Att sätta en negativ stämpel på turism ger inte en mer hållbar värld. Enligt min mening kan turism bidra till en god och hållbar samhällsutveckling, skriver Malin Zillinger, turismforskare vid Lunds universitet och Mittuniversitetet.

Vi är många som har hållit ett vakande öga på turismens ned- och uppgång under pandemin. När besöksnäringen störtdök våren 2020 började en svängig tid, både när det gäller antal besökare och branschens omställning.

Nu är frågan vad som händer framöver, inte minst om pandemin har medfört några bestående förändringar för hur människor i Sverige reser och vilken plats turistandet har i deras liv.

Att turista har för en del fått en dålig klang beroende på den negativa miljöpåverkan det kan ha. Men människors rörlighet, nyfikenheten på nya platser eller att möta både det kända och det okända, bottnar i en allmänmänsklig önskan efter tillhörighet. Som turismforskare ser jag ingen tendens till att denna längtan har kullkastats av pandemin. Varför skulle människors nyfikenhet och önskan efter samvaro med nära och kära som befinner sig en bit bort avta? Det finns inget fog för det antagandet. Människor har i århundraden haft växande kontakt med andra som levt långt bort ifrån dem. Det har varken naturkatastrofer, pandemier eller terrorangrepp kunnat förhindra.

Däremot syns nu förskjutningar till att människor reser mer regionalt än internationellt. Samtidigt pågår statusförändringar när det gäller vilka platser som står högt (nära, natur, kultur) och vilka färdmedel som inger respekt. Till exempel vinner tåg mark, medan att flyga för en del förknippas med skam.

Men att sätta en negativ stämpel på turism ger inte en mer hållbar värld.

Enligt min mening bidrar turism i ett större perspektiv till en god och hållbar samhällsutveckling.

Turism knyter samman människor

Turism hör ihop med sådant som identitet, hälsa, gemenskap, ekonomi och livskvalitet. Pandemin har också med all tydlighet visat att besöksnäringen är en av Sveriges basnäringar.

Turism främjar integration och mångfald

Turism skapar arbete i alla delar av Sverige och såväl unga som nya på arbetsmarknaden får jobb i branschen. Därtill förs människor samman över generationsgränser.

Turism bidrar också till att människor lär sig om ömtåliga miljöer, platsers kulturarv och om betydelsen av mångfald.

Kritiker säger att turism skadar miljön genom att för många människor vistas på samma plats, eller därför att transporter leder till utsläpp av växthusgaser. Det stämmer.

Idag är det för många som erbjuder och efterfrågar en ohållbar turism. Det gör att politiker, myndigheter, universitet och besöksnäringen behöver samarbeta på ett ansvarsfullt sätt så att det kan skapas en hållbar struktur för människor som vill resa.

Men även den enskilde turisten har ett ansvar när det gäller att välja en resa som påverkar miljön så lite som möjligt.

Turism främjar nära relationer

Människor reser i jobbet, besöker släktingar där de en gång bott eller besöker ett museum på annan ort.

Nära relationer är inte nödvändigtvis geografiskt nära. Tvärtom har globaliseringen och digitaliseringen gjort att det går att ha kontakt med allt fler som bor långt bort.

Att resa för att träffas med släkt och vänner är en typ av turism som människor sällan vill eller kan undvika. Det är också en typ av turism som enligt forskningen kommer att öka ytterligare framöver. Men de utsläpp resorna medför innebär miljöproblem. Det är ett exempel på ett så kallat wicked problem, en situation som kräver olika – och ibland motsatta – lösningar beroende på perspektiv. När det gäller turism handlar det alltså om att resande medför miljöproblem, men upphör människor att resa försämras möjligheterna till en social och ekonomisk hållbar utveckling i Sverige.

Turism länkar samman stad och land

Turism är ett utmärkt verktyg för Sverige och andra länder att länka samman olika platser. På så sätt bidrar turismen till ett rättvist samhälle. Genom att den ena platsen har det den andra inte har, till exempel stadsliv respektive natur, blir det attraktivt att bege sig dit. En annan effekt är att där ekonomiskt värde förr skapades genom produktion av varor, sker den nu genom tjänster. Ta skogen som exempel.

Träd ger ett ekonomiskt värde om de säljs och förädlas till pappersmassa, möbler eller någon annan produkt. För turisterna skapar träden värde genom att de upplevs på en skogspromenad eller en guidad tur som ger kunskap om naturen på plats.

Turismen stärker även de platser där den sker. Det gäller också sysselsättningen: i kommuner med stark turism växer sysselsättningsgraden inom turism snabbare än genomsnittet, enligt Tillväxtverket.

Det går inte att ”sluta med turism”, eftersom stora delar av samhällsutvecklingen skulle behöva pausas då. Men det går att i större utsträckning inkludera turism i Sveriges hållbarhetsmål.

Malin Zillinger är turismforskare vid instutionen för service management och tjänstevetenskap på Lunds universitet samt vid institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism vid Mittuniversitetet. Hon är kulturgeograf och intresserar sig för frågor rörande mobilitet, digitalisering och samhällsutveckling.

Artikeln publicerades först i Sydsvenskan den 3 oktober 2021

• Text: Malin Zillinger
• Foto: Malin Kihlström

• Tweet
• Share