Efter sex år i samma jackor byter frontpersonalen på Nationalmuseum om. I ett samarbete med designduon Beskow von Post, får skjortor från vårdsektorn nytt liv genom ett cirkulärt koncept. Ihop med resttyger i ull från inredning i museet publika miljöer har en ny kollektion formgetts och sytts upp till nya arbetskläder.

Någons avfall blir till någon annans nya råvara

När Nationalmuseum skulle förnya frontpersonalens slitna arbetskläder, uppstod en möjlighet att göra en insats och ta ställning för miljön.

Uppdraget gick till designern Susanne Beskow och biologen Caroline von Post som tidigare samarbetat länge med tvätterier för att omvandla uttjänta textilier till nya plagg. I det här fallet återanvändes delar av plagg dekonstruerade till tygbitar från en felproduktion med uppsydda skjortor som annars hade fått kasseras.

Museets personal har varit med under hela processen för att säkerställa funktionaliteten och bidra till utformandet.

”Det har varit en stor ära för oss att ta fram Nationalmuseums nya cirkulära arbetsplagg. Uppdraget var fantastiskt spännande eftersom det fanns en stor spännvidd i tygerna som arbetsmaterial. Ihop med småskaliga producenter i landet har vi skapat nya ekosystem för att ta vara på redan producerade resurser, här blir någons avfall någon annans nya råvara.” Säger Susanne Beskow, medgrundare och designchef på Beskow von Post.

Består av tre delar – skjortjacka, väst och väska

Kollektionen består av tre delar. Den nya skjortjackan är ritad och skuren på ett sätt som kan maximera användandet av resttygerna. Vilket är en utmaning med tyger som inte kommer på löpmeter. Det vita bomull/polyestertyget har fått en grå ton med melerad effekt genom färgbad. Den grå tonen matchar sedan möbeltyg i gråsvart ull som museet självt tillhandahållit för att sys upp till västar.

Vid en inventering i projektstarten upptäcktes det outnyttjade ulltyget som ursprungligen vävts för sofforna i museets restaurang. Möbeltyget är en jaquardväv från Klässbols Linneväveri i fem olika mönster. Tyget har valkats och filtats sedan manglats i en process för att bli mjukt och följsamt.

Som tredje nytt element av arbetskläder har Beskow von Post designat en väska, i samma ulltyg som västen, för praktisk förvaring av komradion. Knappar från de gamla jackorna har tagits tillvara och får tjänstgöra ytterligare år i de nya plaggen.

Allt är tillverkat och återanvänt lokalt

Projektet har inneburit samarbeten med olika småskaliga producenter i Sverige. Smålandsband fått i uppdrag att väva axelband i lin till väskorna samt detaljer till knapparna. Strumpans Brodyr har maskinbroderat museets ordmärke på båda ärmarna och Svensk Mönsterform och Textilmaskineriet har tagit fram mönster, prover samt producerat plaggen. Valkning av ullen och infärgning av tygbitarna är gjorts av Sjuhäradsbygdens Färgeri. Plaggen som dekonstruerats är levererade från Martinsson. M29 Socialt företagscenter har dekonstruerat plaggen.

Allt är tillverkat och återanvänt lokalt. Kollektionen har tagits fram i cirka 50 exemplar.

”Vi är glada över att kunna visa på hållbara lösningar i vår dagliga arbetsklädsel i mötet med besökarna. Att bidra till mer försvarbara produktionsled genom upcycling ligger helt i vår linje att agera förebildligt och inspirerande. Vi hoppas få många tillfällen att berätta om projektet för besökarna som vi möter.” Säger Rebecca Grimaldi, chef för försäljning och besöksservice på Nationalmuseum.

I Sverige slängs det ca nio kilo textil per person och år

Projektet har också satt i gång samtal om vad som händer med avlagda kläder. I Sverige slängs det cirka nio kilo textil per person och år. Den 1 januari 2025 blev det olagligt att slänga textil i soporna i Sverige.

Som underlag till interna diskussioner och lärdomar om begreppet hållbarhet kopplat till textil har en gammal arbetsjacka grävts ned för att förmultna. Tygrester har sedan grävts upp i tre omgångar under ett halvår. Detta för att visa på hur jorden har förmåga att ta hand om naturmaterial som bomull, tills inget mer än syntettrådar till slut återstår.

• Text: Nationalmuseum
• Foto: Elisabeth Toll