling av en affärsmodell för regional point-to-point-tillgänglighet mellan de nordiska länderna
• Utveckling av flygteknologi för nordiska väderförhållanden
• Skapande av en plattform för europeiskt och globalt samarbete

Utgångspunkten och de övergripande målen är:

• Att koldioxidutsläppen från regionalflyget ska minskas och elflyg kan vara en av de snabbaste, mest prisvärda och hållbara lösningarna
• Att samla kunskap och personer från många olika sektorer för samarbete kring infrastruktur, industri och nya affärsmodeller och tillsammans hitta lösningar för de nordiska länderna
• Att skapa en plattform för att utveckla en standard för elinfrastruktur, men även att koordinera all forskning, utveckling och industrialisering av elflyg i Norden. NEA skall också öka medvetenheten om de olika medverkande ländernas industrier och forskningsprogram på universiteten

Tydliga mål, mycket igång redan och stora möjligheter

Hur ser då målbilden och förväntningarna ut?  Jo, i Norge har man satt som mål att alla kortdistansflyg skall vara hundra procent eldrivna 2040. I Sverige är målet att allt inrikesflyg ska vara fossilfritt 2030. Redan nu finns elflyg i drift både i Norge (Avinor) och i Finland (Finavia) i form av det mindre slovakiska planet Pipistrel Alpha Electro. Det norska företaget Elfly AS har köpt upp 60 elflygplan för utbildning på flygskolor i Sverige och Norge. Det finns även en begynnande elflygindustri i de nordiska länderna. Denna utveckling innebär en stor möjlighet för den nordiska industrin och infrastrukturen, men våra länder är små var för sig så vi måste samarbeta. När man ser den regionala utveckling som blivit effekten av Öresundsbron kan man tänka sig att liknande effekter kan uppnås med de bättre regionala flygförbindelser som elflyget kan skapa.

Utvecklingen av ett svenskt elflygplan redan igång

Här i Sverige finns ett elflygkonsortium, Elise, som samlar aktörer inom både forskningsvärlden och industrin för att få igång en industrialisering av elflyget, men också forskning och utveckling. En av aktörerna i konsortiet är Heart Aviation grundat av Anders Forslund som berättade om det plan som de nu utvecklar. De har på kort tid lyckats få den finansiering som krävs för att dra igång utveckling av Heart ES-19 som skall bli ett 19-sätesplan med ungefär 40 mils räckvidd. Man räknar med att ha en prototyp klar 2022 och ha planet certifierat och klart för kommersiell drift 2025. Redan idag har BRA, SAS, norska Wideröe och ett kanadensiskt flygbolag gjort förhandsbeställningar på över hundra plan. Man har fått stor uppmärksamhet bland experter olika flygplanstillverkare har redan fått ihop ett mycket kvalificerat team till utvecklingsanläggningen på Säve Airport utanför Göteborg.

Certifieringen mest kritiskt och tidsödande

Eftersom det mest kritiska är den elektriska drivlinan har man börjat utvecklingen där och har i detta nu igång en motor för långtidstester och inom kort kopplar man även på propellern. Den mest kritiska och tidsödande delen av processen att få flygplanet i kommersiell drift är certifieringen och den utförs av EASA, den europeiska luftfartsmyndigheten, varför Heart redan har etablerat kontakter där i god tid. Anledningen till att man har valt just storleken 19 säten är att det är det maximala antalet innan man kommer upp på en annan nivå ifråga om certifieringsbörda.

Vilka är de stora fördelarna med elflygplan?

Vad är då de största fördelarna med ett elfygplan som Heart ES-19? Förutom fördelarna för klimatet är energikostnaderna 75% lägre och underhållskostnaderna 50% lägre än för motsvarande konventionellt plan. Bullernivån är också hälften av dagens och de kräver bara 750 meters landningsbana, alltså mycket kortare än idag. Detta sammantaget gör det lönsamt på betydligt mindre trafikerade rutter än de som trafikeras idag. Detta öppnar för både nystart av tidigare nedlagda flyglinjer och inte minst för helt nya förbindelser, ”på tvären”, där man idag är helt hänvisad till omvägar med bil eller byte(n) mellan flyg eller flyg och annat transportslag. Detta skapar nya och ökade möjligheter för besöksnäringen i Sverige på många olika sätt. Plötsligt blir flyget det mest hållbara transportmedlet av alla. Dessutom är det skalbart och en möjlig exportprodukt.

Det krävs fortsatt stöd för att det ska lyfta

Anders menade att den politiska drivkraft som finns i Norden har betytt mycket, men det krävs fortsatt stöd för att det ”skall lyfta”. Som tydliga nationella mål, investering i forskning och utveckling och framför allt en incitamentsstruktur som stöttar flygbolagens hållbarhetsarbete. Den globala konkurrensen är stor med många projekt, men det finns ett stort intresse för flyg i landet (det har sålts 400.000 drönare och vi har åtta gånger fler per invånare än i USA, till exempel) och en industrikultur och -kompetens som skapar förutsättningarna, så med rätt stöd från det offentliga finns alla förutsättningar att Sverige ska kunna ligga i framkant inom även det här området.

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Heart Aviation/Jakob Norrby